Ränteprognos – styrräntan väntas höjas
Den 20 augusti beslutade Riksbanken att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent men den väntas höjas mot slutet av 2026 och ytterligare en gång under våren 2027. Det skulle ge en styrränta på 2,25 procent, säger vår privatekonom Stefan Westerberg. Räntehöjningen kan förklaras av en starkare ekonomi och risken för att inflationstrycket biter sig fast. Samtidigt är utsikterna osäkra – ha alltid marginaler i privatekonomin för oväntade kostnader.
Uppdaterad 8 september 2026
Publicerad 22 januari 2025
Vår ränteprognos – styrräntan kan stiga
– Det var väntat att Riksbanken lämnade styrräntan oförändrad. Dagens räntenivå är väl avvägd för att både stötta återhämtningen i ekonomin och få inflationen att utvecklas i linje med målet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.
Samtidigt är osäkerheten påtagligt stor just nu.
– Enligt vårt huvudscenario väntas styrräntan höjas till 2,00 procent i slutet av 2026 och därefter till 2,25 procent under våren 2027. Det kan bidra till högre rörliga bolåneräntor. Men om inflationstrycket dämpas och ekonomin återhämtar sig långsammare kan höjningarna komma senare eller utebli. Om inflationen i stället blir högre eller mer varaktig kan Riksbanken behöva agera snabbare. Utvecklingen är alltså osäker, vilket betyder att hushåll bör ha beredskap för snabbt förändrade räntor, säger Stefan Westerberg.
Vilken bolåneränta borde jag räkna med?
De rörliga bolåneräntorna har kommit ner en bra bit från toppnivåerna, men väntas börja stiga mot slutet av 2026. I vår prognos ligger den genomsnittliga tremånadersräntan på 3,0 procent vid slutet av 2026 och 3,2 procent vid slutet av 2027. Bundna räntor med flera års bindningstid påverkas i stor utsträckning av långa marknadsräntor och det internationella ränteläget.
Så här påverkas din månadskostnad
Sedan mitten av 2024 har styrräntan mer än halverats från 4,00 procent till dagens 1,75 procent. Det har i sin tur minskat de rörliga bolåneräntorna.
Bolåneräntorna har en stor inverkan på privatekonomin. Exempelvis ger en procentenhets lägre bolåneräntor så här mycket lägre räntekostnader exklusive ränteavdrag:
| Bolån | Lägre räntekostnad |
| 1 miljon | 833 kronor |
| 2 miljoner | 1 667 kronor |
| 3 miljoner | 2 500 kronor |
| 4 miljoner | 3 333 kronor |
| 5 miljoner | 4 167 kronor |
Om bolåneräntan i stället stiger med sammanlagt 0,50 procentenheter ökar räntekostnaden för samma hushåll med cirka 1 250 kronor i månaden före ränteavdrag. Styrräntan och bolåneräntan rör sig ofta i samma riktning, men sambandet är inte alltid ett till ett.
Ska jag har rörlig eller bunden ränta nu?
Med de rörliga och bundna räntor vi har idag, kan det vara klokt att fundera på om du vill ha rörlig eller bunden ränta på ditt bolån. Vad du väljer beror mycket på hur du ser på risk, hur stark din ekonomi är idag och dina planer för framtiden. Det finns både fördelar och nackdelar med att ha såväl rörlig som bunden ränta.
– Rörlig ränta ger större flexibilitet, men innebär att räntekostnaden kan förändras snabbt. Bunden ränta gör i stället räntekostnaden mer förutsägbar under bindningstiden. För den som värdesätter förutsägbarhet kan det därför vara tänkvärt att binda en del av bolånet, säger Stefan Westerberg.
Texten är faktagranskad av
-
Stefan Westerberg
Privatekonom
Stefan är Länsförsäkringars privatekonom och arbetar med frågor inom bland annat bostadsmarknaden, sparande, pension, familjeekonomi och försäkring.
Läs mer om Stefan