Nyligen avslutade och tidigare forskningsprojekt

Här hittar du nyligen avslutade forskningsprojekt och även äldre projekt som Forskningsfonden finansierat. De är ordnade efter sin forskningsinriktning.

Svensk regionalekonomisk utveckling och omvandling: dåtid, nutid och framtid

Svensk ekonomisk geografi är i snabb förändring. Relationerna mellan regioner ändras över tid och inom regionerna sker en snabb strukturomvandling. För att förstå regioners långsiktiga utvecklingsmöjligheter finns mycket att lära av historien. Dock saknas det fortfarande kännedom om vissa centrala aspekter i den historiska utvecklingen och om hur dagsaktuella strukturella utvecklingstrender påverkar regional utveckling.

Syftet med projektet är att genom analys av historiska tidsserier och identifiering av centrala faktorer för regional tillväxt ta fram historiskt baserad kunskap. Kunskapsinhämtandet sker genom analyser av de geografiska konsekvenserna av automatisering, re-industrialisering och en ökad integration mellan tillverkningsindustri och tillverkningsnära tjänstesektor.

Projektet fokuserar särskilt på huruvida policyinterventioner leder till tillväxt på kort och lång sikt. Ett parallellt forskningsspår handlar om hur denna tillväxt fördelas regionalt samt på hur dessa mönster påverkas och interagerar med mer omvälvande teknologiska och strukturella förändringar. Genom det historiska perspektivet ska projektet bidra med djupare kunskaper och bredda debatten i en tid som alltmer domineras av kortsiktiga analyser.

Projektledare: Kerstin Enflo, docent, universitetslektor Ekonomiska-historiska institutionen vid Lunds universitet.

Sammanfattning Svensk regional utveckling och omvandling

Slutrapport Svensk regional utveckling och omvandling

Regional Tillväxt mot alla odds (ReGROW): Drivkrafterna för långsiktig tillväxt i Nordiska regioner

Projektet undersöker varför vissa regioner växer mer eller mindre än andra trots att de uppvisar liknande strukturella förutsättningar. Den huvudsakliga orsaken till dessa växande skillnader är att ekonomisk utveckling allt tydligare drivs av kunskapsintensiva verksamheter inom både tillverkande industri och tjänstesektor. Denna typ av verksamheter frodas i storstadsregioner där fördelar från samlokalisering och klusterbildningar samt stora och avancerade närmarknader kombineras med en högre grad av branschmässig mångfald. I glesa regionala miljöer och regioner med en hög grad av specialisering inom traditionella sektorer är det betydligt svårare att uppnå och vidmakthålla konkurrenskraft i den moderna kunskapsintensiva ekonomin.

Projektets hypotes är att det som kan göra skillnad är hur de strukturella förutsättningarna i samspel med aktörspecifika faktorer kan skapa och stimulera tillväxt. Genom en analys, som sträcker sig bortom historiskt givna strukturella regionala förutsättningar, bidrar projektet med insikter om hur ekonomisk tillväxt kan stimuleras genom aktivering av olika aktörers handlingspotential och nätverk.

Projektledare: Docent Markus Grillitsch, Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi vid Lunds universitet.

Slutrapport

Sammanfattning av rapport

Kunskapsspridning

Blockkedjor för dynamisk prissättning av innovativa försäkringstjänster

Blockkedjan har potential att främja innovativ utveckling av digitala tjänster inom bank- och försäkringsindustrin. Teknologin har redan implementerats i en rad andra sektorer där dess användning utmanar och underminerar etablerade beteenden, processer och strukturer. Dessa effekter kan härledas till dess egenskaper som en radikal institutionell teknologi, vilka erbjuder helt nya möjligheter för koordinering av olika slags aktörer och deras tillhörande resurser.

Projektet har fokus på utveckling och utvärdering av blockkedjor som möjliggör dynamisk prissättning av innovativa försäkringstjänster. Resultaten förväntas bidra med praktiska och teoretiska insikter kring blockkedjans roll inom bank- och försäkringsindustrin samt dess konsekvenser för affärsmodeller, dataintegritet, kundbeteenden och infrastrukturutveckling.

Projektledare: Rikard Lindgren, professor vid Institutionen för tillämpad informationsteknologi, Göteborgs universitet.

Sammanfattning

Kontinuerlig internrevision med artificiell intelligens i försäkringsbolag

Projektet syftar till att med hjälp av automatiska metoder samla in och bedöma underlag och indikatorer från företags redovisning för internkontroll i realtid eller med kort fördröjning. ”Roboten” identifierar avvikande uppgifter som kan vara en signal på brister i verksamheten. Projektet genomförs i nära samarbete med internrevision och kapitalförvaltning. Den första delstudien är inriktad på prediktion av hållbarhetsskandaler. Förhoppningen är att detta verktyg ska ge möjlighet att förutsäga hållbarhetsutvecklingen istället för att förlita sig på hållbarhetsbetyg som bygger på aggregerade data.

Projektledare: Jan Svanberg, högskolelektor avdelningen för Ekonomi, Högskolan i Gävle

Hållbarhetsprediktion med Maskininlärning

Populärversion Hållbarhetsprediktion

Försäkringsbolaget i de digitala ekosystemen – nya former av intermediering

Digitalisering har stor inverkan på dagens samhälle. Interaktionen mellan olika aktörer och hur den organiseras kommer sannolikt att omskapas och utmanas inom ramen för framväxande digitala ekosystem.

Projektets syfte är att belysa hur framväxande digitala ekosystem inverkar på försäkringsbranschens funktion som intermediär. Projektet har identifierat tre övergripande frågeställningar där en handlar om att belysa hur olika digitala ekosystem är utformade och vilka implikationer det har för intermediering av försäkringar. Forskarna ska även studera hur tillgången till data i digitala ekosystem kommer att påverka försäkringsbolagets prissättning och riskbedömningar samt hur lokal, respektive digital, närvaro inverkar på försäkringstagare i framväxande digitala ekosystem.

Projektledare: Docent Johan Hagberg, Företagsekonomiska institutionen, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

Slutrapport

Sammanfattning av rapporten

Transparenta algoritmer i försäkringsbranschen

Beslut som fattas av maskiner kan öka produktivitet och konkurrenskraft, skapa mer individanpassade tjänster och analyser samt kompensera för brister i mänskligt beslutsfattande. De för även med sig en del nya och svårhanterliga problem inte minst för att maskininlärda system är beroende av sina konstruktörers beslut, regler och design samt av sammansättning och brister hos inlärningsdata. Att skapa mer transparenta algoritmer för maskininlärning är därför inte bara ett intressant forskningsområde, utan i många fall en nödvändighet för att kunna dra nytta av digitaliseringen fullt ut.

Projektet syftar till dels att utveckla metoder för mer transparent användning av algoritmer i försäkringsbranschen, dels till att undersöka konsekvenserna av ökad transparens. För i allt från livförsäkringar för enskilda till cyberförsäkringar för företag finns etiska dimensioner. När människor tas bort från beslutsprocessen ökar behovet av att förstå hur algoritmerna fungerar och på vilka villkor de tar sina beslut. Forskarna ska även studera vilka etiska krav som kan ställas på algoritmerna samt undersöka hur mycket enskilda programmerare påverkar utfallet och transparensen i algoritmbaserat beslutsfattande.

Projektledare: Ulrik Franke, senior forskare, tekn dr vid Software and Systems Engineering Laboratory (SSE) på RISE SICS. 

Se filmen om projektet

Transparenta algoritmer i försäkringsbranschen - slutrapport

Nudging my future self: beteende-ekonomiska studier av yngres finansiella beslut

Syftet är att identifiera psykologiska mekanismer bakom yngres riskfyllda ekonomiska/finansiella val på lång och kort sikt samt att bidra med kunskap för att utforma policies och interventioner (”nudges”) för att underlätta sunt ekonomiskt beslutsfattande bland unga. Målet är helt enkelt att hjälpa unga att fatta bättre och mer långsiktiga beslut vad gäller privatekonomi.

Nudging my future self – projektrapport

Se filmerna om nudging:

Nudging, Fel fokus
Nudging, O-fokus
Nudging, Självfokus

Tillitens geografi: Lokalsamhälletillit i ett Sverige i förändring

Flera trender pekar idag på utmaningar mot den tidigare stabila tilliten i Sverige. Såväl ojämlikhet som arbetslöshet är koncentrerad till vissa områden som kännetecknas av ökande boendesegregering och ökad mångfald. Projektets syfte är att upprepa Tillitsbarometern, en befolkningsundersökning som genomförts 2009, 2017 och 2020.

Med förnyade omgångar av Tillitsbarometern blir det möjligt att inte bara fånga variation inom Sverige utan även förändring över tid. Projektet har som utgångspunkt att studera lokalsamhälletillit i 36 kommuner och stadsdelar i Sverige.

Projektledare: Professor Lars Trägårdh, Centrum för civilsamhällesforskning, Marie Cedershiöld högskola.

Här finns tidigare rapporter från Tillitsbarometern.

Tillitens geografi - Projektrapport
Tillitens geografi - Slutrapport

Slutrapport tillitsbarometern 2
Executive summary tillitsbarometern 2

Ömsesidighet i den svenska försäkringsmodellen, Ekonomisk-historiska institutionen, Uppsala universitet

Syftet med forskningsinitiativet är att skapa och sprida kunskap om de ömsesidiga bolagens arbetssätt och betydelse för samhället, med särskilt fokus på bank- och försäkringsområdet. Skandia, Folksam och Länsförsäkringar finansierar gemensamt projektet.

Ansvarig forskare Mats Larsson.

Läs forskningsrapporten

Slutrapporter

Här hittar du slutrapporter från tidigare forskningsprojekt som Forskningsfonden finansierat. Rapporterna är ordnade efter sin forskningsinriktning.

T1.19 Test av cykellysen -Development and evaluation of methods comparing bicycle light features

Slutrapport P1.14 Utveckling och implementering av förbättrade testmetoder för cykelhjälmar

Slutrapport P10.11 Äldre som cyklister –mobilitet eller fördärv

Slutrapport P10.12 Uppmärksamhet hos bilförare i möte med oskyddade trafikanter del 2 synbarhet och avläsning av cyklisters intentioner

Slutrapport P10.13 Kartläggning av personskadeolyckor med fyrhjulingar på väg

Slutrapport P11.11 Fördjupning av kunskaper kring orsaker till mopedolyckor och grupptillhörighet bland unga mopedister

Slutrapport P11.12 Cykelolyckor och cykelsäkerhet - ett pilotprojekt med fördjupad analysmetodik i en definierad lokalbefolkning

Slutrapport P11.13 Studie av fyrhjulingars köregenskaper

Slutrapport P12.11 Föräldrars roll när det gäller ungdomars mopedsäkerhet

Slutrapport P12.12 Säkrare sidområden från ett MC-perspektiv

Slutrapport P12.13 Statistikinsamling och automatiskt olyckslarm för trafik med fyrhjulingar via en smartmobilplattform

Slutrapport P13.11 Cyklisters olyckor och skador –en fördjupad analys

Slutrapport P13.12 Modellering av cyklisters beteenden i konfliktområden

Slutrapport P13.13 Fyrhjulingar – arbetsfordon med skadeproblematik. En studie om riskacceptans och attityder

Slutrapport P14.11 Hur skyddar en cykelhjälm

Slutrapport P14.12 Var sker motorcykelolyckorna

Slutrapport P3.18 Provning av cykeldubbdäck

Slutrapport P6.12 Dubbdäck på cykeln - ett sätt att vintertid minska singelolyckorna bland cyklister

Slutrapport P7.10 Trafikolyckor med traktorer –trafiksäkerhet med fokus på de yngre och de äldre förarna

Slutrapport P7.12 Cyklisters trafiksäkerhet på landsbygd

Slutrapport P8.12 Inverkan av mobil IT på cyklisters uppmärksamhet

Slutrapport P8.13 Syns jag bättre med gult glas - En studie om motorcyklisters synbarhet i trafiken

Slutrapport P9.11 Uppmärksamhet hos bilförare i mötet med oskyddade trafikanter

Slutrapport P9.13 Fyrhjulingsförarnas beteende och felbehandlingar

Kontakt

Mejla oss på forskning@lansforsakringar.se