Vår analys av konjunkturen

Läs vår senaste marknadsanalys av konjunkturen i Sverige, Europa, USA och Kina. Ta del av hur våra ekonomer ser på det ekonomiska läget i världen just nu.

Uppdaterad 6 augusti 2026

Publicerad 21 januari 2025

Global trend

Samförståndsavtalet mellan USA och Iran har lett till sjunkande oljepriser samt ett fokusskifte mot traditionella ekonomiska frågor. Samtidigt har tillväxtprognoserna sänkts ytterligare i euroområdet, medan de har stabiliserats för USA. Vidare har inflationen rört sig försiktigt uppåt under den senaste månaden, vilket fick ECB att höja räntan samtidigt som Riksbanken och amerikanska Fed slog an en aning mer hökaktig ton.

USA

I USA fortsätter konjunkturen att röra sig åt rätt håll. Tillväxten under det andra kvartalet uppgick till 1,5 procent, vilket verkade dämpat vid första anblick, men siffran hölls nere av ovanligt stor import och lageruppbyggnad. Ser vi istället till den inhemska efterfrågan, så ökade den i den snabbaste takten på länge. Styrkan i ekonomin märks även i konjunkturbarometrarna – inte minst det så kallade ISM-index för industrin som noteras på den högsta nivån sedan 2022.

Vid sidan av konjunkturen fortsätter inflationen att stå i fokus. Efter att ha tickat uppåt svagt under våren avtog pristrycket något i USA under sommaren. Det mått på underliggande inflation som centralbanken Federal Reserve fäster störst vikt vid noteras nu till 3,3 procent, vilket är en tiondel lägre än månaden innan. Även om det alltså har rört sig i rätt riktning, så är nivån fortfarande för hög – och risken för att kurvorna börjar gå i fel riktning igen kvarstår. Det innebär även att centralbanken Federal Reserve står och väger med räntan. Vid det senaste mötet i juli lämnades den oförändrad, men sannolikheten för en höjning i höst är fortfarande hög. Osäkerheten kring hur Fed ser på utsikterna är dock större än vanligt i och med den nye Fed-chefen Kevin Warshs mer återhållsamma kommunikationsstrategi.

  •  Tillväxten uppgick till 1,5 procent under det andra kvartalet 2026.
  •  Konjunkturbarometrar tecknar generellt en förbättrad bild av tillståndet i ekonomin där industrin har tagit ledartröjan.
  • Trots försiktigt minskat inflationstryck är sannolikheten för en räntehöjning i höst fortsatt hög.

Sverige

Även i Sverige fortsätter ekonomin åt rätt håll. Preliminära siffror för BNP-tillväxten under årets andra kvartal visade på oväntad styrka då ekonomin växte med 1,4 procent jämfört med kvartalet innan. Dessutom tyder framåtblickande indikatorer på att stora delar av näringslivet går på högvarv samtidigt som hushållen repar mod. Det sistnämnda har varit den saknade pusselbiten i den svenska återhämtningen. Även om hushållen fortfarande dras med viss pessimism, så har denna minskat betänkligt på sistone. Det borgar för att återhämtningen i ekonomin fortsätter i höst.

Den generella bilden framåt är dock fortsatt ljus även om den svaga starten på året kommer att tynga helårssiffran. Hushållen gynnas av stabila reallöneökningar och finanspolitiska stimulanser, vilket höjer tillväxttakten under återstoden av året.

Samtidigt ligger inflationen kvar på mycket låga nivåer, vilket gör att Riksbanken kan avvakta med förändringar av räntan. Även om räntebanan höjdes något vid det senaste mötet i juni, så är fortfarande det mest sannolika scenariot att Riksbanken sitter still i båten i höst.

  • Efter en trög start på året ökar nu tillväxten i den svenska ekonomin
  • Hushållen fortsätter vara pessimistiska kring utsikterna, men en lätt vändning i sentimentet kan skönjas.
  • Vårt huvudscenario är att Riksbanken håller räntan oförändrad i år.

Euroområdet

Till skillnad från i Sverige har inflationen i euroområdet ökat svagt under våren. Den underliggande inflationstakten (exklusive energipriser) ligger nu ett par tiondelar över två procent, och även om det inte är att beskriva som ”högt” så räckte det för att bringa fram en räntehöjning i juni. På de finansiella marknaderna prissätts nu sannolikhet för ytterligare en höjning senare i år, men vi är mer skeptiska och bedömer att sannolikheten för det är omkring 50 procent.

Trycket uppåt på räntan kommer i en miljö där konjunkturen fortsatt är dämpad. Tillväxtprognoserna för 2026 har halverats de senaste månaderna, och regionen bedöms endast växa med blygsamma 0,6 procent i år. Den sammanlagda bilden är därmed att den europeiska ekonomin i det närmaste står still just nu. Efterhand kommer försvarssatsningar höja tillväxten, men den effekten ligger en bit fram i tiden.

  • Ökat inflationstryck fick ECB att höja räntan i juni och sannolikheten för ytterligare en höjning senare i år är förhöjd.
  • Tillväxtprognoserna har sjunkit markant under våren.
  • Ekonomin står i det närmaste still.

Kina

Efter en hygglig start på året där tillväxten i den kinesiska ekonomin ökade lite mer än förväntat – fortsätter signalerna att spreta utan tydlig riktning. De vanliga konjunkturbarometrarna rör sig endast försiktigt och signalerar därmed inte någon tydlig vändning i ekonomin. Samtidigt har den hårda statistiken över faktisk aktivitet kommit in blandat. Export och industriproduktion ökar i stabil takt, men det stora sänket är fortsatt konsumtionen. Försäljningen inom detaljhandeln minskar på årsbasis, vilket är ett ihållande kvitto på att omvandlingen till en tjänste-ekonomi där privat konsumtion utgör motorn går långsamt. Det finns flera skäl till detta. På kort sikt spelar nedgången på fastighetsmarknaden en central roll. Därtill bidrar institutionella hinder, svagt konsumentförtroende och en relativt låg andel av BNP som går till hushållen. Även strukturella faktorer kopplat till den krympande befolkningen håller tillbaka ekonomin.

 

Foto på Stefan Westerberg

Texten är skriven av

Alexandra Stråberg – Chefsekonom

Alexandra är chefekonom och ansvarig för Ekonomiska sekretariatet på Länsförsäkringar. Hon är makroekonomisk expert med gedigen kunskap om den ekonomiska utvecklingen, globala trender och nationella effekter. Kommenterar och diskuterar händelser på nationell och global nivå, alltifrån tillväxt, arbetsmarknad och handel.

Profilbild för Luis Gemzell

Luis Gemzell

Makroanalytiker som bevakar global och svensk ekonomi, räntor och bomarknad. Med fokus på kopplingen mellan den makroekonomiska utvecklingen och de finansiella marknaderna, penningpolitik och finanspolitik ges här analyserar kring både den konjunkturella utvecklingen och strukturella frågor som påverkar den ekonomiska utvecklingen.
Profilbild för Johan Lundqvist

Johan Lundqvist

Makroanalytiker som bevakar global och svensk ekonomi, räntor och bomarknad. Med fokus på kopplingen mellan den makroekonomiska utvecklingen och de finansiella marknaderna, penningpolitik och finanspolitik ges här analyserar kring både den konjunkturella utvecklingen och strukturella frågor som påverkar den ekonomiska utvecklingen.