Morgondagens samhälle

Världen är i ständig rörelse. Länsförsäkringar vill med hjälp av forskning försöka förstå hur samhällsutvecklingen påverkar vårt samhälle och formar vår framtid.

Länsförsäkringar vill att hela landet ska leva. Det betyder att det ska finnas möjligheter för både individer och företag att utvecklas under trygghet, oavsett om det handlar om livet på landsbygden, i den medelstora staden eller storstaden. I sin vida bemärkelse handlar det ytterst om välfärdsfrågor. Därför finansieras forskningsprojekt som belyser tillväxt och utveckling i olika landsändar, tillits- och trygghetsfrågor på olika platser, den tilltagande samhällspolariseringen samt forskning som hjälper fram ny kunskap om hur negativa samhällstrender kan motverkas. Utgångpunkten är att varje kommun, region, lokal arbetsmarknad, och så vidare, har sina unika förutsättningar.

Pågående forskningsprojekt inom Morgondagens samhälle

Forskningsfondens aktuella projekt

Sedan årsskiftet 2022/2023 finansierar Forskningsfonden fyra nya projekt. Läs mer om dessa nedan.

Psykisk ohälsa och långvarig smärta är några av våra största hälsoutmaningar och orsakar stort lidande. De kostar samhället uppskattningsvis 250 miljarder kronor per år i form av bland annat sjukvårdskostnader, sjukskrivningar, minskad produktivitet och försäkringskostnader.

Forskningsprojektet kopplar samman hälsodata i Värnpliktsregistret med information i flera patient- och befolkningsregister för att utveckla AI-modeller som kan hitta nätverk av symtom som kan förutspå uppkomsten av långvarig smärta, psykisk ohälsa och risk för självmord. Metoden gör det också möjligt att ge vägledning om vilka riskfaktorer som är viktigast att göra något åt.

Projektledare: Karin Jensen, docent vid Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet

För att förhindra och ingripa mot brott finns i dag en stor efterfrågan på alltmer detaljerad kriminalstatistik, exempelvis andelen anmälda brott med hatbrottsmotiv. I dag saknas möjligheter att ta fram detaljerad kriminalstatistik då traditionella metoder är mycket kostsamma.

Forskningsprojektet använder så kallade storskaliga språkmodeller i kombination med maskininlärning för att ta fram en modell som kan granska stora mängder text på ett säkert sätt. På så sätt kan detaljerad statistik tas fram mer effektivt. Projektet är det första i sitt slag att använda förtränade språkmodeller för officiell statistikproduktion.

Forskningen sker i samarbete med Brottsförebyggande rådet, BRÅ.

Projektledare: Måns Magnusson, docent vid institutionen för statistik, Uppsala universitet

Fuktskador i byggnader är skadliga för hälsan och kostar årligen mer än 80 miljarder kronor att sanera. Ungefär tre av tio hem och fyra av tio skolor och förskolor i Sverige har fuktskador.

Forskningsprojektet samlar information från över tusen fuktskaderapporter för att träna AI i form av maskininlärningsmodeller att förutse var och hur fuktskador uppstår. Målet är att modellerna i framtiden ska kunna förutse risker med olika konstruktioner och byggnadstyper och se var i byggprocessen skador kan uppstå. Resultaten kan vägleda allt från bostadsrättsföreningar till kommunala förvaltare av skolor i deras planering av underhåll och åtgärdande av fuktskador.

Projektledare: Kristina Mjörnell, affärs-och innovationsområdeschef på forskningsinstitutet RISE och adjungerad professor vid Lunds tekniska högskola.

En majoritet av svenskarna, 52 procent, bor i småhus. Det finns knappt två miljoner småhus i landet. För de flesta är husköpet den största investeringen i livet och med det kommer ansvaret för att underhålla och renovera klokt, resurseffektivt och klimatsmart.

Forskningsprojektet ska utveckla AI för att skapa individualiserade underhållsplaner för varje enskilt hus. Med hjälp av offentliga data från myndigheter och kommun om varje byggnad samt data från Länsförsäkringar ska AI tränas att förutse underhållsbehov baserat på bland annat hustyp, läge och byggnadens ålder. AI:n kombineras med kunskap från erfarna skade- och byggnadsexperter för att bilda en automatiserad modell för underhållsplaner.

Projektledare: Kaisa Svennberg, ansvarig forskare för projektet på forskningsinstitutet RISE.