Den turbulenta inledningen på året börjar nu märkas i svenskarnas syn på ekonomin. Enligt en ny undersökning från Länsförsäkringar, genomförd i samarbete med Verian, svarar två tredjedelar av svenskarna att det oroliga omvärldsläget kommer att påverka Sveriges ekonomi ganska eller mycket negativt.

– Resultatet är knappast förvånande. Den geopolitiska utvecklingen i omvärlden har varit extrem de senaste månaderna. Svenskarna märker redan effekter på drivmedelspriser och börsfall och oroar sig för att ekonomin ska fortsätta att påverkas, säger Alexandra Stråberg, chefekonom på Länsförsäkringar.

Internationella konflikter största hotet mot svensk ekonomi

I Länsförsäkringars kvartalsvisa Makromätare uppger varannan svensk nu att internationella konflikter är det största hotet mot ekonomin.

– Även i tidigare mätningar har geopolitiken varit ett av de främsta orosmolnen, men nu ser vi en ökning med hela 14 procentenheter. Varannan svensk rankar internationella konflikter som det främsta hotet mot svensk ekonomi. Även när det gäller världsekonomin ökar andelen som svarar att geopolitiken är det största orosmolnet, säger Alexandra Stråberg.

Färre hoppfulla svenskar

Det oroliga omvärldsläget är inte bara en potentiell risk i bakgrunden – två tredjedelar av de tillfrågade uppger att det kommer att påverka Sveriges ekonomi ganska eller mycket negativt. Samtidigt är det inte tillräckligt för att helt slå undan benen för utsikterna.

– På frågan hur pass oroliga svenskarna är för landets ekonomi på 1–2 års sikt ser vi en tydlig förskjutning åt det mer pessimistiska hållet, men läget är inte nattsvart. De flesta svarar fortfarande att de varken är särskilt oroliga eller särskilt hoppfulla, säger Stråberg.

En femtedel drar ner på konsumtionen

Ur ett strikt ekonomiskt perspektiv blir oron problematisk först när den påverkar våra beteenden. Enligt Makromätaren planerar en femtedel av svenskarna att dra ned på sina inköp till följd av konflikten i Mellanöstern.

– Det återstår att se i vilken utsträckning detta blir verklighet. Vi brukar inte se att internationella konflikter påverkar konsumtionen särskilt mycket eller varaktigt. Under 2022 – efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina – ökade istället svenskarnas konsumtionsutgifter kraftigt, men det är svårtolkat eftersom det sammanföll med inflationsuppgången, säger Stråberg.

Räntor och inflation kvar i muskelminnet

Även om geopolitiken dominerar svaren i mätningen är det inte där svenskarna ser mest hopp. I stället vore det fortsatt mest positiva om inflationen och räntorna minskar.

– Det här är ett arv efter inflationschocken. Upplevelsen dröjer sig kvar i muskelminnet hos svenskarna. Om vi blickar framåt kommer åtminstone inflationen att sjunka i år, även om räntorna sannolikt rör sig mycket lite, säger Stråberg.

Konjunkturbilden naggas i kanten – men står sig

Vad betyder då den ökade oron för konjunkturen? Chefekonomen påminner om att hushållens ekonomiska läge faktiskt förbättras markant i år – trots den osäkra omvärlden.

– Sammanfattningsvis kan vi konstatera att svenskarnas syn på ekonomin påverkas tydligt av den oroliga omvärlden. Det är inte förvånande och det utgör en nedsiderisk för konjunkturen i år. Samtidigt visar historien att oro i omvärlden ofta får begränsad påverkan på tillväxten i Sverige, säger Stråberg och fortsätter:

– Vi får heller inte glömma att den ekonomiska situationen för svenska hushåll förbättras rejält i år – framför allt via regeringens budget och den låga inflationen. Det kommer att driva svensk konjunktur framåt i år, även om utvecklingen naggas i kanten av påverkan utifrån.

Om undersökningen
Undersökningen har genomförts av Verian på uppdrag av Länsförsäkringar. Den bygger på 1 032 intervjuer med den svenska allmänheten 18–84 år under perioden 6-8 mars 2026.

Länk till Länsförsäkringars pressrum:
https://www.lansforsakringar.se/privat/om-oss/press-media/

För ytterligare information kontakta:

änsförsäkringars pressjour, telefon 08 – 588 41850, press@lansforsakringar.se