Under stormen Alfridas framfart i början av 2019 hanterade skadereglerarna på ett Länsförsäkringsbolag hundratals inkomna stormrelaterade skador. För att bistå skadereglerarna som tog hand om alla anmälningar under dessa hektiska dagar fick flera kollegor, som vanligtvis har andra arbetsuppgifter, hjälpa till.

En förmiddag i januari var det en av bolagets försäkringstagare som anmälde att deras hus skadats av plåtar som blåst omkring. Både fasaden och stuprör på huset var skadade. Dessutom hade deras växthus blåst omkull och förstörts av stormvindarna. För att visa skadorna skickades bilder in både på boningshuset och det omkullblåsta växthuset.

Lite senare på kvällen samma dag hörde ytterligare en kund av sig och meddelade att även dennes växthus blåst omkull och förstörts av Alfrida. Även denna kund skickade in bilder på de anmälda skadorna. Oturligt för kunden hamnade skadeanmälan hos samma skadereglerare som tagit emot den första skadan. Skaderegleraren tittade på bilderna och tyckte sig se stora likheter med den tidigare skadeanmälan som inkommit, och tillkallade en utredare för konsultation. Detta ledde till att en utredning påbörjades.

Utredaren gjorde platsbesök och intervjuade den första kunden. Hustrun i familjen berättade för utredaren att hon var ovetandes skadorna på växthuset när hon åkte till jobbet i morgonmörkret, men att hennes make hade ringt om berättat om skadorna under dagen. Kvinnan uppgav att hon berättade om det trasiga växthuset för sina arbetskamrater, och att hon efter jobbet tog en bild på växthuset och publicerade på Facebook. När kvinnan visade bilden hon publicerat för utredaren konstaterades att det var exakt samma bild som skickats in av den andra kunden. En timme efter att kvinnans bild hade publicerats på Facebook hade hennes arbetskamrat tillika Facebookvän alltså anmält en skada på sitt växthus – med kvinnans bilder.

Kund nummer två fick förstås inte någon ersättning utan det slutar istället med ett avböjande, en uppsägning av försäkringen och en polisanmälan om försök till bedrägeri.

Försäkringsbedrägerier

Försäkringsbedrägeri innebär att man försöker få ersättning för skador som inte har inträffat, anmäler förlust av föremål som inte är borta eller medvetet överdriver värdet på föremålet för att få högre ersättning. Detta är olagligt och alla försäkringsbedrägerier polisanmäls. Vad man kanske inte tänker på är att bedrägerierna även straffar ärliga kunder, som tvingas betala dyrare försäkringar. Enligt en uträkning som Larmtjänst har gjort beräknas en vanlig tvåbarnsfamilj med villa och bil indirekt betala närmare 500 kronor till bedragarna varje år. På LF Kalmar finns en speciell utredningsgrupp som dagligen arbetar med att utreda och motverka bedrägerier. Flera av de som jobbar här har en bakgrund som poliser och är vana vid brottsutredningar.