Så påverkas din hälsa i en destruktiv relation
Den 25 november uppmärksammar vi Orange Day – en dag för att belysa och motverka våld mot kvinnor. Att leva i en destruktiv relation påverkar både den psykiska och fysiska hälsan. Susanne Mattsson, forskare vid Uppsala universitet, berättar om tecken på en skadlig relation, hur din hälsa påverkas och ger råd om hur du kan söka hjälp.
Om Orange Day
Orange Day, den 25 november, är dagen då FN uppmanar hela världen att uppmärksamma och manifestera mot våld mot kvinnor. Som en ljus och optimistisk färg representerar orange en värld fri från våld mot kvinnor och flickor.
En nära relation bör präglas av säkerhet, respekt och stöd. Men ibland kan den istället leda till oro, rädsla och skada, både psykiskt och fysiskt. Våld i nära relationer handlar inte bara om fysiska handlingar som slag eller knuffar. Det omfattar även kontroll, förnedring, ekonomiskt utnyttjande och sexuellt tvång. Dessa former av våld kan drabba alla, oavsett ålder, kön, bakgrund eller livssituation.
Forskning visar att våld och kränkningar i en relation har stor påverkan på hälsan. Många som utsätts utvecklar psykisk ohälsa i form av ångest, depression eller posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Det är vanligt att självkänslan påverkas, liksom förmågan att lita på sig själv och andra. Effekterna av våldet kan finnas kvar länge, även efter att relationen har avslutats.
I en osund relation kan det kännas som att det gradvis blir svårare att ”vara sig själv”. Många beskriver att de till slut känner sig fast i relationen även om de vill lämna den.
Du kan vara på väg att utveckla psykisk ohälsa om du i din relation upplever att:
- Du ofta känner dig rädd, nervös eller osäker tillsammans med din partner.
- Du tvivlar på ditt eget omdöme eller känner att du ”går på tå” för att undvika bråk.
- Din partner kontrollerar dig, till exempel genom att bestämma vilka du träffar eller hur du använder dina pengar.
- Du blir nedvärderad, kritiserad eller förlöjligad, privat eller inför andra.
- Du känner skuld eller skam för sådant som egentligen inte är ditt ansvar.
Att vara utsatt för våld i nära relation har också starka kopplingar till fysisk ohälsa. När vi lever i en relation som innebär långvarig stress eller rädsla reagerar kroppen.
Detta kan visa sig som:
- Huvudvärk, yrsel eller kronisk smärta i andra delar av kroppen
- Problem med magen, aptiten eller sömnen
- Hjärtklappning och andfåddhet
- Trötthet eller känsla av att kroppen ”aldrig får vila”
Att berätta om sin situation då man är utsatt för våld kan kännas svårt. Känslor som skam, rädsla och önskan att vara lojal eller rädsla för konsekvenser kan vara hinder. Forskning visar dock att de flesta mår bättre av att prata om svåra upplevelser och på så sätt få hjälp att bearbeta och förstå det de varit med om. Ingen ska behöva bära sina erfarenheter av våldsutsatthet ensam. Det finns stöd att få, oavsett om man endast vill prata med någon, söka vård eller ta steg för att lämna relationen.
Här kan du få hjälp
Att be om hjälp är ett första steg till förändring. Våldet är aldrig den utsattas ansvar och vi förtjänar att må bra i våra relationer.
- Kvinnofridslinjen – stöd för dig som utsatts för hot, våld eller sexuella övergrepp.
Telefon: 020-50 50 50 (öppet dygnet runt, gratis och anonymt) - Brottsofferjouren – samtalsstöd och hjälp i kontakt med myndigheter.
Telefon: 116 006 (öppet varje dag) - 1177: Våld, övergrepp och sexuella trakasserier – råd och stöd vid psykisk eller fysisk ohälsa.
Ring: 1177 eller kontakta din vårdcentral - Socialtjänsten i din kommun – stöd, rådgivning och hjälp till skyddat boende.
Du hittar kontaktuppgifter på din kommuns hemsida.
Ungdomar och unga vuxna
Tjejjouren.se och Killar.se erbjuder chattstöd på bestämda tider.
Vid akut fara – ring 112.
Om författaren
Susanne Mattsson är medicine doktor och forskare/adjunkt vid Uppsala universitet, institutionen för kvinnors och barns hälsa. Hennes forskning rör våld i nära relationer, inklusive sexuellt våld och separationer med våld – fokus ligger på kvinnors och barns hälsa, livskvalitet och samhällets reaktion efter uppbrott och våld.
Susanne Mattsson är en av experterna hos vår hälsopartner Healh Competene