Vår analys av räntemarknaden
Läs vår senaste marknadsanalys av räntemarknaden i Sverige, Europa, USA, Japan och tillväxtmarknaderna. Läs om hur Riksbankens agerande påverkar och var räntan är på väg i resten av världen.
Sidan uppdaterades: 9 juni 2026
Vad betyder symbolerna?
Vädersymbolerna visar vår syn på utvecklingen för räntemarknaderna på 24 månaders sikt.

Svenska korta och långa obligationer – Skifte hos centralbanker. Räntehöjning ska inte uteslutas

Riksbanken har slutat sänka styrräntan och förväntas göra en räntehöjning under hösten, vilket räntemarknaden har prisat in. Vi räknar sen med relativt små ränterörelser närmaste året. Riksbanken avvaktar mer data men vi räknar med att svensk konjunktur gradvis återhämtar sig och att inflationstrycket förblir måttligt i närtid. Höga energipriser är en riskfaktor. Inflation studsade upp i maj efter att ha överraskat på nedsidan tidigare. Räntekurvan är relativt brant, vilket innebär att långa marknadsräntor ligger högre än korta.
Vi förväntar oss positiv avkastning på både korta och långa räntepapper framöver. Långa statsobligationer och bostadsobligationer föredras framför korta räntor, då de erbjuder högre löpande avkastning och kan ge visst skydd om marknadsoron skiftar till att bli mer tillväxthämmande för ekonomin. Bostadspapper förväntas avkasta mer än statspapper men skillnaden är ovanligt liten nu.
Det högre allmänna ränteläget gör att centralbanker vid händelse av kris har möjlighet att sänka räntor och därmed stötta ekonomin, till skillnad från i lågräntemiljön för några år sedan. Både korta och långa räntor fyller en viktig roll för att hantera risken i en portfölj.
Övriga krediter
Företagsobligationer – Ansträngd värdering men bra komplement till aktier och statsräntor

Företagsobligationer ger generellt en högre avkastning än statsräntor då en investerare även får en kreditspread (betalning för företagsspecifik risk) utöver den statliga räntan. Mer säkra Investment Grade-obligationer bedöms fortsatt ha låg risk för betalningsinställelser. High Yield-obligationer innebär högre risk men kan också ge högre avkastning. Vi föredrar en diversifierad blandning, inklusive Floating Rate Notes som påminner om High Yield men är mindre känsliga för ränteförändringar.
Ett tillgångsslag vi valt att investera i för våra blandfonder, som är svårt att investera i som privatperson, är katastrofobligationer (CAT-bonds). De har en löpande avkastning på nära tio procent, vilket förväntas kompensera för kostsamma katastrofer (primärt jordbävningar och orkaner i USA). Senaste höstens orkansäsong i USA var relativt lugn ur ett investerarperspektiv. Historiskt har det varit attraktivt att köpa när en specifik naturkatastrof är ett faktum. Högre avkastning efteråt kompenserar för temporär prisnedgång på tillgången, vilket vi även sett senaste åren.
Vi är svagt negativa till framför allt utländsk kreditrisk. Företagsobligationers värdering är ansträngd. Vi bedömer dock att risken för betalningsinställelser är låg, men det är också inprisat på marknaderna.
Tillväxtmarknadsobligationer – Hög avkastningspotential men med relativt hög risk

Tillväxtmarknadsobligationer har gått relativt starkt en längre tid men oron i mars har smittat tillgångsslaget. I april återvände dock riskaptiten och vi fick en rekyl upp. Tillgångsslaget bör leverera god riskjusterad utveckling på sikt. Räntorna på dessa papper är höga och ger en bra löpande avkastning, vilket ändå ger ett visst skydd vid oro. Tillgångsslaget bidrar med diversifiering mot andra tillgångsslag i en portfölj. Den högre avkastningspotentialen bör ställas i relation till risken. Balanserar vi risker med positiva faktorer är vi sammantaget neutrala till tillväxtmarknadsobligationer.