Länsförsäkringar i Almedalen 2019

Om du är i Almedalen, kom gärna förbi oss på Hästgatan 2. Är du inte på plats i Visby kan du även följa alla våra seminarier via Twitter live.

Länsförsäkringar, en av Sveriges ledande trygghetsleverantörer arrangerar i år fyra seminarier under Almedalsveckan. Seminarierna kommer ha fokus på hur vi genom att tänka och agera nytt kan bidra till ett mer hållbart samhälle. Flera namnkunniga företrädare för politik och näringsliv deltar där varje del kommer att vara omkring 30 minuter långt och däremellan en kort paus innan nästa seminarium startar. Kom på ett eller alla fyra! Om du inte har möjlighet att närvara kan du istället följa oss via twitter där vi kommer att sända live.

Precis som förra året håller vi till på Hästgatan 2 och vi kommer att vara där tisdagen den 2 juli.

Här hittar du beskrivningar av alla våra seminarier och våra experter som finns på plats i Visby.

Du hittar även alla seminarierna i programmet för Almedalsveckan.

Almedalsveckans program

Länsförsäkringars seminarier den 2 juli

Förra sommarens skogsbränder resulterade i den största EU-hjälpinsatsen någonsin och väckte insikten om att Sverige behöver utöka sin beredskap framöver. Nu är utredningen ”Skogsbränderna sommaren 2018” klar med slutsatsen ”Sverige är inte tillräckligt väl rustat för att vi ska kunna känna oss trygga inför framtida stora och komplicerade skogsbränder”.

I utredningen framkom bland annat att de kommunala handlingsprogrammen för räddningstjänsten inte alltid tagit höjd för stora skogsbränder och att samhällets resurser inom privata sektorn med de resurser som finns inom skogsbruk och jordbruk kan utnyttjas bättre. Även att systematisk bevakning av skogsbrandrisker och beredskap för hur risker ska mötas saknas på flera håll. Utbildning och övning i skogsbrandsläckning är eftersatt och kunskap om hur en skogsbrand fungerar finns inte. Det här är bara delar av kritiken som framkommit i utredningen. Vad vi kan fråga oss är vad vi gör nu och vad ansvariga politiker gör. För snart brinner det igen.

När det regnar mycket på kort tid ökar riskerna för översvämning och jordskred. Många svenska städer har därför börjat arbeta med åtgärder för att minimera problemen men olika lokala förutsättningar kan göra att skadorna blir mer eller mindre omfattande när ovädren drar in. Bebyggelser nära älvar, sjöar och hav är förstås extra utsatt, samtidigt uppfattas boende med närhet till vatten som attraktivt och många kommuner väljer att bygga där, trots den ökade faran för översvämning.
I spåret av detta blir det allt viktigare att kunna ta hand om stora vattenmassor vid utformningen av städer. ”Hur vi bygger dessa städer kommer att ha en avgörande betydelse för hur vi klarar anpassningen till det nya klimatet” menar allt fler experter. I Sverige har varje kommun, enligt plan- och bygglagen ansvaret för den fysiska planeringen och stadsutvecklingen och Plan- och bygglagen kräver att kommuner ska dimensionera stadsmiljön för 100-årshändelser. Men även om kommunen har hållbar utveckling i fokus vid stadsplanering och att hänsyn tas till översvämningsrisker, är det många gånger de ekonomiska hänsynstaganden som hamnar i förgrunden.
Det kanske inte är ett realistiskt eller ens önskvärt mål att bygga helt klimatsäkra städer. Men vi måste få en ökad förståelse för klimatförändringar och hur dessa kommer att påverka den fysiska planeringen. Har vi tid att vänta på att Klimatanpassningsutredningen utser ansvarsområdena? Måste vi ställa högre press på byggbolagen? Är självbestämmandet för kommunernas handlande i den här frågan något som bör diskuteras?

Var tionde ny större byggnad uppförs idag i trä. Minskad miljöbelastning, billigt och kortare byggtid är några av fördelarna men har byggherrar och kommunalpolitiker för lite kännedom om utmaningen? För trä brinner. De svenska byggreglerna kräver i dagsläget endast att brandskyddet ska fungera under den tid det tar för personerna som finns i byggnaden att hinna ta sig ut. Några krav på brandskydd av själva byggnaden finns i princip inte i dessa regelverk, utan överlåts till byggherren att själv bestämma om.
Alla intressenter inom området höga trähus måste ta problematiken med brandskydd på största allvar. Branscherna måste ta sitt ansvar och gå samman och ta fram gemensamma branschpraxis för att säkerställa att framtidens höga trähus utformas med ett bra brandskydd. Detta kommer att vara både säkerhetsmässigt och klimatmässigt viktiga åtgärder som vi måste göra innan det uppförs många nya och höga trähus i Sverige.
Risken är att många byggherrar, kommunalpolitiker och företrädare för skogs-, trä- och byggbranschen har alltför lite kännedom om den utmaning som finns om man vill utforma höga trähus med ett bra brandskydd.
Hur kombinerar vi träets goda egenskaper, inte minst ur miljö- och hållbarhetsperspektiv, med brandsäkerheten?

Hur mycket spelar personliga egenskaper roll för hur vi sparar och vilka finansiella beslut vi fattar? Ger de här egenskaperna utvalda individer finansiella superkrafter? Är det någon skillnad mellan yngre och äldres förmåga att fatta reflekterade ekonomiska beslut? Länsförsäkringars forskningsfond har finansierat oberoende forskning kring Nudging vid Linköpings universitet och resultaten bekräftar bland annat att flertalet av oss riskerar att göra olika feltänk vid ekonomiska beslut. Frågan är om institutioner och företag kan utforma nudges som fungerar för alla eller om det krävs en hög grad av individanpassning.

Vi ses på Twitter

Är du inte på plats i Almedalen? Bara lugn, vi livesänder alla våra seminarier. 

Häng med oss på Twitter under Almedalsveckan!