Bostadsbrist eller bostadskris?

I decennier har debatten om bostäder utgått från grundpremissen att det är brist på bostäder. Politiken har därför radat upp satsningar med målet att ”bygga bort bostadsbristen”. Nu visar ny forskning att den politiken kan vara missriktad. En ny rapport från LF Forskningsstiftelse som genomförts av KTH:s forskare visar att det inte finns någon generell bostadsbrist i Sverige. Däremot har vi en brist på bostäder i specifika grupper. Bostadskrisen handlar i stället om ett system som systematiskt gynnar insiders och missgynnar de som är svagast på bostadsmarknaden.

Kan man verkligen påstå att det inte finns någon generell bostadsbrist? Vad beror i så fall de långa köerna till hyresrätter på? Vad behövs för att förändra situationen? Och vad kan vi lära av andra länders sätt att arbeta? Under Framåtblick Sverige lanseras rapporten Bostadskrisen handlar om incitament och hinder för insiders och outsiders – men troligen inte om brist på bostäder. De nya forskningsresultaten diskuteras med forskare från KTH och Uppsala universitet. Vi möter politiker från både regeringen och oppositionen samt kommunrepresentanter för ett samtal om vad de här resultaten betyder för svensk bostadspolitik.

Medverkande
Universitetslektor Herman Donner, KTH, Matz Dahlberg, professor i nationalekonomi vid Institutet för Bostads- och Urbanforskning (IBF) och föreståndare för Urban Lab, båda vid Uppsala universitet, statssekreterare Johan Davidson (KD) Joakim Järrebring, bostadspolitisk talesperson (S), Patric Åberg, kommunstyrelsens ordförande Östra Göinge kommun (M).

Klicka här för att se det inspelade seminariet (2025-10-02)

Boendebarometern – ny kunskap för bättre beslutsfattande

Visste du till att inkomstsegregationen ökat dramatiskt mellan olika bostadsområden sedan 1990? Kanske gissade du att så är fallet. Men vet du vilka områden som har allra lägst inkomst? Faktum är att de tio områden med lägst disponibel inkomst alla är studentområden. Genom Boendebarometern kan du få svar på frågor om hur våra bostadsområden mår. Ibland överraskar resultaten till det bättre, ibland till det sämre.

Boendebarometern kan ge nya insikter om sociala, ekonomiska och miljömässiga aspekter av boende och hur de utvecklas över tid. Verktyget kan användas för att jämföra regioner, kommuner och grannskap i en enskild kommun. Under Framåtblick Sverige diskuterar vi möjligheterna med att använda den här typen av kunskap för ett bättre beslutsfattande i både offentlig och privat sektor.

Medverkande
Professor Nils Hertting, Uppsala universitet, forskare Mattias Öhman, Uppsala universitet, Nikolay Angelov, kvantitativ analytiker på Svenskt Näringsliv och Elin Blume, strategisk samhällsplanerare på Uppsala kommun.

Klicka här för att se det inspelade seminariet (2025-03-27)

Hur kan kommuner och regioner bygga livskraft mitt i en demografisk förändring?

Samtliga Sveriges kommuner, från glesbygd till storstadsområden, står inför en kraftig demografisk förändring med implikationer för den lokala arbetsmarknaden och välfärden. Vilka strategier finns för att skapa livskraftiga lokalsamhällen? Vad skapar dragkraft? Och vad kan kommunen göra, enskilt och i samverkan, för att främja idéutbyte, gynna innovation och stärka det lokala samhället?

Medverkande
Docent Andreas Bergh, Lunds universitet, Kommundirektör Ida Texell, Upplands-Bro, Kommunstyrelsens ordförande Ulrica Momqvist, Rättviks kommun, Professor Josefina Syssner, Linköpings universitet, Professor Hans Westlund, KTH. Modererar gör Hamilton.

Klicka här för att se det inspelade seminariet (2024-11-21)

Kommunernas brottsförebyggande arbete - vilka åtgärder ger störst effekt?

Sveriges kommuner har sedan juli 2023 ett ökat ansvar för det brottsförebyggande arbetet. Hur har det gått efter ett år med lagen? Och vad säger den aktuella forskningen om vilka åtgärder som har störst effekt?

Den nya lagen ger kommunerna en kraftigt framskjuten roll i det brottspreventiva arbetet. ”Målsättningen är ett aktivt och effektivt kunskapsbaserat brottsförebyggande arbete på lokal, regional och nationell nivå” sade Brottsförebyggande rådets generaldirektör Mattias Larsson när lagen infördes. Nu ett drygt år senare ska alla kommuner ha upprättat en lägesbild, konsekvensanalys och åtgärdsplan för den lokala brottsligheten och etablerat samordningsråd med bland annat polisen.

Förändringen har medfört en ökad administrativ börda för kommunerna. Den aktualiserar också frågeställningar kring vilka åtgärder som har störst effekt. Hur effektivt och kunskapsbaserat är det brottsförebyggande arbetet i dag? Hur ska redan ansträngda kommuner prioritera det förebyggande arbetet? Vad kan kommunen göra på egen hand och vilka är de framgångsrika exemplen på samordning mellan kommuner, polis, civilsamhälle och det lokala näringslivet?

Medverkande
Medverkar gör Manne Gerell, kriminolog och forskare vid Malmö Universitet, Greta Berg, ansvarig för SKR:s brottsförebyggande nätverk och Charlotta Gustafsson, biträdande enhetschef på Brottsförebyggande rådet.

Klicka här för att se det inspelade seminariet (2024-10-03)

Digital kommunsammanslagning - en väg mot jämlik välfärd i kommunerna?

Sveriges kommuner står inför flera komplexa välfärdsutmaningar. Kan digitala kommunsammanslagningar bidra till att lösa problemen? Hur påverkas i så fall kommunerna och medborgarna? 

Fysiska kommunsammanslagningar leder inte till de effekter som eftertraktas, det visar både forskning och den nyligen avslutade SOU 2024:6. Evidensläget för digital sammanslagning är ett annat: det kan hjälpa kommunerna att bättre klara sina kärnuppdrag och skapa en mer jämlik välfärd. Men finns det fler konkreta fördelar än stora besparingar? Och hur påverkas kommunernas organisation och medborgarnas relation till offentlig sektor?

Medverkande
Johan Magnusson, Professor och föreståndare för SCDI Göteborg
Mattias Robertsson Bly, Kommunchef i Ånge kommun
‎‎Nisha Besara, Statsvetare och Moderator

Klicka här för att se det inspelade seminariet (2024-04-24)
  

Färre kommuner - hjälp eller stjälp?

Sveriges kommuner står inför flera välfärdsutmaningar. Kan kommunsammanslagningar bidra till att lösa problemen? Hur påverkas i så fall den lokala demokratin?

Debatten om kommunsammanslagningar har fått ny aktualitet i samband med regeringens nyligen tillsatta utredning om frivilliga sammanslagningar. Förespråkare anser att sammanslagningar kan hjälpa kommunerna att bättre klara sina kärnuppdrag. Samtidigt varnar forskare för att kommunsammanslagningar inte har de avsedda effekterna och dessutom skadar den lokala demokratin. Vilka argument väger tyngst?

Medverkar gör civilminister Erik Slottner (KD) och forskaren Gissur Ó. Erlingsson.Seminariet genomfördes 20 oktober på Lilla Scenen i Kulturhuset i Stockholm.

Medverkande
Erik Slottner (KD), civilminister och ansvarig för regeringens utredning av kommunsammanslagningar
Gissur Ó. Erlingsson, professor i statsvetenskap, Linköpings universitet

Moderator
Nisha Besara, statsvetare

Klicka här för att se det inspelade seminariet (2023-10-20)

Tillitskrisen - myt eller verklighet?

Minskar tilliten till andra människor och offentliga aktörer runtom i landet? Eller bygger bilden på en myt som förstärks av medierna?

Välkommen till ett samtal där några av Sveriges ledande samhällsforskare fördjupar sig i frågan hur det står till med tilliten i Sverige.

Sverige är ett av de länder i världen med högst tillit mellan människor. Samtidigt har debattörer och forskare länge varnat för fallande social tillit på grund av ökat utanförskap och politisk polarisering. Har vi en samhällsutveckling som rubbar den svenska tilliten eller handlar det om en myt som uppmuntras i medierna?

Medverkar gör Andreas Bergh, nationalekonom vid Lunds universitet, och Lars Trägårdh, historiker vid Uppsala universitet. Moderator är Nisha Besara, statsvetare

Sveriges kommuner står inför flera välfärdsutmaningar. Kan kommunsammanslagningar bidra till att lösa problemen? Hur påverkas i så fall den lokala demokratin?

Debatten om kommunsammanslagningar har fått ny aktualitet i samband med regeringens nyligen tillsatta utredning om frivilliga sammanslagningar. Förespråkare anser att sammanslagningar kan hjälpa kommunerna att bättre klara sina kärnuppdrag. Samtidigt varnar forskare för att kommunsammanslagningar inte har de avsedda effekterna och dessutom skadar den lokala demokratin. Vilka argument väger tyngst?

Medverkar gör civilminister Erik Slottner (KD) och forskaren Gissur Ó. Erlingsson.

Klicka här för att se det inspelade seminariet (2023-03-09)
  

Framåtblick Sverige – digitalt seminarium 24 november 2022

Forskningsfonden genomförde den 24 november ett direktsänt seminarium där frågeställningen var ”Hur blir en kommun vinnare efter pandemin?”

Några av Sveriges ledande samhällsforskare diskuterade hur pandemin har resulterat i ändrade levnadsvanor och arbetssätt för många invånare i landets kommuner, inte minst när det gäller distansarbete, digitala möten och platsoberoende. Vilka är de viktigaste förändringarna efter pandemin och hur kan kommunerna dra fördel av dessa?

Klicka här för att se det inspelade seminariet (2022-11-24)

Framåtblick Debatt

Framåtblick Debatt är en seminarieserie från stiftelsen Länsförsäkringars Forskningsfond som ställer aktuella samhällsfrågor på sin spets. Här möts beslutsfattare och forskare för att under 60 minuter diskutera de bästa vägvalen för ett tryggt och hållbart samhälle.

• Finns det en bostadsbrist eller brister bostadsmarknaden?
• Vilket är det egentliga problemet på bostadsmarknaden?
• Behöver vi bygga fler bostäder eller finns det andra lösningar som är mer effektiva?

11 november hade Forskningsfonden ett seminarium på Kulturhuset i Stockholm med gäster på plats och även publik på länk där några av Sveriges ledande samhällsforskare borrar i frågan om det finns en bostadsbrist eller om det är bostadsmarknaden som brister. Tillsammans med beslutsfattare och andra samhällsaktörer debatteras hur problemen på bostadsmarknaden bäst bör lösas.

Klicka här för att se der inspelade seminaariet (2022-11-11)
  

Framåtblick Sverige - digitalt seminarium

Forskningsfonden hade den 25 november en direktsänd konferens där frågeställningen som diskuterades var: "Finns klyftan mellan stad och land?".

Sveriges ledande samhällsforskare diskuterade spänningar och polarisering i den svenska geografin. Tillsammans med kommunföreträdare tog de sig an frågan om hur den lokala framtidstron kan stärkas.

Klicka här för att se det inspelade seminariet (2021-11-25)