Sidan uppdaterades: 9 februari 2026

Global trend

Det nya året har inletts med förnyad geopolitisk oro på flera håll, och det tycks som att även 2026 kommer att präglas av säkerhetsfrågor. Samtidigt pekar prognoserna för den internationella konjunkturen mot att tillväxten i år kommer att ligga i samma härad som i fjol, men med vissa skillnader mellan länder. Flertalet europeiska länder, inklusive Sverige, förväntas få lite bättre fart på ekonomin, medan det motsatta gäller för Kina. Även i USA bedöms tillväxttakten öka något under 2025.

USA

Efter en uppgörelse i Grönlandsfrågan har fokus beträffande USA återigen vänts tillbaka till ekonomiska frågor. Och den sammanfattande bilden av konjunkturen är att det fortsätter åt rätt håll. Så sent som vid årsskiftet förväntades BNP växa med 2,0 procent i år – i dagsläget ligger prognoserna på 2,4 procent. Vid sidan av att den negativa effekten av handelstullarna tycks bli mindre än befarat handlar den fortsatta styrkan även om stark produktivitetstillväxt i spåren av satsningar på AI.

Motståndskraftig ekonomi och dämpad men fortfarande något för hög inflation gör nästa steg för centralbanken osäkert. Tills vidare är det vänta-och-se som gäller, men den generella förväntansbilden är att räntan kommer sänkas två gånger under 2026.

I nuläget tycks alltså USA:s ekonomi utvecklas på bästa möjliga sätt i år. Stabil tillväxt med kontrollerat inflationstryck som ger utrymme för räntesänkningar. Samtidigt finns orosmoln – inte minst i form av arbetsmarknaden som har saktat in betänkligt. Ökande arbetslöshet har historiskt ofta inneburit att ekonomin är på väg i recession. Och även om det mönstret inte tycks gälla i nuläget, så är det likväl en risk.

• USA:s ekonomi växte med 4,4 procent i uppräknad årstakt under det tredje kvartalet – en mycket hög siffra.
• Inflationen, mätt som core PCE, ökade med en tiondel till 2,8 procent i november (senaste mätningen), vilket var i linje med förväntan.
• Centralbanken Federal Reserve förväntas sänka räntan två gånger under 2026.

Sverige

Svensk ekonomi fortsätter att gradvis röra sig åt rätt håll även om resan uppåt inte går spikrakt. Enligt preliminära siffor uppgick tillväxten under fjolårets sista kvartal till 0,2 procent, vilket var lägre än väntat. Siffran kan dock komma att ändras i efterhand och ändrar inte den generella bilden framåt där utsikterna för framför allt hushållen är fortsatt ljusa. Stabila reallöneökningar, lägre ränta och finanspolitiska stimulanser lägger grunden för en konsumtionsdriven förbättring i konjunkturen 2026.

e amerikanska handelstullarna om 15 procent har satt visst avtryck i den svenska exportstatistiken, men det kommer att kompenseras av att Europa tar bättre fart samt av den förbättrade inhemska efterfrågan. Det blir med andra ord hushållen och inte exportsektorn som driver den svenska ekonomin framåt 2026.

Ser vi till inflationen så har den fortsatt att minska. Enligt preliminära siffror uppgick KPIF till 2,0 procent i december – vilket var tydligt under förväntan. Kärninflationen (exklusive energipriser) noteras till 1,7 procent. Resan nedåt går alltså snabbare än vi tidigare räknat med, och vi kan inte utesluta att Riksbanken börjar betrakta inflationen som obekvämt låg längre fram. Vårt huvudscenario är fortsatt att räntan lämnas oförändrad i år, men sannolikheten för en sänkning har ökat.

• Tillväxten var svagare än väntat under det fjärde kvartalet 2025, men bedöms öka i år.
• Inflationstakten rör sig nedåt snabbare än väntat och förväntas nå nivåer nära noll procent till sommaren.
• Vårt huvudscenario är att Riksbanken har sänkt färdigt, men sannolikheten för ny räntesänkning under 2026 har ökat.

Euroområdet

I euroområdet fortsätter den dämpade konjunkturbilden. Stämningsläget inom industrin har förbättrats något på sistone, medan tjänstesektorn har tappat viss fart. Den sammanlagda bilden är fortsatt att ekonomin växer, om än i svag takt. Samtidigt pekar prognoserna åt rätt håll för de flesta av regionens ekonomier. I Tyskland förväntas tillväxten öka till 1 procent i år från anemiska 0,2 procent i fjol. Efterhand kommer försvarssatsningar höja tillväxten ytterligare, men den effekten ligger en bit fram i tiden.

Samtidigt tycks penningpolitiken ha nått vägs ände, enligt de signaler som ECB-chefen Christine Lagarde har kommunicerat ut. Även marknaden tvivlar på att räntan kommer sänkas ytterligare. Vi delar den synen och tror att det skulle krävas en mer tydlig försvagning i konjunkturutsikterna för att föranleda ytterligare räntesänkningar.

• Trög konjunktur och förtroendeindikatorer pekar på svagt, men stabilt läge.
• Tillväxten förväntas växla upp i år, men från rejält nedtryckta nivåer.
• Centralbanken bedöms ha sänkt färdigt räntan.

Kina

Till skillnad från övriga, stora ekonomier förväntas tillväxten i Kina tappa viss fart i år. Det handlar om några tiondelar, och är i grunden odramatiskt. Problemen handlar inte i första hand om offensiv amerikansk handelspolitik – tvärtom fortsätter utrikeshandeln att utvecklas väl. Utmaningarna kommer snarare från den inhemska efterfrågan som alltjämt haltar. Myndigheterna planerar för fortsatt expansiv finans- och penningpolitik, vilket bör kunna stabilisera ekonomin på kort sikt, men i bakgrunden har vi strukturella faktorer – inte minst kopplat till demografin – som innebär att tillväxten kommer att bli successivt lägre kommande år.

• Stimulansåtgärder riktade mot bostadsmarknaden verkar vara på ingång – det kommer att behövas för att stabilisera de ekonomiska hjulen.

Vår marknadssyn