I dag presenterar regeringen budgetpropositionen för 2026. Regeringen satsar särskilt mycket på barnfamiljer som gynnas av lägre skatt på arbete, lägre matmoms, lägre elskatt och lägre avgifter för förskola och fritidshem inom ramen för maxtaxan. Den typiska barnfamiljen väntas få 1876 kronor mer i plånboken per månad 2026. Det framgår i en ny analys av Länsförsäkringar som undersökt satsningarnas effekter på olika hushållsgrupper.

– Regeringen satsar mycket på att stärka hushållens privatekonomi och pengarna är välbehövda i många hushållskassor. Det gäller särskilt barnfamiljer som har många stora och fasta kostnader för till exempel mat, kläder och fritidsaktiviteter vilket är utgifter som ökat mycket de senaste åren. De extra pengarna skapar möjlighet att både konsumera mer och lägga undan pengar till sparande, säger Stefan Westerberg. 

Satsningar på låg- och medelinkomsttagare

Fördelningspolitiskt satsas mer pengar på låg- och medelinkomsttagare i årets budget jämfört med förra årets. Jobbskatteavdraget ger procentmässigt mer pengar till låg- och medelinkomsttagare än till höginkomsttagare i förhållande till deras inkomster. Samtidigt ger skattesänkningar i procent större effekt i kronor för den som har högre inkomst, som också gynnas av den höjda brytpunkten för statlig inkomstskatt.

Sammantaget beräknas låginkomsttagare få 302 kronor mer i plånboken per månad under 2026 medan motsvarande tillskott för höginkomsttagare uppgår till 1091 kronor. Pensionärer får ett tillskott på 340 kronor per månad 2026.

– Regeringen satsar mycket på låg- och medelinkomsttagare, men i kronor och ören landar de mesta av pengarna hos de med högst löner och störst sparkapital som även gynnas av att ett höjt skattefritt sparbelopp på ISK. Det föreslås även ett bidragstak för personer med försörjningsstöd men det införs först 2027 och däremellan har vi ett val, säger Stefan Westerberg.

Satsningar kan få fart på hushållens ekonomi

Satsningarna som direkt gynnar hushållens privatekonomi uppgår till närmare 50 miljarder kronor. De senaste årens osäkra omvärldsläge och höga inflation har gjort hushållen mer avvaktande till att konsumera, och i stället har de valt att spara pengarna.

– Det finns goda möjligheter till att satsningarna i höstbudgeten stärker hushållens ekonomi så de börjar konsumera lite mer, förutsatt att räntorna går ner en bit till och turbulensen i omvärlden avtar lite. Men det aldrig fel att spara en del av tillskottet, för att stärka upp bufferten eller ens långsiktiga sparande. Man ska alltid rusta sin ekonomi för oväntade utgifter eller oförutsägbara konjunkturella kastvindar, avslutar Stefan Westerberg.

Plånbokseffekter per månad av satsningarna