Sidan uppdaterades: 1 april 2026

Global trend

Det pågående kriget i Iran fortsätter att prägla nuläget och utsikterna. Den omedelbara, ekonomiska konsekvensen är att skenande priser på energiråvaror driver upp inflationen. Det har lett till att synen på centralbankerna har förändrats under våren. Även tillväxten förväntas påverkas, men effekten blir trots allt måttlig. Det bör understrykas att osäkerheten är stor, och ju längre energipriserna ligger kvar på höga nivåer, desto mer förväntas tillväxten försvagas.

USA

USA:s konjunktur fortsätter att visa splittrade tendenser. Prognoserna för tillväxten i år har skruvats ned under de senaste veckorna, till följd av kraftigt stigande bensinpris och förväntat uteblivna räntesänkningar. Samtidigt ligger prognoserna fortfarande i dagsläget (+2,3 procent) på högre nivåer än vid årsskiftet (+2,0 procent). Det handlar alltså än så länge endast om en förhållandevis måttlig försvagning av konjunkturen.

Vid sidan av de ekonomiska effekterna av kriget i Iran kvarstår svaghetstecken kring arbetsmarknaden. Statistiken är inte helt entydig, men det faktum att sysselsättningen har minskat under flera av de senaste månaderna är ett orostecken. Krympande sysselsättning har historiskt ofta inneburit att ekonomin är på väg in i recession. Och även om det mönstret inte reflekteras i prognoserna, så är det likväl en betydande risk.

Motståndskraftig ekonomi, svag arbetsmarknad och inflationsrisker i spåren av kriget i Iran gör nästa steg för centralbanken högst osäkert. Tills vidare är det vänta-och-se som gäller, men den generella förväntansbilden är att räntan inte kommer att sänkas i år – och att risken snarare talar för en höjning.

• Konsensusprognoser har sänkts men pekar fortsatt mot hygglig tillväxt under 2026.
• Ökat inflationstryck via högre energipriser i kombination med försämring på arbetsmarknaden skapar huvudbry för centralbanken.
• Marknadens prissättning reflekterar förväntan om att styrräntan hålls oförändrad genom 2026.

Sverige

Svensk ekonomi fortsätter att gradvis röra sig åt rätt håll även om det sker enligt modellen ett steg fram, två steg tillbaka. Den generella bilden framåt är fortsatt ljus även om de ökade energipriserna kommer nagga tillväxten i kanten. I ena vågskålen har vi det ljusare läget för hushållen i form av stabila reallöneökningar och finanspolitiska stimulanser. I andra vågskålen står ökad osäkerhet och högre drivmedelspriser.

En första signal om hur ekonomin påverkas av kriget i Iran är Konjunkturinstitutets barometerindikator som visar blandade signaler. Även om stämningsläget inom näringslivet fortsatt är att betrakta som normalt, så försämrades hushållens syn på de ekonomiska utsikterna. Att hushållen inte lyckas få tillbaka optimismen är en aning bekymrande och stärker bilden av att återhämtningen i ekonomin fortsatt är skör.

Ser vi till inflationen så har den fortsatt att minska. KPIF uppgick till 1,7 procent i februari – vilket var tydligt under förväntan. Kärninflationen (exklusive energipriser) noteras till 1,4 procent. Dessa siffror visar dock utvecklingen före den kraftiga uppgången i oljepriset. Framöver kommer inflationssiffrorna att stiga. I första hand som en direkt följd av kraftigt höjda drivmedelspriser. På sikt är det även rimligt att anta att den underliggande inflationen påverkas. Här bör dock nämnas att det i så fall sker från en mycket låg nivå, och vi behåller i nuläget vår prognos om att Riksbanken lämnar räntan oförändrad i år.

• Konjunkturen förbättras enligt modellen två steg fram, ett steg tillbaka.
• Hushållen fortsätter vara något pessimistiska kring utsikterna, vilket vittnar om att återhämtningen framåt är skör.
• Vårt huvudscenario är att Riksbanken håller räntan oförändrad i år, men dramatiken på energimarknaden höjer osäkerheten.

Euroområdet

Även i euroområdet är det de ekonomiska effekterna av kriget i Iran som dominerar utsikterna. Priset på naturgas har ökat betänkligt, och enligt preliminära siffror ökade inflationen till 2,5 procent i mars från 1,9 procent i februari. Ytterligare uppgång i inflationen väntas framöver med viss effekt även på kärninflationen (exklusive energi- och livsmedelspriser). Baserat på prissättningen på de finansiella marknaderna förväntas ECB höja räntan två till tre gånger i år och även inifrån centralbanken uttrycks beredskap att agera. I vilken utsträckning dessa förväntningar omsätts i praktiken kommer bero på hur länge störningarna på energimarknaden består. Vår bedömning är att ECB väljer att avvakta i april, men att risken för en höjning i sommar är stor.

Ser vi till konjunkturbilden så försvagades stämningsläget – främst inom tjänstesektorn – i mars. Den sammanlagda bilden är att ekonomin i det närmaste står still. I regionens största ekonomi – Tyskland – försvagades dessutom näringslivets utsikter i mars, vilket vittnar om att stigande energipriser och geopolitisk osäkerhet sätter tydliga avtryck. Sannolikt kommer tillväxten i år bli några tiondelar lägre än den annars hade blivit – till följd av krigets effekter – men vi räknar ändå med att regionens ekonomi gradvis återhämtar sig. Efterhand kommer försvarssatsningar höja tillväxten, men den effekten ligger en bit fram i tiden.

• Skenande energipriser skapar betydande utmaningar för inflation och tillväxtutsikter i år.
• Flertalet förtroendeindikatorer försvagades i mars.
• Tillväxten förväntas fortfarande öka i de flesta länder i år, men osäkerheten har ökat i och med effekterna av Irankriget.

Kina

Tillväxten i Kina förväntas tappa viss fart i år. Tillväxtmålet för 2026 sattes till 4,5 till 5,0 procent, vilket är den lägsta nivån sedan 1991. Myndigheternas tillväxtmål är i linje med marknadens förväntningar och är ett kvitto på att den gamla tillväxtmodellen – med tonvikt på industriproduktion, infrastrukturinvesteringar och export – har gjort sitt. Omvandlingen till mer av en tjänste-ekonomi där privat konsumtion utgör motorn har pågått länge, men går långsamt. Det finns flera skäl till detta, bland annat institutionella hinder, svagt konsumentförtroende och en relativt låg andel av BNP som går till hushållen. Även strukturella faktorer kopplat till den krympande befolkningen håller tillbaka ekonomin.

• Tillväxtmålet för 2026 sattes till 4,5 till 5,0 procent, vilket var den lägsta nivån sedan 1991 och blir en påminnelse om att tillväxten gradvis blir allt lägre.

Vår marknadssyn