Knäbesvär – ofta smärtsamt men hjälp finns

Att ha ont i knät är vanligt och kan bero på att en vävnad i eller runt knät har skadats. Ibland kan smärtan även komma från höften eller ryggen. De vanligaste orsakerna till knäsmärta är löparknä, hopparknä, artros eller skador på menisk, korsband eller ledband.

Läkare och patient

Var har du ont?

  1. Smärta på framsidan av knät

    Om du har ont på framsidan av knät handlar det ofta om hopparknä, vilket kan bero på fel- eller överbelastningsskada på senan under knäskålen som ger smärta vid tryck på senan eller en inflammation. Smärtan brukar komma efter en stunds aktivitet, vid hopp, när du går i trappor eller reser dig från en stol. Det är vanligt, särskilt om du är aktiv – men det finns bra hjälp att få.

     

  2. Smärta på insidan av knät

    Ont på insidan av knät kan bero på artros, slemsäcksinflammationm, menisk- eller ledbandsskada, men ibland även på problem från höft eller rygg. Du kan känna smärta när du belastar knät, stelhet på morgonen, knastrande ljud, nedsatt rörlighet och ibland svullnad. Det kan kännas oroande, men det finns behandling som kan lindra och hjälpa dig tillbaka till en fungerande vardag.

     

  3. Smärta på utsidan av knät

    Löparknä är vanligt om du nyligen ändrat din träning, till exempel börjat springa längre, bytt underlag eller skaffat nya skor. Smärtan kommer ofta när du springer eller cyklar, särskilt i uppförsbackar. Om menisken är skadad kan du känna smärta när du belastar och vrider knät samtidigt, ha svårt att sitta på huk och ibland känna svullnad. 

  4. Instabilt och smärtande knä

    Känner du att knät känns instabilt och gör ont inuti, kan det röra sig om en korsbandsskada. Det är en vanlig idrottsskada, men kan också uppstå vid fall eller olyckor. 

Behöver jag vila från smärtan?

Det är lätt att tro att vila är bäst, men när du vilar för mycket kan både frisk och skadad vävnad bli svagare. Då blir knät mer känsligt när du börjar belasta det igen. Att istället träna och försiktigt belasta knät stimulerar läkningen och hjälper dig att behålla styrka och rörlighet. Prova gärna andra träningsformer än du brukar, så håller du igång kroppen på ett skonsamt sätt.

När ska jag söka vård?

Du bör kontakta vården om: 

  • Smärtan kom plötsligt efter ett slag eller fall.
  • Smärtan är svår och inte blir bättre trots att du tar det lugnt.
  • Du har diffusa smärtor som ökar med tiden.
  • Knät låser sig eller är instabilt
  • När smärtan påverkar sömnen och vardagen negativt

 

Hur kan vi hjälpa dig?

Har du vår sjukvårdsförsäkring, erbjuds du snabbare vård om du blir sjuk eller skadad. Du får snabb tillgång till privat vård, bedömning av specialister och sjukvårdsrådgivning dygnet runt. Tack vare vårt rikstäckande nätverk av privata vårdgivare, kan vi ha en egen vårdgaranti. Det innebär att du hoppar över steget att gå till vårdcentralen och få remiss. Istället får du träffa en specialistläkare och genomgå undersökning inom sju arbetsdagar.

Boka vård 

Hälsa och välmående – med våra hälsofrämjande tjänster

Med vår sjukvårdsförsäkring får du tillgång till smarta tjänster som gör det enklare att må bra i vardagen. Du kan använda digitala hälsoprogram, hälsotester och stöd från psykologer, jurister och hälsocoacher. Allt för att hjälpa dig att leva hälsosamt – på ett sätt som passar dig.

Våra hälsofrämjande tjänster

Texten är faktagranskad av

Ett illustrerat hjärta
Ett illustrerat hjärta

Vårdförmedlingen - Alejandra Bahamon Andersson, leg. SSK 

Länsförsäkringars vårdförmedling tar emot och bedömer dig med sjukvårdsförsäkring om du blir sjuk eller skadad och kan ge snabb tillgång till privat vård hos specialister i vårt vårdgivarnätverk.