Svensk ekonomi är i en återhämtning även om starten på 2026 tycks bli överraskande svag. Men framöver ser vi effekt av tidigare räntesänkningar och finanspolitiska stimulanser i år bidrar till ökad efterfrågan. Industrin ser starkare exportefterfrågan, hushållens köpkraft ökar och bostadsmarknaden har bottnat där nya låneregler hjälper på marginalen. Samtidigt påverkas Sverige av globala risker som amerikanska tullar och stigande oljepris. Oljeprisets effekt på Sverige är dock relativt liten jämfört med många andra länder. Även kronans utveckling påverkar. Förväntningarna på aktiemarknaden är höga och bolagsrapporterna visar stora skillnader mellan företag. Industribolag har relativt hög värdering jämfört med andra branscher, vilket är rimligt förutsatt att konjunkturen återhämtar sig.

Vi ser risker men är ändå svagt positiva till svenska aktier, särskilt småbolag och fastighetsbolag. Riksbanken väntas hålla styrräntan på 1,75 % de närmaste månaderna. Vi är osäkra om det blir flera räntehöjningar såsom marknaden sista veckorna prisat in.

Vi är neutrala till europeiska aktier. De närmaste åren bör vi få en förbättrad vinsttillväxt för flera aktiemarknader driven av ett släpande investeringsbehov, ökade stimulanser och gradvis högre efterfrågan. Regeringsskiftet i Ungern kommer underlätta vissa beslut på EU-nivå, exempelvis stöd till Ukraina som Ungern tidigare motsatte sig. Europa som helhet är dock ingen snabbväxande ekonomi strukturellt. Värderingar är rimliga men efterfrågan är ännu svag och politiska risker kvarstår. Positivt är ändå att företagens optimism ökat något och att Tysklands ökade stimulanser gynnar efterfrågan på sikt. ECB kläms mellan nu ökade inflationsrisker och ännu svag tillväxt och förväntas ligga still en tid.

Amerikansk ekonomi och hushåll har gynnats av tidigare stimulanspaket men bromsar in i år. Fortsatt stark efterfrågan på IT-investerar hjälper dock. Trumps politik såg ut innan Irankriget att ge inhemskt stöd men i och med ökningen av oljepriset och ökad global friktion är bilden nu mer osäker. USA är dock självförsörjande på olja så prischocken handlar mer om var pengarna i ekonomin tar vägen. Finansmarknaderna påverkas av politisk osäkerhet, men innan kriget var den totala efterfrågan i ekonomin bra. Fokuset på tullarna har minskat och effekten hittills har varit mindre än befarat. Inflationsrisker finns vilket begränsar amerikanska centralbankens möjligheter att sänka styrräntan i år. USA:s styrränta ligger på en högre nivå än i många andra länder och ytterligare räntesänkning är mer sannolik än en höjning.

Vi är svagt positiva till amerikanska aktier även om riskerna är påtagliga. Vinsttillväxten breddas utanför techbolagen och kompenserar för höga värderingar. Värderingen är inte lika ansträngd längre. En del av den högre värderingen är också motiverad på grund av högre andel mer snabbväxande företag idag. Men koncentrationsrisken är påtaglig. Företag är i allmänhet välkapitaliserade och en ännu robust arbetsmarknad tillsammans med stimulativ politik ger stöd åt hushållens konsumtion, trots ökad osäkerhet. Efterfrågan dämpas men ekonomin undviker troligen en större kris, vilket innebär att vinster växer ytterligare. Som mars och april visat kan vi få snabba sentimentsskift på marknaderna, åt båda håll. Dollarns trend mot försvagning bröts i samband med Irankriget. I global oro tenderar investerare att fly till dollar. I takt med att riskaptiten började återvända i april försvagades dollarn igen.

Japanska aktier har gått relativt starkt, drivet av utlovade stimulanser och politisk stabilitet efter valet. I mars föll de dock tillbaka påtagligt när investerare tog hem vinster men rekylerade upp när riskaptiten kom tillbaka i april. Den japanska centralbanken har stramat åt penningpolitiken något, vilket stärkt yenen, men ytterligare förändringar väntas ske långsamt. Företagen har stora tillgångar och reformer har genomförts för att stötta sparande och investeringar. Trots ekonomisk återhämtning står Japan inför långsiktiga utmaningar som åldrande befolkning och hög statsskuld.

Vi är neutrala till japanska aktier. Värderingen är rimlig och japanska aktier är underägda bland internationella investerare. Den japanska ekonomin står dock fortsatt inför stora utmaningar.

Vi är svagt positiva till tillväxtmarknader sammantaget. De har utvecklats starkt sedan sommaren. Börsfallet i april innebar att värderingen blev mer attraktiv. Måttliga globala räntor och en svagare dollar har gynnat marknaderna. Flera asiatiska marknader har utvecklats väl drivet av IT och automatisering. Kinas återhämtning har varit svag men tecken finns på ökad export. Precis som att exporten från Sydkorea och Taiwan ökat påtagligt drivet av global AI-relaterad efterfrågan. Kinesiska regeringen väntas stimulera ekonomin ytterligare. Tullar påverkar vinster negativt men många bolag har lyckats styra om produktion och handel. De ökade oljepriserna slår också hårdare mot tillväxtmarknader. Tillväxtmarknader ger strukturellt högre tillväxt och diversifiering.

En placering i tillväxtmarknader ger störst exponering mot Kina, Indien, Sydkorea, Taiwan och Brasilien. Även om ländernas aktiemarknader som helhet följer global konjunktur är korrelationen mindre än inom mer utvecklade länder, vilket bidrar till att balansera risker i en aktieportfölj. Ryssland är exkluderad från tillväxtmarknadsindex sedan mars 2022.

Vår marknadssyn