Sju av tio positiva till skattefritt ISK-sparande

Svenskarna ger tydligt stöd till skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor. En ny undersökning av Länsförsäkringar visar att 67 procent är för reformen, medan 15 procent är emot. Samma andel bedömer att reformen är bra för den egna ekonomin. Stödet finns i alla inkomstgrupper.    – Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

Stefan Westerberg

Från och med 2026 är sparande på investeringssparkonto och kapitalförsäkring skattefritt upp till 300 000 kronor per person. Länsförsäkringars nya undersökning visar att 67 procent är för att göra sparande på ISK skattefritt upp till 300 000 kronor. 15 procent är emot och 18 procent svarar vet ej.  

Lika starkt är stödet när hushållen bedömer effekten på den egna ekonomin: 67 procent tycker att reformen är bra för den egna privatekonomin, medan endast 6 procent tycker att den är dålig.  

Enligt Länsförsäkringars privatekonom Stefan Westerberg visar resultatet att skattefriheten träffar breda grupper av hushåll och ett konkret behov av att kunna bygga egen ekonomisk trygghet. 

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital. För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt, säger Stefan Westerberg. 

Stödet finns dessutom i alla inkomstgrupper. Bland personer med en månadsinkomst under 25 000 kronor är 54 procent för reformen. Bland personer med en inkomst mellan 25 000 och 49 999 kronor är 68 procent för, och bland personer med en inkomst på 50 000 kronor eller mer är 78 procent för. 

– Att stödet finns i alla inkomstgrupper är intressant och viktigt. Det visar att många inte ser skattefriheten som en förmån för någon annan, utan som en möjlighet att själva bygga trygghet över tid. Även hushåll som inte har stora sparmarginaler i dag vill kunna spara, stå stadigare och få bättre kontroll över den egna ekonomin, säger Stefan Westerberg. 

Stärker hushållens motståndskraft 

Enligt Länsförsäkringar visar undersökningen att sparande har blivit en bred ekonomisk trygghetsfråga. Efter flera år av hög inflation, högre boräntor och ökade levnadskostnader har många hushåll blivit påminda om värdet av sunda ekonomiska marginaler. 

– En buffert kan göra stor skillnad när bilen går sönder, inkomsten tillfälligt minskar eller boendekostnaderna stiger. De första sparade kronorna är ofta de viktigaste, eftersom de minskar risken att en oväntad utgift snabbt blir ett dyrt lån. Därför är det positivt att skattesystemet uppmuntrar fler att bygga egen ekonomisk motståndskraft, säger Stefan Westerberg. 

Sparandet är också avgörande för många som vill köpa sin första bostad. En bostad på två miljoner kronor kräver normalt minst 300 000 kronor i kontantinsats. 

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg. 

Positivt även för svensk ekonomi 

Undersökningen visar också att fler bedömer reformen som bra än dålig för svensk ekonomi. 46 procent tycker att reformen är bra för Sveriges ekonomi, medan 17 procent tycker att den är dålig. Även här är det fler som ser reformen som positiv än negativ i samtliga inkomstgrupper. 

– Reformen har en kostnad för staten, men den har också en samhällsekonomisk uppsida. Hushåll med egen buffert och eget kapital klarar ekonomiska störningar bättre. De blir mindre beroende av dyra krediter, får större möjlighet att hantera arbetslöshet, sjukdom eller ränteuppgångar och kan fatta mer långsiktiga beslut om jobb, boende och utbildning. Det stärker inte bara den enskilda privatekonomin, utan gör också svensk ekonomi mer motståndskraftig, säger Stefan Westerberg. 

Undersökningen 

Skulle du säga att du generellt är för eller emot att göra sparande på investeringssparkonto (ISK) skattefritt upp till 300 000 kronor? 

Svar  Andel 
För  67 % 
Emot  15 % 
Vet ej  18 % 

Andel som är för eller emot reformen efter inkomstgrupp: 

Inkomst före skatt  Andel för  Andel emot 
0–24 999 kr/mån  54 %  19 % 
25 000–49 999 kr/mån  68 %  15 % 
50 000 kr/mån eller mer  78 %  13 % 

Hur bedömer du regeringens reform att göra sparande på investeringssparkonto (ISK) skattefritt upp till 300 000 kronor? - För din egen ekonomi 

Svar  Andel 
Bra  67 % 
Varken bra eller dåligt  19 % 
Dåligt  6 % 
Vet ej  8 % 

Hur bedömer du regeringens reform att göra sparande på investeringssparkonto, ISK, skattefritt upp till 300 000 kronor? För Sveriges ekonomi. 

Svar  Andel 
Bra  46 % 
Varken bra eller dåligt  23 % 
Dåligt  17 % 
Vet ej  14 % 

  
Om undersökningen: Undersökningen genomfördes av Verian på Sifo-panelen på uppdrag av Länsförsäkringar mellan den 12 och 22 maj 2026. 1 040 personer mellan 18 och 84 år har svarat på frågorna. Sifo-panelen består av slumpmässigt rekryterade individer från ett riksrepresentativt urval avseende kön, ålder och region. 

För ytterligare information kontakta: 

Stefan Westerberg, privatekonom Länsförsäkringar 

Tel: 073 968 30 44 Mail: stefan.westerberg@lansforsakringar.se  

Länsförsäkringars pressjour, telefon 08 – 588 41850, press@lansforsakringar.se

Länk till Länsförsäkringars pressrum:  
https://www.lansforsakringar.se/privat/om-oss/press-media/

Se alla pressmeddelanden