Länsförsäkringar har räknat på hur ekonomin kan förändras när en tvåbarnsfamilj separerar. I typfallet bor två vuxna och två barn i villa före separationen. Familjen har nödvändiga månadsutgifter* på cirka 17 600 kronor per vuxen.

Efter separationen bosätter sig de vuxna i varsin bostadsrätt på 75 kvadratmeter i samma område, där barnen kan bo växelvis. Det medför att den vuxnes nödvändiga månadsutgifter ökar till cirka 27 800 kronor med pressade marginaler som följd.

Det är framför allt boendet som driver kostnadsökningen. I typfallet ökar levnadskostnaderna med cirka 1 300 kronor i månaden, medan boendeutgifterna ökar med omkring 9 000 kronor. Det betyder att nästan nio tiondelar av kostnadsökningen kommer från boendet.

– Siffrorna visar varför det kan vara ekonomiskt svårt att skiljas, även för den som har en genomsnittlig inkomst. Det är framför allt boendet som gör kalkylen svår att få ihop. Ränta, amortering och avgift ska plötsligt bäras av en person i stället för att delas i ett hushåll, säger Stefan Westerberg.

Stora skillnader i olika delar av landet

I typfallet har den vuxne en bruttolön på 38 800 kronor i månaden. Efter skatt återstår cirka 30 950 kronor. Med delat barnbidrag och flerbarnstillägg för två barn blir inkomsten i kalkylen cirka 32 300 kronor i månaden Före separationen återstår cirka 14 700 kronor efter nödvändiga utgifter. Efter separationen krymper marginalen till cirka 4 500 kronor i månaden.

Skillnaderna är dock stora i olika delar av landet och i dyra bostadsmarknader kan marginalen försvinna helt. Det är dyrast att separera i Stockholms kommun där marginalen minskar med i snitt 14 800 kronor och de nödvändiga utgifterna blir 37 300 kronor, vilket är mer än den genomsnittliga inkomsten. Detta kan jämföras med Helsingborg där skillnaden är minst och marginalen vid en separation endast minskar med 2 200 kronor.

Se bilaga för mer information om hur beräkningarna är gjorda, samt för att ta del av beräkningar för de 20 största kommunerna. Länsförsäkringar kan ta fram beräkningar för fler kommuner på begäran.

Så mycket krymper marginalen per månad

Anm.: Marginalen avser inkomsten minus de poster som ingår i typfallet. Den är inte liktydig med helt fritt konsumtionsutrymme, eftersom bland annat bil, arbetsresor, fritidshem, läkemedel, semester, restaurangbesök, presenter och sparande utöver amortering inte ingår.

Bil ingår inte i huvudberäkningen, men för många barnfamiljer är bilen inte en lyx utan en förutsättning för att få vardagen med jobb, skola och aktiviteter att fungera. Om en tidigare delad bilkostnad på exempelvis 5 000 kronor i månaden ersätts av att den separerade föräldern behöver bära en egen bilkostnad, minskar marginalen med ytterligare omkring 2 500 kronor i månaden.  

Så minskar du den ekonomiska smällen vid separation

När separationen är ett faktum 

• Gör en ny budget för ett hushåll – inte två halva. Räkna på vad ekonomin faktiskt blir när du ska bära ett eget boende. Ta med ränta, amortering, avgift eller hyra, el, försäkring, mat, barnens kostnader och buffert. Många underskattar hur mycket som tidigare delades.
• Räkna noga på boendet innan du bestämmer dig. Det nya boendet är ofta den största kostnaden. Jämför flera alternativ: mindre boyta, annat område, hyresrätt, bostadsrätt eller en tillfällig lösning. Ta hjälp av banken för att se hur mycket du kan låna, men bygg inte budgeten på maxlånet.
• Testa kalkylen med mindre marginal än du hoppas på. En bostad som precis går ihop på pappret kan bli för dyr om räntan stiger, avgiften höjs, bilen behövs eller inkomsten tillfälligt minskar. Räkna på vad som händer om boendet blir 1 000–3 000 kronor dyrare per månad.

När ekonomin ska delas

• Gör bodelningen ordentligt. Vid skilsmässa ska bodelning göras. För sambor gäller andra regler. Se till att värdera bostaden, räkna med lån, möjlig skatt och försäljningskostnader och dokumentera överenskommelsen skriftligt. Ta hjälp av jurist om värdena är stora eller läget är konfliktfyllt.
• Gör en tydlig plan för barnens kostnader. Vid växelvis boende delas inte alla kostnader automatiskt rättvist. Bestäm hur ni ska hantera barnbidrag, flerbarnstillägg, kläder, fritidsaktiviteter, mobil, försäkring, glasögon, resor, barnsparande och större inköp. Otydliga överenskommelser blir lätt både ekonomiska och känslomässiga konflikter.
• Dela upp gemensamma avtal och löpande betalningar. Gå igenom gemensamma konton, kort, lån, försäkringar, abonnemang, autogiron och prenumerationer. Bestäm vad som ska sägas upp, flyttas över eller delas under en övergångsperiod. Annars riskerar någon att fortsätta betala för kostnader som egentligen hör till det gamla hushållet.
   

När du startar om

• Bygg upp en ny buffert så snabbt det går. Efter en separation kan marginalen vara liten samtidigt som engångskostnaderna är många: flytt, möbler, deposition, juridisk hjälp, dubbla boenden och nya försäkringar. Prioritera en buffert innan du tar på dig nya fasta kostnader.
• Se över försäkringar och skydd. När hushållet delas behöver hemförsäkring, barnförsäkring, livförsäkring, bolåneskydd, efterlevandeskydd, testamente och förmånstagare ses över. Vid växelvis boende behöver båda hemmen vara rätt försäkrade.
• Följ upp den nya ekonomin tätt i början. De första månaderna är ofta svårast att överblicka. Gå igenom kontot regelbundet, justera utgifterna snabbt och vänta med nya fasta kostnader tills du vet hur den nya ekonomin fungerar.

En bredare lärdom: bygg ekonomisk motståndskraft i relationen

Även i en fungerande relation är det klokt att se till att båda har eget ekonomiskt handlingsutrymme. Det handlar inte om att planera för separation, utan om att skapa trygghet om livet förändras. Eget sparande, tydliga avtal och en plan B för boendet kan göra stor skillnad om ett hushåll någon gång behöver bli två.

Det är särskilt viktigt om inkomsterna skiljer sig åt, om en av er arbetar deltid, om ni har gått in med olika kontantinsatser eller om bara den ena har stark ekonomi nog att köpa en ny bostad. Samboavtal, äktenskapsförord, skuldebrev, testamente och bostadskö kan låta tråkigt i vardagen, men kan minska risken för både ekonomisk utsatthet och konflikt senare.

För ytterligare information kontakta:

Stefan Westerberg, privatekonom Länsförsäkringar.

Tel: 073 968 30 44 Mail: stefan.westerberg@lansforsakringar.se

Länsförsäkringars pressjour, telefon 08 – 588 41850, press@lansforsakringar.se

Länk till Länsförsäkringars pressrum:
https://www.lansforsakringar.se/privat/om-oss/press-media/