LF reviderar upp prognosen för den svenska ekonomin och räknar nu med att BNP växer med 2,8 procent i år, jämfört med 2,0 procent i den förra prognosen.

– I våras fanns en tydlig oro för hur kriget i Mellanöstern skulle slå mot ekonomin. Nu ser vi i stället att efterfrågan ökar kraftigt och att förtroendet bland företag och hushåll stärks. Vi ser också att de ekonomiska störningarna har blivit mindre än befarat. Både hushåll och företag ser ljusare på framtiden, säger Alexandra Stråberg.

Riksbanken höjer – inflationstrycket tilltar
Den svenska inflationen är låg, men påverkas av tillfälliga faktorer som subventioner och skattesänkningar. Samtidigt bidrar högre internationella energipriser och en starkare inhemsk efterfrågan till ett ökat inflationstryck.

LF räknar därför med två räntehöjningar – en senare i höst och ytterligare en nästa vår.

– Inflationen ligger redan omkring 2 procent om vi bortser från tillfälliga effekter. När ekonomin stärks samtidigt som energipriserna stiger ökar risken för att inflationen blir för hög nästa år. Vi räknar därför med två räntehöjningar framöver, säger Alexandra Stråberg.

– Det här är dock inte en repris av 2022. Inflationsriskerna är betydligt mer begränsade, och vår prognos innebär bara två höjningar.

Arbetsmarknaden släpar efter
En starkare konjunktur leder till fler jobb, men arbetsmarknaden förblir ekonomins akilleshäl. I LF:s prognos sjunker arbetslösheten bara gradvis och återgår långsamt mot mer normala nivåer.

– Även om sysselsättningen ökar går utvecklingen för långsamt för att arbetslösheten ska falla snabbt. När konjunkturen stärks fortsätter utvecklingen åt rätt håll, men det är först 2029 som vi räknar med att arbetslösheten närmar sig 7 procent, säger Alexandra Stråberg.

– För att få ner arbetslösheten ytterligare räcker det inte med en starkare konjunktur. Då krävs också strukturreformer – bland annat satsningar på utbildning och språk och en bättre matchning på arbetsmarknaden.

Energi och räntor – de främsta hoten
Det oklara politiska läget efter valet har lyfts fram som en osäkerhetsfaktor för svensk ekonomi. Alexandra Stråberg bedömer dock att den kortsiktiga effekten på konjunkturen är begränsad.

– En utdragen regeringsbildning kommer inte att stjälpa den ekonomiska återhämtningen.

Hon pekar i stället på två risker som har sin grund i omvärldsläget.

– De förnyade uppgångarna i olje- och gaspriserna är ett tydligt orosmoln. Vi ser inte en ny energikris framför oss, men högre energipriser fungerar i praktiken som en global skattehöjning. Den andra risken är de stigande obligationsräntorna. Om de högre kapitalkostnaderna blir varaktiga kommer de att dämpa investeringarna – både privata och offentliga – och så småningom även konsumtionen.

– Kortsiktigt behöver högre energipriser och räntor inte ge någon stor konjunktureffekt. Men ju längre de ligger kvar på höga nivåer, och framför allt om de fortsätter upp, desto större blir motvinden för ekonomin.

Uppdaterad prognos för 2026 och 2027

	2025	2026	2027
BNP, marknadspris	1,4	2,8	2,6
Hushållens konsumtionsutgifter	2,0	2,7	2,7
Offentliga konsumtionsutgifter	1,2	1,7	2,2
Fasta bruttoinvesteringar	2,2	4,2	3,4
Lagerinvesteringar	0,2	-0,2	0,0
Export av varor och tjänster	3,7	4,1	3,2
Import av varor och tjänster	4,6	3,8	3,6
Nettoexport1	-0,4	0,3	-0,1
Arbetslöshet2	8,8	8,7	8,1
KPIF3	2,6	1,3	1,9
Bostadspriser4	1,1	4,5	4,4
Styrränta5	1,8	2,0	2,25

<sub>1) Förändring i procent av föregående års BNP.
2) Procent av arbetskraften.
3) Procentuell förändring av årsgenomsnitt.
4) Procentuell förändring dec-dec.
5) Vid årets slut. 

Källor: SCB och LF.</sub>