Vår analys av konjunkturen

Läs vår senaste marknadsanalys av konjunkturen i Sverige, Europa, USA och Kina. Ta del av hur våra ekonomer ser på det ekonomiska läget i världen just nu.

Uppdaterad 26 juni 2026

Publicerad 21 januari 2025

Global trend

Samförståndsavtalet mellan USA och Iran har lett till sjunkande oljepriser samt ett fokusskifte mot traditionella ekonomiska frågor. Samtidigt har tillväxtprognoserna sänkts ytterligare i euroområdet, medan de har stabiliserats för USA. Vidare har inflationen rört sig försiktigt uppåt under den senaste månaden, vilket fick ECB att höja räntan samtidigt som Riksbanken och amerikanska Fed slog an en aning mer hökaktig ton.

USA

USA:s konjunktur tycks alltmer stabiliseras. Prognoserna på att tillväxten i år kan nå ungefär samma nivå som i fjol på omkring 2 procent. Det är förvisso en nedrevidering jämfört med utsikterna i våras, men får betraktas som godkända nivåer.

Ser vi till konjunkturbarometrarna, så får vi fortsatt en blandad bild av det ekonomiska läget. Bland hushållen består pessimismen, medan företagens optimism förefaller öka. Divergensen handlar om att den amerikanske konsumenten brottas med en ihållande kostnadskris – där höga priser och räntor tynger plånböckerna – samtidigt som företagen fortsätter att möta en bred efterfrågan och höga vinstmarginaler.

En försiktigt tilltagande huvudvärk är inflationen som har fortsatt att ticka uppåt svagt under våren. Det mått på underliggande inflation som centralbanken Federal Reserve fäster störst vikt vid noteras nu till 3,4 procent, vilket är en tiondel högre än månaden innan. Vi ligger nu på nivåer som har fått Fed att signalera ökad risk för att räntan kommer höjas senare i år – men den framåtblickande kommunikationen från den nye Fed-chefen Kevin Warsh är betydligt mer återhållsam än vad vi har vant oss vid sedan tidigare.

  • Prognoserna har stabiliserats på sistone och pekar fortsatt mot hygglig tillväxt under 2026.
  • Olika konjunkturbarometrar tecknar en blandad bild av tillståndet i ekonomin där företagens optimism ställs mot hushållens pessimism.
  • Ökat inflationstryck gör att sannolikheten för en räntehöjning har ökat även om osäkerheten inför hösten är stor.

Sverige

I Sverige fortsätter återhämtningen åt rätt håll, men bilden är inte entydig. BNP krympte förvisso under årets första kvartal, men i mer framåtblickande indikatorer syns ett snarlikt mönster som i USA: Företagens optimism ligger på höga nivåer inom såväl industrin som i tjänstesektorn samtidigt som hushållen alltjämt ser dystert på ekonomin. En viss ljuspunkt är dock att konsumentförtroendet har börjat förbättras något, vilket kan tyda på att pessimismen kan vara på väg att avta.

Den generella bilden framåt är dock fortsatt ljus även om den svaga starten på året kommer att tynga helårssiffran. Hushållen gynnas av stabila reallöneökningar och finanspolitiska stimulanser, vilket höjer tillväxttakten under återstoden av året.

Samtidigt ligger inflationen kvar på mycket låga nivåer, vilket gör att Riksbanken kan avvakta med förändringar av räntan. Även om räntebanan höjdes något vid det senaste mötet i juni, så är fortfarande det mest sannolika scenariot att Riksbanken sitter still i båten i höst.

  • Efter en trög start på året ökar nu tillväxten i den svenska ekonomin.
  • Hushållen fortsätter vara pessimistiska kring utsikterna, men en lätt vändning i sentimentet kan skönjas.
  • Vårt huvudscenario är att Riksbanken håller räntan oförändrad i år.

Euroområdet

Till skillnad från i Sverige har inflationen i euroområdet ökat svagt under våren. Den underliggande inflationstakten (exklusive energipriser) ligger nu ett par tiondelar över två procent, och även om det inte är att beskriva som ”högt” så räckte det för att bringa fram en räntehöjning i juni. På de finansiella marknaderna prissätts nu sannolikhet för ytterligare en höjning senare i år, men vi är mer skeptiska och bedömer att sannolikheten för det är omkring 50 procent.

Trycket uppåt på räntan kommer i en miljö där konjunkturen fortsatt är dämpad. Tillväxtprognoserna för 2026 har halverats de senaste månaderna, och regionen bedöms endast växa med blygsamma 0,6 procent i år. Den sammanlagda bilden är därmed att den europeiska ekonomin i det närmaste står still just nu. Efterhand kommer försvarssatsningar höja tillväxten, men den effekten ligger en bit fram i tiden.

  • Ökat inflationstryck fick ECB att höja räntan i juni och sannolikheten för ytterligare en höjning senare i år är förhöjd.
  • Tillväxtprognoserna har sjunkit markant under våren.
  • Ekonomin står i det närmaste still.

Kina

Efter en hygglig start på året där tillväxten i den kinesiska ekonomin ökade lite mer än förväntat – fortsätter signalerna att spreta utan tydlig riktning. De vanliga konjunkturbarometrarna rör sig endast försiktigt och signalerar därmed inte någon tydlig vändning i ekonomin. Samtidigt har den hårda statistiken över faktisk aktivitet kommit in blandat. Export och industriproduktion ökar i stabil takt, men det stora sänket är fortsatt konsumtionen. Försäljningen inom detaljhandeln minskar på årsbasis, vilket är ett ihållande kvitto på att omvandlingen till en tjänste-ekonomi där privat konsumtion utgör motorn går långsamt. Det finns flera skäl till detta. På kort sikt spelar nedgången på fastighetsmarknaden en central roll. Därtill bidrar institutionella hinder, svagt konsumentförtroende och en relativt låg andel av BNP som går till hushållen. Även strukturella faktorer kopplat till den krympande befolkningen håller tillbaka ekonomin.

Foto på Stefan Westerberg

Texten är skriven av

Alexandra Stråberg – Chefsekonom

Alexandra är chefekonom och ansvarig för Ekonomiska sekretariatet på Länsförsäkringar. Hon är makroekonomisk expert med gedigen kunskap om den ekonomiska utvecklingen, globala trender och nationella effekter. Kommenterar och diskuterar händelser på nationell och global nivå, alltifrån tillväxt, arbetsmarknad och handel.

Profilbild för Luis Gemzell

Luis Gemzell

Makroanalytiker som bevakar global och svensk ekonomi, räntor och bomarknad. Med fokus på kopplingen mellan den makroekonomiska utvecklingen och de finansiella marknaderna, penningpolitik och finanspolitik ges här analyserar kring både den konjunkturella utvecklingen och strukturella frågor som påverkar den ekonomiska utvecklingen.
Profilbild för Johan Lundqvist

Johan Lundqvist

Makroanalytiker som bevakar global och svensk ekonomi, räntor och bomarknad. Med fokus på kopplingen mellan den makroekonomiska utvecklingen och de finansiella marknaderna, penningpolitik och finanspolitik ges här analyserar kring både den konjunkturella utvecklingen och strukturella frågor som påverkar den ekonomiska utvecklingen.