49 procent tror att en utdragen regeringsbildning kommer att påverka svensk ekonomi negativt. Endast 3 procent tror att den gynnar ekonomin, medan 37 procent inte tror att den påverkar alls.

– Det har redan gått en månad sedan valet och en regering verkar fortfarande avlägsen. Det är tydligt att detta skapar en oro hos svenska folket. Återhämtningen i den svenska ekonomin är fortfarande bräcklig, arbetslösheten hög och omvärldsläget skakigt. Då vill man ha en regering på plats, säger Alexandra Stråberg, chefekonom på Länsförsäkringar.

Tre av tio tvekar inför stora beslut           
30 procent uppger att det politiska läget gör dem mindre benägna att fatta större ekonomiska beslut, som att köpa bostad, byta arbete eller göra investeringar. Av dessa svarar 18 procent att de blir något mindre benägna och 12 procent att de blir mycket mindre benägna.

– Det handlar om trygghet. Att köpa en bostad eller byta jobb är några av de största besluten man fattar i livet. Då vill man känna att marken bär. När tre av tio säger att de tvekar är det ett tecken på att osäkerheten har nått ända in i köksbordssamtalen. Nu återstår dock att se om den upplevda försiktigheten också leder till att färre beslut faktiskt fattas, säger Alexandra Stråberg.

Oro för räntor och inflation ökar
Oron för stigande räntor och inflation har fördubblats. 27 procent anger det nu som sin största oro för svensk ekonomi, jämfört med 13 procent i föregående mätning. Samtidigt har hoppet om sjunkande räntor nästan halverats. I slutet av förra året var de som hoppades på lägre räntor ungefär lika många som de som oroade sig för högre. Nu är de oroliga tre gånger så många.

– Många har fortfarande färskt i minnet hur det kändes när räntorna och matpriserna steg för några år sedan. Den känslan försvinner inte så snabbt, och nu ser vi att oron är tillbaka, säger Alexandra Stråberg.

Fortsatt avvaktande syn på svensk ekonomi
När svenskarna blickar ett till två år framåt är den övergripande bilden fortsatt försiktig. Fyra av tio uppger att de varken är oroliga eller hoppfulla inför utvecklingen i svensk ekonomi. Andelen som är ganska hoppfull har minskat från 23 till 19 procent, medan andelen som är ganska orolig ligger kvar på 29 procent.

– Svenskarnas ekonomiska framtidstro påverkas av flera faktorer samtidigt. Vi ser att oron för internationella konflikter har minskat, men att andra orosmoln har blivit mer framträdande. Det blir viktigt att följa hur det politiska läget utvecklas och om osäkerheten får någon faktisk påverkan på hushållens ekonomiska beslut, säger Alexandra Stråberg.

Om undersökningen
Undersökningen genomfördes av Verian på uppdrag av Länsförsäkringar 2026-10-08. Totalt svarade 1015 personer i åldern mellan 18 och 84 år.