Global trend

Den globala ekonomin har överlag visat på positiva signaler under sensommaren och konjunkturen fortsätter därmed att trotsa den geopolitiska oron. Tillväxtprognoserna har höjts något i euroområdet, medan de förblir stabila för USA. Och i Sverige har konjunkturen tagit ett ordentligt kliv uppåt. Samtidigt innebär det alltjämt höga oljepriset – och vissa andra faktorer – att inflationsriskerna kvarstår, och vi går mot en höst där centralbankerna kommer att höja räntorna.

USA

I USA fortsätter konjunkturen att röra sig framåt i stabil takt. Tillväxten under det andra kvartalet uppgick till 1,5 procent, vilket verkade dämpat vid första anblick, men siffran hölls nere av ovanligt stor import och lageruppbyggnad. Ser vi istället till den inhemska efterfrågan, så ökade den i den snabbaste takten på länge. Styrkan i ekonomin märks även i konjunkturbarometrarna – inte minst det så kallade ISM-index för industrin som noteras kring de högsta nivåerna sedan 2022.

Ser vi istället till inflationen så har det mått som centralbanken fäster störst vikt vid legat stabilt på 3,3 procent under augusti. Även om pristrycket alltså inte tilltar, så är nivån fortfarande för hög. Den nya Fed-chefen Kevin Warsh signalerade vid centralbankskonferensen i Jackson Hole att dagens räntenivå inte verkar bromsa ekonomin särskilt mycket och höll samtidigt dörren öppen för en höjning redan i september. Federal Reserve kommer få ytterligare ett inflationsutfall innan räntebeskedet i september, och det kommer sannolikt att avgöra om räntan höjs eller lämnas oförändrad.

• Tillväxten uppgick till 1,5 procent under det andra kvartalet 2026.
• Konjunkturbarometrar tecknar generellt en förbättrad bild av tillståndet i ekonomin där industrin har tagit ledartröjan.
• Envist förhöjt inflationstryck håller uppe förväntningarna på 1-2 räntehöjningar i höst.

Sverige

I Sverige fortsätter ekonomin tydligt åt rätt håll. BNP-tillväxten under årets andra kvartal visade på oväntad styrka då ekonomin växte med hela 3,3 procent i årstakt. Dessutom tyder framåtblickande indikatorer på att stora delar av näringslivet går på högvarv samtidigt som hushållen repar mod. Det sistnämnda har varit den saknade pusselbiten i den svenska återhämtningen. Stämningsläget bland de svenska hushållen är i närheten av normala nivåer, vilket borgar för att återhämtningen i ekonomin fortsätter i höst.

Samtidigt börjar inflationsriskerna ge sig till känna. Den rapporterade inflationen är fortsatt mycket låg, under 1 procent, men den hålls nere av diverse tillfälliga subventioner och skattesänkningar. Exklusive dessa ligger KPIF-inflationen nära 2 procent. Och med höga internationella energipriser, extremväder i Europa samt en svag svensk krona och starkare inhemsk tillväxt så ökar riskerna framåt. Vi har därför ändrat vår bedömning och räknar nu med att Riksbanken höjer räntan en gång i höst och sannolikt ytterligare en gång nästa år.

• Efter en trög start på året ökar nu tillväxten rejält i den svenska ekonomin.
• Hushållens pessimism kring utsikterna har minskat och stämningsläget är nära normalt.
• Ökade inflationsrisker gör att vi räknar med att Riksbanken höjer räntan i höst.

Euroområdet

I euroområdet ökade inflationstrycket under augusti, men det beror främst på högre energipriser. Exklusive dessa sågs en försiktig minskning. Men fortfarande ligger de olika inflationsmåtten över 2 procent och signalerna från ECB har pekat tydligt mot behovet av fortsatta räntehöjningar. Den närmaste ser ut att ske på mötet i september.

Trycket uppåt på räntan kommer i en miljö där konjunkturen fortsatt är dämpad, men det kommer signaler om att det går åt rätt håll. Olika konjunkturbarometrar har stärkts och tillväxtprognoserna för 2026 har reviderats upp försiktigt. Men det handlar alltjämt om låga nivåer – den förväntade tillväxttakten i EMU ligger på 0,8 procent i år. En utmaning för kontinenten inför vintern är det stadigt stigande gaspriset. Efter en uppgång på över 30 procent i juli, steg priset med ytterligare cirka 22 procent i augusti. Om den trenden fortsätter innebär det både inflations- och tillväxtrisker för den europeiska kontinenten.

• ECB ser ut att höja räntan i september i och med bestående inflationstryck.
• Försiktigt positiva signaler i konjunkturstatistiken, men tillväxten väntas förbli svag.
• Stigande gaspriser är en betydande risk för kontinenten inför hösten.

Kina

Efter en hygglig start på året där tillväxten i den kinesiska ekonomin ökade lite mer än förväntat – fortsätter signalerna att spreta utan tydlig riktning. De vanliga konjunkturbarometrarna rör sig endast försiktigt och signalerar därmed inte någon tydlig vändning i ekonomin. Samtidigt har den hårda statistiken över faktisk aktivitet överlag kommit in på den svaga sidan. Det stora sänket är fortsatt konsumtionen.

Försäljningen inom detaljhandeln ökade endast marginellt på årsbasis i den senaste mätningen, vilket är ett ihållande kvitto på att omvandlingen till en tjänsteekonomi där privat konsumtion utgör motorn går långsamt. Det finns flera skäl till detta. På kort sikt spelar nedgången på fastighetsmarknaden en central roll. Därtill bidrar institutionella hinder, svagt konsumentförtroende och en relativt låg andel av BNP som går till hushållen. Även strukturella faktorer kopplat till den krympande befolkningen håller tillbaka ekonomin.

Vår marknadssyn