Sidan uppdaterades: 27 april 2026

Global trend

Det pågående kriget i Iran fortsätter att prägla nuläget och utsikterna. Den omedelbara, ekonomiska konsekvensen är att skenande priser på energiråvaror driver upp inflationen. Det har lett till att synen på centralbankerna har förändrats under våren. Även tillväxten förväntas påverkas, men effekten blir trots allt måttlig. Det bör understrykas att osäkerheten är stor, och ju längre energipriserna ligger kvar på höga nivåer, desto mer förväntas tillväxten försvagas.

USA

USA:s konjunktur fortsätter att visa splittrade tendenser. Prognoserna för tillväxten i år har skruvats ned våren, till följd av kraftigt stigande bensinpris och förväntat uteblivna räntesänkningar. Samtidigt ligger prognoserna fortfarande i dagsläget (+2,2 procent) på högre nivåer än vid årsskiftet (+2,0 procent). Det handlar alltså än så länge endast om en förhållandevis måttlig försvagning av konjunkturen.

Vid sidan av de ekonomiska effekterna av kriget i Iran kvarstår osäkerheten kring arbetsmarknaden. Statistiken är inte helt entydig, och sysselsättningen har förhållandevis mycket de senaste månaderna, vilket gör det svårt att urskilja en trend. Den sammantagna bilden är att arbetsmarknaden tycks ha stabiliserats på en dämpad nivå.

Motståndskraftig ekonomi, svag arbetsmarknad och inflationsrisker i spåren av kriget i Iran gör nästa steg för centralbanken högst osäkert. Tills vidare är det vänta-och-se som gäller, men den generella förväntansbilden är att räntan inte kommer att sänkas i år och vi delar den bilden.

• Konsensusprognoser har sänkts men pekar fortsatt mot hygglig tillväxt under 2026.
• Ökat inflationstryck via högre energipriser i kombination med försämring på arbetsmarknaden skapar huvudbry för centralbanken.
• Marknadens prissättning reflekterar förväntan om att styrräntan hålls oförändrad genom 2026.

Sverige

Återhämtningen i den svenska ekonomin har tappat fart under vintern. Den generella bilden framåt är dock fortsatt ljus även om den svaga starten på året och de ökade energipriserna kommer nagga tillväxten i kanten. I ena vågskålen har vi det ljusare läget för hushållen i form av stabila reallöneökningar och finanspolitiska stimulanser. I andra vågskålen står ökad osäkerhet och högre drivmedelspriser.

Att tillväxten inte har lyft som förväntat hittills i år har olika förklaringar – där ihållande dämpat sentiment bland hushållen sannolikt är viktigast. Att de svenska konsumenterna inte lyckas få tillbaka optimismen är en aning bekymrande och stärker bilden av att återhämtningen i ekonomin fortsatt är skör.
Ser vi till inflationen så har den fortsatt att minska. KPIF sjönk med en tiondel i mars till 1,6 procent i februari – trots att drivmedelspriserna steg markant under månaden.

Ser vi till kärninflationen (exklusive energipriser) noteras den till låga 1,1 procent – och det är innan effekten av den halverade matmomsen har börjat påverka siffrorna. Vi räknar med att energichocken kommer påverka fler priser framöver, vilket kommer addera visst tryck uppåt, men det sker alltså i ett läge där inflationen nästan var på väg att bli bekymmersamt låg. Därmed behåller vi vår prognos om att Riksbanken lämnar räntan oförändrad i år.

• Återhämtningen i konjunkturen har tappat viss fart under inledningen på året.
• Hushållen fortsätter vara något pessimistiska kring utsikterna, vilket vittnar om att återhämtningen framåt är skör.
• Vårt huvudscenario är att Riksbanken håller räntan oförändrad i år, men dramatiken på energimarknaden höjer osäkerheten.

Euroområdet

Även i euroområdet är det de ekonomiska effekterna av kriget i Iran som dominerar utsikterna. Inflationen tog ett litet skutt uppåt i mars och olika konjunkturbarometrar bland såväl hushåll som företag har rört sig nedåt. I regionens största ekonomi – Tyskland – försvagades näringslivets utsikter i april, till de lägsta nivåerna sedan 2022, vilket vittnar om att stigande energipriser och geopolitisk osäkerhet sätter tydliga avtryck.

Den sammanlagda bilden är att den europeiska ekonomin i det närmaste står still. Sannolikt kommer tillväxten i år bli några tiondelar lägre än den annars hade blivit – till följd av krigets effekter. Och även om regionens ekonomi gradvis kommer återhämta sig, så är tillväxtförmågan alltjämt svag. Efterhand kommer försvarssatsningar höja tillväxten, men den effekten ligger en bit fram i tiden.

Baserat på prissättningen på de finansiella marknaderna förväntas ECB höja räntan i år och även inifrån centralbanken uttrycks beredskap att agera. I vilken utsträckning dessa förväntningar omsätts i praktiken kommer bero på hur länge störningarna på energimarknaden består. Vår bedömning är att ECB väljer att avvakta tills vidare, men att risken för en höjning i sommar är stor.

• Ökade energipriser skapar betydande utmaningar för inflation och tillväxtutsikter i år.
• Flertalet förtroendeindikatorer försvagades i april.
  • Tillväxtprognoserna har sänkts 0,3 till 0,5 procentenheter för de flesta länder och själva tillväxttalen som förväntas är mycket låga.

Kina

Tillväxten i den kinesiska ekonomin ökade lite mer än förväntat under årets första kvartal och noterades till 5,0 procent i årstakt. I första hand var det industrin som drev på ekonomin samtidigt som de kinesiska konsumenterna fortfarande håller sig i bakgrunden. Ser vi till detaljhandelsförsäljningen så ökade den med 1,7 procent i mars, vilket – med Kina-mått mätt – är en svag siffra och även investeringarna utvecklades svagt. Det är ett kvitto på att omvandlingen till mer av en tjänste-ekonomi där privat konsumtion utgör motorn går långsamt. Det finns flera skäl till detta. På kort sikt spelar nedgången på fastighetsmarknaden en central roll. Därtill bidrar institutionella hinder, svagt konsumentförtroende och en relativt låg andel av BNP som går till hushållen. Även strukturella faktorer kopplat till den krympande befolkningen håller tillbaka ekonomin.

• Tillväxten uppgick till 5,0 procent under första kvartalet, vilket var lite bättre än väntat.

Vår marknadssyn