Vår analys av konjunkturen

Läs vår senaste marknadsanalys av konjunkturen i Sverige, Europa, USA och Kina. Ta del av hur våra ekonomer ser på det ekonomiska läget i världen just nu.

Sidan uppdaterades: 9 mars 2026

Global trend

Den skakiga geopolitiska miljön har förvärrats ytterligare med anledning av kriget i Iran. Den omedelbara, ekonomiska konsekvensen är skenande priser på olja och naturgas. Samtidigt pekar prognoserna än så länge på stabil utveckling i den internationella konjunkturen. Men ju längre energipriserna ligger kvar på höga nivåer, desto mer förväntas tillväxten försvagas.

USA

USA:s konjunktur har blivit alltmer splittrad och svårbedömd. Prognoserna pekar mot att tillväxten accelererar i år jämfört med i fjol. Så sent som vid årsskiftet förväntades BNP växa med 2,0 procent i år – i dagsläget ligger prognoserna på 2,5 procent. Vid sidan av att den negativa effekten av handelstullarna tycks bli mindre än befarat handlar den fortsatta styrkan även om stark produktivitetstillväxt i spåren av satsningar på AI.

Samtidigt syns en tydlig försämring på arbetsmarknaden. Statistiken är inte helt entydig, men det faktum att sysselsättningen minskade markant i februari är ett orostecken. Krympande sysselsättning har historiskt ofta inneburit att ekonomin är på väg in i recession. Och även om det mönstret inte reflekteras i prognoserna, så är det likväl en betydande risk.

Motståndskraftig ekonomi, svag arbetsmarknad och dämpad men fortfarande något för hög inflation gör nästa steg för centralbanken högst osäkert. Tills vidare är det vänta-och-se som gäller, men den generella förväntansbilden är att räntan kommer sänkas två gånger under 2026. Vi delar den bilden.

  • Konsensusprognoser pekar mot förbättrad tillväxt under 2026.
  • Tydlig försämring på arbetsmarknaden i kombination med fortsatt för hög inflation skapar huvudbry för centralbanken.
  • Marknadens prissättning – och vår förväntansbild – är att styrräntan sänks en till två gånger i år.

Sverige

Svensk ekonomi fortsätter att gradvis röra sig åt rätt håll även om det sker enligt modellen ett steg fram, två steg tillbaka. Tillväxten under fjolårets sista kvartal uppgick till 0,5 procent, vilket var högre än väntat. Den generella bilden framåt är fortsatt ljus och vilar i första hand på hushållen. Stabila reallöneökningar, lägre ränta och finanspolitiska stimulanser lägger grunden för en konsumtionsdriven förbättring i konjunkturen 2026.

Ser vi till inflationen så har den fortsatt att minska. Enligt preliminära siffror uppgick KPIF till 1,7 procent i januari – vilket var tydligt under förväntan. Kärninflationen (exklusive energipriser) noteras till 1,4 procent. Resan nedåt går alltså snabbare än vi tidigare räknat med.

Samtidigt stiger olje- och gaspriserna på bred front i spåren av Irankriget. Detta kommer påverka svensk inflation men omfattningen är ytterst svår att avgöra i skrivande stund då priserna dels svänger kraftigt, dels då det är omöjligt att bedöma hur bestående prischocken blir. Vårt huvudscenario är att inflationen och tillväxten påverkas måttligt av detta i år och att penningpolitiken inte påverkas, men osäkerheten och riskbilden är omfattande.

  • Konjunkturen förbättras enligt modellen två steg fram, ett steg tillbaka.
  • Inflationstakten rör sig nedåt snabbare än väntat men kraftigt stigande energipriser utgör en risk.
  • Vårt huvudscenario är att Riksbanken har sänkt färdigt, men dramatiken på energiprismarknaden höjer osäkerheten.

Euroområdet

I euroområdet fortsätter den dämpade konjunkturbilden. Stämningsläget inom industrin har dock förbättrats något på sistone. Den sammanlagda bilden är fortsatt att ekonomin växer i förhållandevis svag takt. Samtidigt pekar prognoserna åt rätt håll för de flesta av regionens ekonomier. I Tyskland förväntas tillväxten öka till 1 procent i år från anemiska 0,2 procent i fjol. Efterhand kommer försvarssatsningar höja tillväxten ytterligare, men den effekten ligger en bit fram i tiden.

Samtidigt är regionen känslig för energipriser i allmänhet och gaspriser i synnerhet. Irankriget med dess påverkan på prisutvecklingen skapar betydande utmaningar. Under mars har synen på ECB svängt om och i dagsläget förväntas räntan höjas 1-2 gånger i år för att dämpa den inflationsimpuls som följer på skenande energipriser. Utvecklingen är dock pågående och prissvängningarna omfattande. Läget kan se drastiskt annorlunda ut om en månad.

  • Trög konjunktur, och förtroendeindikatorer pekar på svagt, men förbättrat läge.
  • Tillväxten förväntas växla upp i år, men från rejält nedtryckta nivåer och osäkerheten har ökat i och med effekterna av Irankriget.
  • Skenande energipriser skapar betydande utmaningar för inflation och tillväxtutsikter i år.

Kina

Till skillnad från övriga, stora ekonomier förväntas tillväxten i Kina tappa viss fart i år. Tillväxtmålet för 2026 sattes till 4,5 till 5,0 procent, vilket är den lägsta nivån sedan 1991. Myndigheternas tillväxtmål är i linje med marknadens förväntningar och är ett kvitto på att den gamla tillväxtmodellen – med tonvikt på industriproduktion, infrastrukturinvesteringar och export – har gjort sitt. Omvandlingen till mer av en tjänste-ekonomi där privat konsumtion utgör motorn har pågått länge, men går långsamt. Det finns flera skäl till detta, bland annat institutionella hinder, svagt konsumentförtroende och en relativt låg andel av BNP som går till hushållen. Även strukturella faktorer kopplat till den krympande befolkningen håller tillbaka ekonomin.

  • Tillväxtmålet för 2026 sattes till 4,5 till 5,0 procent, vilket var den lägsta nivån sedan 1991 och blir en påminnelse om att tillväxten gradvis blir allt lägre.

Texten är skriven av

Foto på Stefan Westerberg
Foto på Stefan Westerberg

Alexandra Stråberg – Chefsekonom

Alexandra är chefekonom och ansvarig för Ekonomiska sekretariatet på Länsförsäkringar. Hon är makroekonomisk expert med gedigen kunskap om den ekonomiska utvecklingen, globala trender och nationella effekter. Kommenterar och diskuterar händelser på nationell och global nivå, alltifrån tillväxt, arbetsmarknad och handel.

Profilbild för Luis Gemzell

Luis Gemzell

Makroanalytiker som bevakar global och svensk ekonomi, räntor och bomarknad. Med fokus på kopplingen mellan den makroekonomiska utvecklingen och de finansiella marknaderna, penningpolitik och finanspolitik ges här analyserar kring både den konjunkturella utvecklingen och strukturella frågor som påverkar den ekonomiska utvecklingen.
Profilbild för Johan Lundqvist

Johan Lundqvist

Makroanalytiker som bevakar global och svensk ekonomi, räntor och bomarknad. Med fokus på kopplingen mellan den makroekonomiska utvecklingen och de finansiella marknaderna, penningpolitik och finanspolitik ges här analyserar kring både den konjunkturella utvecklingen och strukturella frågor som påverkar den ekonomiska utvecklingen.