Återhämtningen fast i startgroparna – Riksbanken behöver agera
Den svenska ekonomins återhämtning har stannat av. Tillväxten har bromsat in, hushållens pessimism har tilltagit och osäkerheten kring handelsutsikterna är stor. – Trots gynnsamma förutsättningar i början av året har konjunkturen inte tagit fart. Stämningsläget bland hushållen har försämrats kraftigt, samtidigt som exporten utmanas av amerikanska handelstullar. För att återhämtningen inte ska fastna i startgroparna återupptar Riksbanken räntesänkningarna redan i juni, säger Alexandra Stråberg, chefekonom på Länsförsäkringar.
Trots positiva reallöneökningar, lägre räntor och skattesänkningar vill återhämtningen inte ta fart. Under årets första kvartal krympte den svenska ekonomin något när både investeringar och hushållens konsumtion minskade, och utsikterna på kort sikt är fortsatt dämpade. Länsförsäkringar har därför reviderat ned sin prognos och räknar nu med att BNP växer med 1,1 procent i år, jämfört med 2,1 procent i mars.
– Hushållens situation är utan tvekan bättre idag än för ett år sedan. Köpkraften har ökat, ränteutgifterna har minskat och den negativa trenden på arbetsmarknaden har brutits. Samtidigt har dock pessimismen kring både den egna och Sveriges ekonomi ökat markant, vilket dämpar konsumtionen även under 2025, säger Alexandra Stråberg och fortsätter:
– Paradoxalt nog har det oroliga omvärldsläget haft en mer begränsad påverkan på företagens stämningsläge, en trend vi ser även i andra länder. Vi räknar dock med att den osäkerhet som råder kring exporten gör att investeringarna ökar i långsammare takt i år, vilket också håller tillbaka återhämtningen i ekonomin.
Riksbanken växlar om för att stötta konjunkturen
Inflationen är fortfarande förhöjd och väntas bara minska måttligt i år, enligt Länsförsäkringars prognos. Samtidigt måste Riksbanken ta hänsyn till de försämrade konjunkturutsikterna och återuppta räntesänkningarna redan i juni.
– Bakslaget för återhämtningen är en tydlig signal om att räntan fortfarande är för hög. För att undvika onödigt stor påverkan på ekonomin sänker Riksbanken räntan två gånger i år, med start redan i juni, säger Alexandra Stråberg och tillägger:
– Även om inflationen fortfarande är förhöjd räknar vi med att pristrycket gradvis avtar, vilket ger Riksbanken större handlingsutrymme.
Stiltje på arbetsmarknaden
Sysselsättningen har ökat försiktigt de senaste månaderna. Samtidigt har fler personer kommit ut på arbetsmarknaden, vilket gjort att arbetslösheten legat kvar på höga nivåer, en trend som ser ut att fortsätta.
– Vi tror att sysselsättningen kan fortsätta öka något under året, men det kommer inte att räcka för att pressa ned arbetslösheten, som väntas ligga kvar på nuvarande nivåer året ut. Först nästa år börjar arbetslösheten sjunka, men det dröjer till 2027 innan vi varaktigt når under 8 procent, säger Alexandra Stråberg.
Tabell: Makroekonomiska prognoser 2025–2026
| 2024 | 2025 | 2026 | ||
| BNP, marknadsprisⁱ | 1,0 | 1,1 | 3,0 | |
| Hushållens konsumtionsutgifterⁱ | 0,6 | 1,0 | 3,5 | |
| Offentliga konsumtionsutgifterⁱ | 1,3 | 1,6 | 2,0 | |
| Fasta bruttoinvesteringarⁱ | 0,2 | 1,3 | 4,1 | |
| Lagerinvesteringarⁱⁱ | 0,5 | -0,1 | 0,0 | |
| Export av varor och tjänsterⁱ | 2,0 | 2,0 | 2,8 | |
| Import av varor och tjänsterⁱ | 2,2 | 2,0 | 3,2 | |
| Nettoexportⁱⁱ | -0,1 | 0,1 | -0,1 | |
| Arbetslöshetⁱ | 8,4 | 8,6 | 8,2 | |
| KPIFⁱ | 1,9 | 2,5 | 1,8 | |
| Bostadspriserⁱⁱⁱ | 5,1 | 0,4 | 5,7 | |
| Styrräntaⁱⁱⁱⁱ | 2,5 | 1,75 | 1,75 |
| Anm | |||
| i) | Årsgenomsnitt | ||
| ii) | Förändring i procent av föregående års BNP | ||
| iii) | Procentuell förändring december-december | ||
| iiii) | Värde vid respektive kalenderårs slut | ||