Hur utformar vi trygga städer och stadsdelar? Hur kan vi arbeta mer brottsförebyggande ute i byarna? Arbetet för ökad trygghet är en av vår tids stora samhällsfrågor, och samtidigt en av de mer komplexa. Lösningarna kan skifta beroende på geografisk plats och problematik, ingen aktör sitter ensam på kraften att lösa allt – och hur ska vi ens veta att det vi gör ger önskat resultat?

– Vi är övertygade om att vi behöver växla upp både vår samverkansförmåga och vår gemensamma kompetens i arbetet för att lyckas. Ingen kan ensam göra allt, men tillsammans får vi kraften och förmågan som behövs för att skapa trygghetslösningar som långsiktigt gör skillnad, säger Frida Borgström, verksamhetsansvarig på Trygghetsakademin på LF Göinge-Kristianstad.

De sex kommunerna i Skåne Nordost, tillsammans med LF Göinge-Kristianstad och Länsförsäkringars Forskningsstiftelse, har därför skapat just en sådan mötesplats – Trygghetsdagen. Hittills har två välbesökta Trygghetsdagar, en i november 2024 och en i februari 2025, bekräftat det starka engagemanget.

En pusselbit som saknats

– Vi gör redan jättemånga bra saker i våra kommuner, säger Camilla Palm, ordförande för Skåne Nordost.

– Men det finns pusselbitar som saknas, och det har LF Göinge-Kristianstad och vårt initiativ med Trygghetsdagen tagit tag i. Genom att lyfta forskning och kunskap fylls en funktion vi inte riktigt kan fylla själva. Samarbetet ger oss rätt verktyg till de långsiktiga strategier som kan uppnå verklig förändring.

Men varför engagerar sig ett lokalt bank- och försäkringsbolag som LF Göinge-Kristianstad för ökad trygghet i samhället?

Vd:n Niklas Larsson poängterar att bolaget både vill och ska vara en tongivande och engagerad samhällsaktör lokalt – men att arbetet också är direkt kopplat till kärnverksamheten.

– Ökad otrygghet på en plats innebär ofta ökad skadegörelse där, liksom ökad risk för stölder och olika våldsbrott. Som kundägt bolag är det en självklarhet för oss att arbeta skadeförebyggande på alla sätt vi kan, säger han.

Men ett tryggt samhälle gynnar också kunderna och bolaget ur ett större perspektiv, förklarar Niklas Larsson.

– Om man upplever otrygghet kanske man inte vågar satsa och utvecklas som person, man kanske inte vill flytta hit eller vågar bo på vissa platser. Som företagare kanske man ger upp och drar sig tillbaka. Om inte vår del av Skåne är ett attraktivt område att verka i, för invånare och entreprenörer, så får det massor av negativa konsekvenser. Ett samhälle som mår bra är bra för våra kunder, och därmed bra för oss som bolag.

Goda exempel som fungerar

Under den första Trygghetsdagen bekräftade forskarna Manne Gerell och Nicklas Guldåker otrygghetens tydliga inverkan på ett samhälle, och kunde även presentera helt nya data på platser i Osby, Tollarp och Åhus som upplevs särskilt otrygga.

Under den andra Trygghetsdagen fördjupade forskarna Karin Ivert och Jeanette Melin kunskaperna om hur vi ska mäta känslor av otrygghet och hur samverkan mellan kommun, näringsliv och andra samhällsaktörer genomförs mest framgångsrikt. Det lyftes även goda exempel där just gränsöverskridande samverkan genererat både nytänkande och konkreta metoder.

Trygghetsvandringarna, som LF Göinge-Kristianstad genomför tillsammans med det lokala föreningslivet i ett unikt sponsringsupplägg, välkomnas av forskningen:

– Trygga platser präglas ofta av en trygg vuxennärvaro. Finns det en vuxen på platsen man kan lita på och som tar ansvar, då blir platsen tryggare. Och det kan vem som helst göra. Det behöver inte vara en polis, eller en myndig-
hetsperson. Det kan vara du och jag, säger Manne Gerell, docent i kriminologi vid Malmö universitet.

Läs mer om Trygghetsakademin