Global trend

Den globala ekonomin fortsätter att visa på positiva signaler, och konjunkturen fortsätter därmed att trotsa den geopolitiska oron. Tillväxtprognoserna har höjts tydligt i euroområdet, medan de förblir stabila för USA. Och i Sverige har konjunkturen tagit ett ordentligt kliv uppåt. Samtidigt innebär det alltjämt höga oljepriset – och vissa andra faktorer – att inflationsriskerna kvarstår, och flertalet centralbanker höjer nu räntorna.

USA

I USA fortsätter konjunkturen att röra sig framåt i stabil takt. Sysselsättningen ökar stadigt och olika mått på konsumtionen har överraskat positivt. Både i år och nästa år förväntas amerikansk BNP att växa strax över 2 procent. Det får betraktas som mycket fina siffror för en ekonomi som befinner sig långt in i konjunkturcykeln och som redan har full sysselsättning.

Ser vi istället till inflationen så har det mått som centralbanken fäster störst vikt vid – efter vissa revideringar – legat stabilt kring 3 procent på sistone. Även om pristrycket alltså inte tilltar, så är nivån fortfarande för hög. Det envisa inflationstrycket fick Federal Reserve att höja räntan under månaden, och därtill flagga för ytterligare en höjning senare i år. Fed-chefen Kevin Warsh vill skicka en signal om att inflationsmålet på 2 procent kommer värnas och att Fed inte kommer att ge sig förrän ekonomin når dit.

• Konjunkturbarometrar tecknar generellt en positiv bild av tillståndet i ekonomin där flera signaler rör sig åt rätt håll.
• Inflationen har parkerat på för höga nivåer och ligger i dagsläget omkring 3 procent (enligt det så kallade core PCE).
• Federal Reserve höjde räntan i september och flaggar för ytterligare en höjning senare i år.

Sverige

I Sverige fortsätter ekonomin tydligt åt rätt håll. Med stark tillväxt i backspegeln tyder flera framåtblickande indikatorer på att konjunkturen fortsätter att stärkas. Den så kallade barometerindikatorn som mäter stämningsläget i ekonomin noteras på nivåer som är högre än normalt och på senare tid har hushållen blivit alltmer optimistiska. Det borgar för att återhämtningen i ekonomin fortsätter i höst.

Samtidigt börjar inflationsriskerna ge sig till känna. Den rapporterade inflationen är fortsatt mycket låg, under 1 procent, men den hålls nere av diverse tillfälliga subventioner och skattesänkningar. Exklusive dessa ligger KPIF-inflationen nära 2 procent. Och med höga internationella energipriser, en svag svensk krona och starkare inhemsk tillväxt samt att andra centralbanker höjer sina räntor, så ökar riskerna framåt. Vi räknar därför med att Riksbanken höjer räntan en gång i höst och sannolikt ytterligare en gång nästa år.

• Efter en trög start på året ökar nu tillväxten rejält i den svenska ekonomin.
• Hushållens pessimism kring utsikterna har minskat och stämningsläget är nära normalt.
• Ökade inflationsrisker gör att vi räknar med att Riksbanken höjer räntan i höst.

Euroområdet

I euroområdet har inflationstrycket fortsatt att öka, och även om uppgången till största del beror på de högre energipriserna, så ligger även den underliggande inflationen en bra bit över 2 procent. ECB valde därför att höja räntan i september och prissättningen på de finansiella marknaderna indikerar förväntningar om ytterligare höjningar längre fram.

Trycket uppåt på räntan kommer i en miljö där konjunkturen fortsatt är dämpad, men det kommer signaler om att det går åt rätt håll. Olika konjunkturbarometrar har stärkts och tillväxtprognoserna för 2026 har reviderats upp tydligt. I juli förväntades EMU-ländernas tillväxt landa på 0,5 procent i år – i dagsläget ligger prognoserna på strax under 1 procent. En utmaning för kontinenten inför vintern är det stadigt stigande gaspriset. Jämfört med nivåerna i somras har priset stigit 70-80 procent under sensommaren. Om den trenden fortsätter innebär det att både inflations- och tillväxtriskerna för den europeiska kontinenten ökar.

• ECB höjde räntan i september i och med bestående inflationstryck.
• Tydligt positiva signaler i konjunkturstatistiken, och tillväxtprognoserna revideras upp.
• Stigande gaspriser är en betydande risk för kontinenten inför hösten.

Kina

I Kina fortsätter konjunkturbilden vara blandad. Industriproduktionen tog fart i augusti och steg 5,2 procent i årstakt, samtidigt som inköpschefsindex återhämtade sig något. Även orderingången förbättrades, vilket tyder på att industrin börjar stabiliseras. Däremot är hushållens efterfrågan fortsatt svag, med en detaljhandel som endast ökade 0,4 procent i augusti, och investeringarna fortsätter att utvecklas trögt.

Fastighetssektorn är fortfarande ett tydligt sänke och bidrar till försiktighet bland både hushåll och företag. Regeringen har därför signalerat ytterligare finanspolitiskt och kreditmässigt stöd för att hålla uppe tillväxten och nå årets tillväxtmål på 4,5–5 procent.

• Industrin har återhämtat sig något, medan inhemsk efterfrågan fortfarande är svag.
• Fastighetssektorn fortsätter att tynga ekonomin, och investeringarna utvecklas svagt.
• Regeringen ökar stödet till ekonomin för att motverka inbromsningen och nå årets tillväxtmål.

Vår marknadssyn