Se beräkningar längre ner inklusive siffror per län.

Stor totalkostnad
Sommartider stundar och det innebär ett ökat intresse för att förverkliga stugdrömmen på landet. Men att köpa och äga ett fritidshus kommer med en hel del kostnader. Länsförsäkringars uträkning visar att ett fritidshus på 60 kvadratmeter som köpts under det senaste året kostar runt 92 000 kronor per år.  

– Fritidshuset kommer ofta med en hög prislapp. Räntekostnader kan de flesta enkelt räkna på med sedan tillkommer utgifter för fastighetsavgift, el, vatten, sophämtning och inte minst mer eller mindre planerade underhåll. Innan man gör slag i saken och köper fritidshuset är det därför bra att göra en ordentlig kalkyl av samtliga utgifter för boendet. Det minskar risken för att notan för stugdrömmen blir högre än väntat, säger Länsförsäkringars privatekonom, Stefan Westerberg.

Kostnad per vecka
Kostnaden kan sedan ställas mot hur mycket man avser använda fritidshuset. Utifrån ett antagande att stugan används fyra veckor om året landar kostnaden på 23 000 kronor per utnyttjad vecka. Skulle stugan i stället användas 8 eller 12 veckor om året så landar kostnaden runt 11 500 kronor respektive 7 700 kronor per utnyttjad vecka.

– Fundera hur mycket tid du kommer att spendera på landstället. Svaret beror sannolikt på hur livspusslet ser ut samt hur långt det är till stugan. Ligger stugan i närheten av ert permanentboende är det enklare att åka dit över en helg än om avståndet är stort. I den mån man endast avser använda stugan några veckor om året kan ett fullgott alternativ vara att i stället hyra en stuga. Då slipper man även lägga ner tid och pengar på reparationer, fix och underhåll, säger Stefan Westerberg.

Regionala skillnader
I beräkningarna framkommer stora regionala skillnader. Mellan länen varierar årskostnaden från 72 000 kronor för stugan i Kronoberg till 109 000 kronor i Stockholms län.

– Det är onekligen så att det går att hitta relativt billiga fritidshus som sannolikt är fullgoda boenden för många. Det är mer en fråga om vilken standard man vill ha och var fritidshuset ligger, som sedan behöver matchas med ens behov och hur lätt det går att ta sig till huset. I den mån bil behövs så kommer fritidshuset med extra kostnader för drivmedel, säger Stefan Westerberg.

Värdeökning kan ge en fin avkastning
En annan viktig aspekt att beakta är fritidshusets värdeökning över tid. De senaste tio åren har priserna på fritidshus i Sverige ökat med 86 procent. För ett typiskt fritidshus på 60 kvadratmeter motsvarar det en värdeökning på cirka 977 000 kronor, som ger runt 98 000 kronor per år. Det innebär att den årliga historiska värdeökningen överstiger dagens löpande kostnader för fritidshuset.

– Ett fritidshus är i många fall en värdebevarande tillgång, och har man tur kan värdeökningen täcka de löpande kostnaderna samt ge en nettovinst. Men det är viktigt att komma ihåg att bostadsmarknaden kan svänga och att det inte finns några garantier för framtida prisuppgångar, säger Stefan Westerberg.
 

 Årskostnad för fritidshuset, rikssnitt

Om beräkningen:
 

• Pris: Köpeskilling för ett fritidshus på 60 kvadratmeter. Kvadratmeterpris från Mäklarstatistik.
• Bolån: Belåningsgrad 70 %.
• Räntekostnader: 3,0 % ränta (snittränta 2 års bindningstid, list minus rabatt). Kostnader inklusive ränteavdrag.
• Fastighetsavgift: 0,75 % av taxeringsvärdet, som är 75 % av marknadsvärdet. Max 9 525 kronor.
• Elkostnader: 6 500 kWh i förbrukning per år med 2,26 kr/kWh inklusive skatt, moms och avgifter. Snittförbrukning från Mölndal Energi. Elpriser från SCB.
• Sophämtning: Priser för avfallshantering. Schablonavgifter från Stockholm Vatten och Avfall.
• Försäkring: Prisuppgifter från Länsförsäkringar.
• Internet: Schablonuppgifter från Konsumentverket.
• V&A: Kommunala uppgifter från Svenskt Vatten. 40 procent fasta avgifter och 60 procent rörliga avgifter, som utgår från 30 kubikmeter i förbrukning per år.
• Reparation och underhåll: Schablon på 2 000 kr i månaden.

Tips du bör tänka på innan du slår till:
 

• Gå igenom din boendeekonomi. Det är viktigt att du landar i rätt prisklass så att du klarar av de löpande utgifterna samt har extra utrymme för oväntade utgifter.
• Total belåning. Ju mer du lånar desto större är risken att inte klara av räntor, amorteringar och oväntade boendeutgifter, särskilt om du också har lån på din permanentbostad.
• Resekostnader. Ta med resekostnaderna till och från fritidshuset. Hur långt bort ligger stugan? Finns det allmänna kommunikationer eller är man beroende av bil?
• Hur ska du använda fritidshuset. Innan du köper ett fritidshus är det viktigt att noga tänka igenom hur du planerar att använda det. Om du har planer på att vistas där under vintern är det klokt att välja ett hus som har bekvämligheter såsom en dusch inomhus och andra faciliteter som gör det möjligt att trivas även under kallare årstider.
• Buffert för underhåll. Se till att ha en buffert för oförutsedda utgifter och sätt löpande av pengar för underhåll och reparationer.
• Inredning och omkostnader: Kom ihåg att möbler, köksutrustning och verktyg för trädgården kostar en hel del pengar. Det går dock att komma billigare undan om du letar på loppis eller olika andrahandsmarknader.
• Undersök prisstatistik. Gör en lista på vad som är viktigast för dig i din nya bostad och undersök prisstatistik och slutpriser. Då kan du känna dig beredd på de ekonomiska förutsättningarna för din bostadsaffär.
• Hyra ut. Ett sätt att finansiera sommarhusdrömmen är att hyra ut stugan kortare perioder. De första 40 000 kronorna på intäkterna är skattefria genom schablonavdrag. Därtill har du också rätt att dra av 20 procent av den totala hyresintäkten. Skatten är 30 procent av överskottet.
   

Kostnad för fritidshuset, per län

Värdeökning för fritidshuset, per län

För ytterligare information kontakta:
Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar. Tel. 073 – 968 30 44. Stefan.Westerberg@lansforsakringar.se
Länsförsäkringars pressjour, telefon 08–588 418 50, press@lansforsakringar.se