Regeringen har föreslagit förändringar som bland annat innebär lättade amorteringskrav och höjt bolånetak. Här sammanfattar vi de nya bolånereglerna och ger dig information, räkneexempel och vägledning.
Den 17 juni 2025 föreslog regeringen förändringar i amorteringskravet och bolånetaket. Den 18 december togs ett steg närmre beslutet om de nya reglerna, dock väntas ett slutgiltigt beslut fattas i riksdagen i mars 2026.
Förslaget innebär flera förändringar som påverkar hushållens möjligheter att låna till bostad, bland annat lättade amorteringskrav och ett höjt bolånetak. Samtidigt begränsas möjligheten att ta tilläggslån med bostaden som säkerhet. Reglerna föreslås träda i kraft den 1 april 2026.
Det innebär att det extra kravet på ytterligare 1 procentenhet i amortering för bolån som överstiger 4,5 gånger hushållets årsbruttoinkomst tas bort. De grundläggande amorteringskraven ligger dock kvar. Tänk på att amorteringen inte ändras automatiskt. Om du vill se över din amortering är du välkommen att kontakta oss.
Det innebär att kravet på kontantinsats sänks från 15 till 10 procent. För den som köper bostad betyder det att den egna insatsen inte behöver vara lika stor som idag. Förändringen kan också underlätta för hushåll som redan äger sin bostad, till exempel barnfamiljer som behöver byta till ett större boende.
För tilläggslån, till exempel för renovering, sänks den högsta tillåtna totala belåningsgraden från 85 till 80 procent. Det kan påverka den som planerar att belåna sin bostad ytterligare efter köpet. Förslaget innebär också att bostaden framöver bara kan värderas om vart femte år, räknat från köpet eller senaste omvärdering. Det gäller när du vill utöka ditt bolån eller ändra amorteringen.
Tillsammans innebär förslagen att det blir lättare att ta sig in på bostadsmarknaden eller byta bostad, samtidigt som möjligheten att utöka sitt befintliga bolån minskar något.
– De lättade bolånereglerna är positiva ur ett samhällsekonomiskt perspektiv eftersom de ökar tillgängligheten till bostadsmarknaden. Samtidigt innebär de ett större eget personligt ansvar för hushållen att trygga sin privatekonomi, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.
Reglerna föreslås träda i kraft den 1 april 2026. Dock väntas ett slutgiltigt beslut fattas i riksdagen under mars.
| Bostadens pris | Kontantinsats 15% | Kontantinsats 10% | Skillnad (5 procentenheter) |
| 1 000 000 | 150 000 | 100 000 | 50 000 |
| 2 000 000 | 300 000 | 200 000 | 100 000 |
| 3 000 000 | 450 000 | 300 000 | 150 000 |
| 4 000 000 | 600 000 | 400 000 | 200 000 |
| 5 000 000 | 750 000 | 500 000 | 250 000 |
| 6 000 000 | 900 000 | 600 000 | 300 000 |
Tabellen visar skillnaden på det nuvarande och det nya kravet på kontantinsats.
– Ett lägre kontantinsatskrav och att det skärpta amorteringskravet tas bort sänker trösklarna till bostadsmarknaden. Det gynnar särskilt unga vuxna som ofta har lägre inkomster och begränsat sparkapital. Förslaget bidrar därför till att fler kan köpa sin första bostad, säger Stefan Westerberg.
– Förändringen kan underlätta för hushåll som redan äger sin bostad, till exempel barnfamiljer som behöver byta till ett större boende. Lättade bolåneregler möjliggör också att folk kan lägga mer pengar på buffertsparande samt långsiktigt sparande, där det långsiktiga sparandet på börsen har en högre förväntad avkastning än amorteringar, säger Stefan Westerberg.
För tilläggslån, till exempel för renovering, sänks den högsta tillåtna totala belåningsgraden till 80 procent av bostadens värde, för att begränsa ökad skuldsättning. Det blir inte längre möjligt att omvärdera bostaden mer än vart femte år i syfte att få ett utökat låneutrymme. Detta för att minska risken för överbelåning till följd av tillfälliga prishöjningar.
Det extra amorteringskravet på 1 % för hushåll som lånar mer än 4,5 gånger sin årsinkomst tas inte bort per automatik. Om du vill se över din amortering är du välkommen att kontakta oss. Vi hjälper dig bedöma vad som är rätt för din ekonomi.
Stefan är Länsförsäkringars privatekonom och inriktar sig på frågor som rör bostadsmarknaden, sparande, pension, familjeekonomi och försäkring.
