Så funkar dröjsmålsränta
Om du inte betalar en räkning i tid kan du behöva betala dröjsmålsränta. Här visar vi hur hög denna ränta kan bli för dig och vad som händer om du inte betalar i tid.
Om du inte har betalat en faktura i tid, till exempel räntan på ditt kreditkort, kan du få betala ytterligare en ränta som kallas dröjsmålsränta. Dröjsmålsräntan räknas ut på fakturabeloppet inklusive moms – inte på andra avgifter som påminnelseavgift, fakturaavgift eller redan debiterad dröjsmålsränta.
Anledningen till att dröjsmålsräntan finns är för att säkerställa att betalning sker enligt avtal. Det är också en kompensation till företaget för inkomstbortfall och extraarbete när kunder inte betalar i tid.
En faktura förfaller till betalning ett visst antal dagar, vanligen 30, efter fakturadatum eller efter att du har fått ett krav på att den ska betalas. Så även om betalningsvillkoret är till exempel 10 eller 20 dagar så betalar du dröjsmålsränta först efter 30 dagar.
Ett undantag från detta är om du och företaget enats om en avbetalningsplan med senare betalning än det som står på fakturan.
Den lagstadgade dröjsmålsräntan får du fram genom att summera den aktuella referensräntan med 8 procent. Referensräntan bestäms av Riksbanken två gånger om året, här hittar du aktuell ränta.
Dröjsmålsränta regleras i räntelagen som är dispositiv, det vill säga den gäller om inget annat är avtalat mellan dig och företaget. Det innebär att företag själva avtalar om dröjsmålsränta och bestämmer hur hög den kan vara. Men om avgiften är orimligt hög kan den ogiltigförklaras om ni skulle hamna i tvistemål.
Om du skulle bli sjuk, arbetslös eller drabbad av en annan oförutsedd omständighet får du enligt lag jämka räntan – det vill säga betala lite i taget.
Om du och företaget har avtalat om dröjsmålsränta så ska det vara synligt på fakturan.
Börja med att räkna ut dröjsmålsräntan genom att ta referensräntan plus 8 procent. Räkna ut hur mycket 8 procent är av summan på fakturan. Dela därefter det talet med antalet dagar som gått sedan förfallodatumet och dela det med antal dagar på året, alltså 365.
Räkneexempel
Du har en faktura på 20 000 kronor och 30 dagar har gått sedan förfallodatumet. Referensräntan är 0 procent.
- 0+8 procent är 8 procent.
- 8 procent av 20 000 är 1 600 kronor.
- 1 600 multiplicerat med 30 och summan av det delas med 365 vilket blir cirka 131,5.
- Dröjsmålsräntan är då alltså 131,50 kronor.
Det är viktigt att betala räkningar i tid. Men det är inte alltid lätt att ha koll på olika förfallodagar och även den mest noggranne kan missa en räkning. Så här funkar det:
- Du får en påminnelseavgift några dagar efter förfallodagen, ofta på 60 kronor.
- Efter 30 dagar behöver du även betala dröjsmålsränta på beloppet inklusive moms.
- Om du inte betalar då får du ett inkassokrav, vanligtvis på 180 kronor.
- Om du inte betalar då heller tar Kronofogden vid och du riskerar att få en betalningsanmärkning som gör det svårare att ta lån och ingå andra avtal, med andra ord att få en sämre kreditvärdighet.
Har du svårt att betala en räkning i tid? Kontakta alltid företaget så fort som möjligt och be om uppskov.