Alexandras tre spaningar om världsekonomin

Chefekonom Alexandra Stråberg på Länsförsäkringar sammanfattar året som gått och lyfter tre spaningar om tillväxt, räntor och vilka möjligheter – men också utmaningar – som väntar svenska företag 2027.

Alexandra Stråberg, chefekonom Länsförsäkringar
Alexandra Stråberg, chefekonom Länsförsäkringar

Alexandra om året och framtiden

Vi har snart kommit till slutet på ytterligare ett händelserikt år för världen. Fortsatt tullstök och krig i Ukraina, med ett tillägg av krig mellan USA och Iran i Hormuz och därmed högre energipriser. Samtidigt som detta hänt har vi sett ett Sverige som äntligen ser ut att komma ur lågkonjunkturen och växa på sig rejält. Vad ska vi då ha koll på inför nästa år? Här kommer tre spaningar från mig:

  • 1. Hög tillväxt

    Äntligen har vi en tillväxt att prata om och den förväntas bli hög även nästa år. Det beror på att hushållen har kommit i gång och att företagen har börjat känna framtidstro och investerar. Men vi ska vara rädda om den här tillväxten för att den är stark nu men den kommer från en låg nivå. Den tog lång tid att få i gång och den sker i en osäker omvärld. Dessutom stärks den i nuläget av ett antal av de politiska stöd som tillkommit. Några av dessa kommer att fasas ut med tiden och då får vi se kraften i återhämtningen på riktigt.

    Vi väntar oss en stark men sårbar tillväxt, en tillväxt vi inte ska ta för given. Vi kommer att få en högre ränta (ej att förväxla med hög) eftersom inflationstrycket är högt och Riksbanken behöver agera på det. Samtidigt som tillväxten borde klara det. Riksbanken ska ju inte stimulera ekonomin om ekonomin inte behöver hjälp. Därför tror vi att Riksbanken kommer upp till mer neutrala räntenivåer, kanske en styrränta runt 2,25-2,5 procent under 2027.

  • 2. Höga långräntor

    Nu sprider sig höga långräntor över världen och för vissa länder är detta ett mycket stort problem. Problemet är större för länder som har en kombination av höga statsskulder, höga långräntor, stora underskott och där det är politiskt ostabilt. Den här kombinationen ser vi framför allt i länder som USA, Frankrike och Storbritannien.

    Där gör den ostabila politiska situationen det svårt för politikerna att få igenom de förändringar som krävs för att få ned de höga skulderna. För att göra det krävs det lägre offentliga utgifter, alltså neddragningar. Detta är aldrig populära åtgärder och det vinner man heller inga val på. De höga långräntorna sprider sig även till Sverige. Vi har ju genom hög finansiell disciplin hållit vår statsskuld mycket låg, men ökade långräntor ger ändå effekt genom exempelvis högre kostnader för företag att låna och högre kostnader för bostadsköpare som vill låna med längre löptider.

  • 3. Motståndskraft i en osäker värld

    Det är inflation, ränta, tillväxt, Trump, oljepriser, demografi, konflikter, klimatförändringar, Ukraina, Iran, teknologi, gaspriser och AI. Stora områden, stora rörelser med hög hastighet. Detta påverkar kunder, leveranskedjor, produktionsländer och utvecklingsmöjligheter. Hur ska man ha koll på allt och kunna agera? Jag tror inte att man ska tänka att man ska klara specifika händelser som att överleva ännu en pandemi, hantera nästa Trump-figur eller nästa oljekris. Det handlar snarare om att bygga upp en verksamhet som är mer robust eller motståndskraftig rent generellt.

    Att inte bara tänka på att bara vara snabb, utan även göra saker mer för säkerhets skull. Från koncentration till diversifiering. Från perfekt optimering till flexibilitet. Och en mycket viktig poäng, motståndskraft handlar inte bara om att hantera risker utan också om att se möjligheter. Att våga satsa, investera och utveckla även i en osäker värld måste vara den bästa motståndskraften som finns.

    Så låt oss köra på det för ett riktig bra 2027!