Hushållen räknar med högre bolåneräntor
Svenska hushåll tror att den rörliga snitträntan på bolån kommer att vara 3,06 procent om ett år, cirka 0,35 procentenheter över genomsnittet i juli. Som storleksjämförelse motsvarar gapet ungefär en till två normala räntehöjningar. För ett hushåll med 3 miljoner kronor i rörligt bolån skulle skillnaden motsvara omkring 870 kronor i högre räntekostnad per månad före ränteavdrag.
– Hushållens räntebild skiftade under sommaren och nu tar de höjd för att räntorna kan stiga. Det ligger väl i linje med att svensk ekonomi väntas stärkas, vilket på sikt kan öka inflationstrycket, samtidigt som riskerna i omvärlden består, säger Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar.
Uppgången i förväntningarna har bitit sig fast
Länsförsäkringar mäter varje månad hur svenska hushåll tror att den rörliga bolåneräntan kommer att utvecklas. Under sommaren har förväntningarna skiftat uppåt och sedan juni legat kvar kring 3,1 procent. Som jämförelse var det oviktade genomsnittet av tremånadersräntorna hos sju större bolånebanker 2,71 procent i juli. Hushållens förväntan ligger därmed cirka 0,35 procentenheter högre.
Skillnaden går inte att översätta mekaniskt till ett visst antal beslut från Riksbanken, eftersom bolåneräntorna också påverkas av bland annat bankernas finansieringskostnader och konkurrens. Om bolåneräntorna skulle röra sig ungefär lika mycket som styrräntan motsvarar gapet omkring en till två höjningar på 0,25 procentenheter.
– Det är ett tydligt omslag från sänkningsåren. Hushållen verkar ha fångat upp den ökade sannolikheten för högre räntor, även om ingen kan veta exakt var räntan ligger om ett år. Det kloka är att ha marginal för att räntan kan bli högre än prognosen, säger Stefan Westerberg.
Starkare ekonomi flyttar räntor uppåt
Riksbanken lämnade den 20 augusti styrräntan oförändrad på 1,75 procent, men bedömde att sannolikheten för en räntehöjning senare i år kvarstår. Enligt Riksbanken har både tillväxten och inflationen under sommaren varit högre än prognosen från juni.
– En starkare ekonomi är i grunden goda nyheter för jobb och inkomster. När ekonomin stärks minskar Riksbankens behov av att stötta ekonomin med en låg ränta. Samtidigt kan en starkare efterfrågan öka inflationstrycket och därmed sannolikheten för högre räntor. Det är en utveckling som hushållen behöver ha marginal för, säger Stefan Westerberg.
Rörligt eller bundet – utgå från hushållets risk
Rörliga bolåneräntor är i dag generellt lägre än bundna räntor och har historiskt ofta varit billigare sett över längre tid. Det är dock ingen garanti för kommande år. Rörligt innebär också att hela hushållets räntekostnad kan öka snabbt. En bunden ränta kan ses som en försäkring: den kan kosta mer, men gör boendekostnaden mer förutsägbar under bindningstiden.
– Försök inte slå räntemarknaden med den perfekta prognosen. Välj i stället den risk som din privatekonomi klarar. Den som har goda marginaler och värdesätter flexibilitet kan välja rörligt. Den som har små marginaler eller behöver veta exakt vad boendet kostar kan överväga att binda hela eller delar av lånet, säger Stefan Westerberg.
Tre frågor innan du väljer bindningstid
Testa marginalen. En procentenhet högre ränta ökar räntekostnaden med 2 500 kronor i månaden på ett bolån på 3 miljoner kronor, före ränteavdrag. Klarar budgeten det utan att nödvändiga utgifter eller buffertsparandet trängs undan?
Matcha bindningstiden med bostadsplanen. Bind inte längre än du sannolikt ska bo kvar. Om ett bundet lån behöver lösas i förtid kan du få betala ränteskillnadsersättning. Om lånet delas upp på flera bindningstider, fråga också hur det påverkar möjligheten att byta bank.
Jämför faktiska erbjudanden. Titta på bankernas snitträntor och be om personliga erbjudanden för både tre månader och relevanta bundna löptider. Skillnaden är priset du betalar för förutsägbarheten – eller ersättningen du får för att bära ränterisken själv.
Hushållens förväntningar på rörliga bolån på ett års sikt
|
|
feb-26 |
mar-26 |
apr-26 |
maj-26 |
jun-26 |
jul-26 |
aug-26 |
|
Förväntad snittränta |
2,75 % |
2,81 % |
2,97 % |
2,91 % |
3,09 % |
3,08 % |
3,06 % |
Anm.: Med snittränta avses den genomsnittliga ränta som bolånetagare faktiskt har fått efter individuella rabatter. Räntenivåerna i undersökningen är viktade genomsnitt.
Om undersökningen
Undersökningen har genomförts av Infostat på uppdrag av Länsförsäkringar. Datainsamlingen har gjorts i en slumpmässigt rekryterad webbpanel bland allmänheten och omfattar 1 510 svarande. Urvalet har kvoterats med avseende på kön, ålder och geografi. Resultatet har därefter vägts efter kön, ålder, utbildning och politiskt parti för att korrigera för eventuella kvarvarande skevheter i urvalet. Den senaste mätningen genomfördes den 12–19 augusti 2026.
För ytterligare information kontakta:
Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.
Tel: 073–968 30 44. Mail: stefan.westerberg@lansforsakringar.se
Länsförsäkringars pressjour, telefon 08 – 588 41850, press@lansforsakringar.se
Länk till Länsförsäkringars pressrum:
https://www.lansforsakringar.se/privat/om-oss/press-media/