Ny konjunkturprognos från LF: Bakslag för konjunkturen – men motvinden mojnar

Efter ett bakslag i början på året har takten i den svenska återhämtningen avtagit. I en färsk konjunkturprognos från Länsförsäkringar landar tillväxten på 2,0 procent under 2026, vilket kan jämföras med 2,9 procent vid bedömningen i mars. Den främsta orsaken är det svaga första kvartalet, som dämpar tillväxten för hela året. Kriget i Mellanöstern och de högre drivmedelspriserna ger också ett visst negativt bidrag. Samtidigt ser förutsättningarna för en återhämtning under resten av året relativt goda ut. - Svensk ekonomi gick i motvind i början av året, men det har börjat mojna och vi väntar oss en gradvis återhämtning under resten av 2026, kommenterar Länsförsäkringars chefekonom Alexandra Stråberg.

Alexandra Stråberg 2025
Foto: Adrian Leopoldson

Det är en markant sänkning av den svenska tillväxten i Länsförsäkringars nya prognos. Men bolagets chefekonom Alexandra Stråberg understryker att nedrevideringen i första hand bygger på motvindar som redan har passerat. Utsikterna för fortsättningen på året har inte försämrats nämnvärt.

– Svensk ekonomi snubblade sig ur startgroparna i början av året, och det tynger prognosen för helåret. Det ligger bakom oss vid det här laget, men även om ekonomin nu får upp farten så landar tillväxten endast på 2 procent i år. Det är en klen siffra med tanke på den segdragna lågkonjunkturen vi har i backspegeln, säger Alexandra Stråberg.

Begränsade inflationsrisker – Riksbanken sitter still i båten

En osäkerhet som har tillkommit under våren är de ekonomiska konsekvenserna av uppgången i oljepriset. Alexandra Stråberg pekar på att den effekten redan reflekterades i den förra prognosen och att utvecklingen under den senaste tiden snarast är i positiv riktning.

– Den senaste tidens nedgång i oljepriset är välkommen för utsikterna och minskar även inflationsriskerna. Vi räknar fortfarande med att inflationen hålls nere under målet i år och att Riksbanken kan sitta kvar i parkeringsläge. Först 2027 höjs räntan försiktigt i takt med att återhämtningen kommer längre och nedåtpressen på inflationen klingar av, säger Alexandra Stråberg.

Långsam förbättring på arbetsmarknaden

Den kanske främsta besvikelsen i år är att den svenska arbetslösheten knappt har minskat alls trots att återhämtningen pågår. I LF-ekonomernas prognos förbättras läget framöver – men det sker i långsam takt.

– Svensk arbetsmarknad dras med betydande matchningsproblem och strukturella utmaningar. Även om läget nu gradvis ljusnar så dröjer det till slutet av 2028 innan arbetsmarknaden är i balans. Offensiva insatser från politiskt håll skulle kunna snabba på den utvecklingen, men det är ingen lätt nöt att knäcka, säger Alexandra Stråberg.

Osäker omvärld ger brett utfallsrum

Internationell oro har stått i centrum under första halvåret 2026. Och även om läget i Mellanöstern tycks mynna ut i ett avtal mellan USA och Iran, så förblir geopolitiken en central risk för den närmaste tiden.

– Vårens händelseutveckling i Mellanöstern skickar en tydlig påminnelse om hur krig och konflikter i andra delar av världen även kan påverka den svenska ekonomin. Även om geopolitiska risker är mycket svåra att prognostisera, så är det uppenbart att världen är en mer oförutsägbar plats idag än för några år sedan. I ekonomiska termer betyder det att spannet för möjliga utfall är större än normalt.  Utvecklingen kan därmed snabbt skifta, och flexibilitet blir avgörande för både hushåll, företag och beslutsfattare, avslutar Alexandra Stråberg.

Tabell: Makroekonomiska prognoser 2025–2027

2025 2026p 2027p
BNP, marknadspris 1,5 2,0 2,6
     Hushållens konsumtionsutgifter 1,9 2,3 2,6
     Offentliga konsumtionsutgifter 1,0 1,5 1,8
     Fasta bruttoinvesteringar 2,1 3,1 3,4
     Lagerinvesteringarⁱⁱ 0,2 -0,1 0,0
     Export av varor och tjänster 3,8 3,5 2,7
     Import av varor och tjänster 4,3 4,0 2,7
     Nettoexportⁱⁱ -0,1 -0,2 0,1
Arbetslöshet 8,8 8,6 8,0
KPIF 2,6 1,1 1,7
Bostadspriserⁱⁱⁱ 1,1 4,5 4,4
Styrräntaⁱⁱⁱⁱ 1,75 1,75 2,0

Anm.

  1. Årsgenomsnitt
  2. Förändring i procent av föregående års BNP
  3. procentuell förändring december – december

iiii)           värde vid respektive kalenderårs slut

Länk till Länsförsäkringars pressrum:
https://www.lansforsakringar.se/privat/om-oss/press-media/

För ytterligare information kontakta:

Alexandra Stråberg, chefekonom, 070 – 345 61 35

Länsförsäkringars pressjour, telefon 08 – 588 41850, press@lansforsakringar.se

Se alla pressmeddelanden