Länsförsäkringar har i en ny undersökning gjord av Verian kartlagt hur mycket pengar föräldrar ger sina barn varje månad, både genom traditionell vecko- och månadspeng och via Swish. Undersökningen visar att hälften av föräldrarna swishar extrapengar till sitt eller sina barn varje månad utöver månadspengen, och var femte swishar en eller flera gånger i veckan.

Äldre barn får mer swish

Ju äldre barnen är, desto mer pengar swishas varje månad: 9–12 åringar får i genomsnitt 77 kronor, 13–15 åringar får 180 kronor och får 16–18 åringar 269 kronor. Det är ett ungefärligt tillskott mellan 33 och 37 procent på månadspengen.

– Swish har blivit en självklar del av många barns vardagsekonomi och fungerar som ett tydligt komplement till den traditionella månadspengen. För föräldrar som har koll på helheten kan Swish vara ett smidigt sätt att hantera mindre utgifter i vardagen. Men det är viktigt att komma ihåg att för mycket swishande kan göra det svårare för barnen att lära sig värdet av pengar och ta ansvar för sina utgifter, säger Stefan Westerberg.

De flesta saknar regler för swishande

De flesta föräldrar (61 procent) frågar vad pengarna ska gå till innan de swishar, och ungefär var femte har tydliga regler för när och hur Swish får användas. Vanligast är att pengarna går till mat och dryck, kollektivtrafik eller kläder och skor.

– Prata gärna med barnen om när det är okej att swisha extra pengar och när de får använda sin månadspeng istället. Om ni har tydliga swishregler blir det också lättare att säga nej, säger Stefan Westerberg.

I undersökningen framgår också att swishandet påverkas av familjens ekonomi och hur många barn som finns i hushållet. I familjer med hög inkomst swishas det dubbelt så mycket per vecka jämfört familjer med låg inkomst. Snittbeloppet uppgår till 243 kronor per barn och månad bland höginkomstfamiljer, medan motsvarande siffra i låginkomstfamiljer är 139 kronor.

Ungefär hur ofta swishar du pengar till ditt barn, utöver månads- eller veckopeng?
 

Tips till föräldrar för att hantera månadspeng och swish:

• Börja tidigt att prata ekonomi. Börja tidigt lära barnen om vardagsekonomi och prata gärna om vad olika saker kostar. Ett första steg kan vara att börja ge veckopeng, så att barnet får lära sig hantera sina egna pengar. Veckopengen kan introduceras i sexårsåldern eller när barnet börjar förstå enkel matematik och ekonomiska beslut.
• Låt barnen göra misstag. Vill ditt barn köpa en billig leksak som kan gå sönder efter en vecka? Låt ditt barn bestämma. Det är en del i att lära sig hantera pengar.
• Pengar växer inte på träd. Försök hålla dig till att bara ge vecko- eller månadspeng. Tar pengarna slut så är de slut. Det är en viktig lärdom för framtiden.
• Kom överens om en månadspeng. Med ålder och ansvar kan beloppen öka och övergå till en månadspeng. Bestäm tillsammans vad månadspengen ska räcka till. Kolla upp att barnet håller budget och lär sig prioritera.
• Swishregler. Gå tillsammans igenom ett antal scenarier där det är lämpligt att swisha pengar, och när det inte är lämpligt.
• Öva på att spara. Uppmuntra barnet till att spara en del av månadspengen och belöna barnet när sparmålet är uppnått. Värt att tänka på är att börja med mindre sparmål.
• Mer pengar genom arbete. Ge barnet möjlighet att tjäna extra pengar genom att hjälpa till hemma med till exempel matlagning eller städning.
• Öka månadspengen med inflationen. Barnens utgifter som ska täckas av månadspengen ökar med inflationen. Det kan därför vara klokt att öka månadspengen så att barnen klarar sin budget. Det kan eventuellt också bidra till att swishandet minskar.

Ta del av hela undersökningen i bifogad bilaga. 

För mer information, vänligen kontakta:

Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom

Tel: 073–968 30 44 E-post: Stefan.Westerberg@lansforsakringar.se

Länsförsäkringars pressjour, telefon 08–588 418 50, press@lansforsakringar.se

Länk till Länsförsäkringars pressrum: https://www.lansforsakringar.se/privat/om-oss/press-media/