Länsförsäkringar har tagit fram beräkningar på sju exempelhushålls privatekonomi år för år mellan 2019 och 2027. I beräkningarna ställs hushållens inkomster efter skatt, inklusive bidrag och stöd, mot kostnaderna för bland annat boende, mat och andra vardagsutgifter. På så sätt visar beräkningarna hur hushållens ekonomiska marginaler förändras över tid.

I prognosen får tre av de sju exempelhushållen mer kvar i kronor per månad 2027 än 2026. För fyra minskar utrymmet.

Bäst utgångsläge för barnfamiljer i arbete

För barnfamiljen i villa med två arbetande vuxna beräknas lönerna efter skatt öka med cirka 1 900 kronor per månad 2027. När kostnaderna räknats av återstår ett tillskott på 571 kronor. Familjens marginaler väntas fortsätta att växa, men betydligt långsammare än under 2026. Det är en följd av stigande bolåneräntor och högre bensinpris samtidigt som vissa finanspolitiska åtgärder fasas ut. Under 2026 beräknas tillskottet bli omkring 2 900 kronor per månad, där politiska åtgärder står för 2 100 kronor. 

Flera andra hushåll har ett tuffare ekonomiskt utgångsläge i prognosen. För garantipensionären i vårt exempel beräknas pensionen efter skatt öka med omkring 70 kronor, samtidigt som enbart hyran antas stiga med cirka 260 kronor. Totalt blir det 472 kronor mindre kvar i månaden. Sämst antas det bli för den arbetslöse, som möter högre kostnader nästa år utan någon höjning av a-kassan alls.

–  För den arbetslöse försvinner hela marginalen i kalkylen. Ersättningen från a-kassan står stilla samtidigt som hyran och andra vardagsutgifter stiger. Det gör att budgeten går från plus till minus, säger Stefan Westerberg.

Kommande budgetbeslut påverkar

Kalkylen visar hushållens utgångsläge för 2027, innan kommande budgetbeslut från regeringen räknas in. Förändringar av skatter, bidrag och stöd kan med andra ord både påverka hur mycket hushållen får kvar och hur skillnaderna mellan dem utvecklas.

– Nästa budget kan förändra den här bilden. Samtidigt pekar bedömningarna av de offentliga finanserna på ett begränsat utrymme för nya ofinansierade reformer under nästa mandatperiod. Det ökar betydelsen av träffsäkerhet utifrån hushållens olika behov och ekonomiska marginaler, säger Stefan Westerberg.

Så förändras hushållens ekonomi. Kr/mån, före inflationsjustering

Anm.: Med ”kvar” menas här inkomster efter skatt, inklusive stöd, minus en budget för bland annat boende, mat, resor, kläder och andra vardagsutgifter. Alla månadsbelopp är genomsnitt för hela året. Amortering ingår inte. Siffrorna för 2026 är delvis prognoser och 2027 är en prognosbaserad beräkning. Ett negativt kvar-belopp innebär ett underskott i den antagna budgeten, inte ett observerat kontosaldo.

Det här driver förändringen. Kr/mån, före inflationsjustering

Anm.: Positiva belopp förbättrar hushållets marginal, negativa belopp försämrar den. Inkomst efter skatt: Förändringen av lön, pension eller a-kassa efter skatt. Bostadsbidrag, bostadstillägg och elstöd redovisas i boendeposten och räknas inte också i inkomstkolumnen. Boende: Hyra eller villans boendekostnader samt el, efter räntereduktion, bostadsbidrag, bostadstillägg och elstöd. Transporter: Bensin, övriga bilkostnader och kollektivtrafik, inklusive effekten av förändrade biljettpriser och rabatter. SL används som prisreferens för kollektivtrafiken, inte som rikssnitt. Övrigt: Barnomsorg, andra vardagsutgifter samt fack- och a-kasseavgifter efter relevanta skattereduktioner.
 

Se bilaga för att ta del av fullständiga beräkningar och kalkyler för olika hushållsgrupper. 
 

För ytterligare information kontakta:

Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.
Tel: 073–968 30 44. Mail: stefan.westerberg@lansforsakringar.se

Länsförsäkringars pressjour, telefon 08 – 588 41850, press@lansforsakringar.se

Länk till Länsförsäkringars pressrum:
https://www.lansforsakringar.se/privat/om-oss/press-media/