Så blev skörden i Skåne
De flesta grödor blev sämre än normalskörd men fortfarande finns det hopp för sockerbetorna. I senaste avsnittet av podden Mitt Lantbruk summeras den skånska skörden.
Lyssna på Mitt Lantbruk avsnitt 69 - Så blev skörden i Skåne
De flesta grödor blev sämre än normalskörd men fortfarande finns det hopp för sockerbetorna. I senaste avsnittet av podden Mitt Lantbruk summeras den skånska skörden. Anders Bauer på HIR Skåne och Rasmus Troedson från Agria gästar studion. Gustaf Ramel på Gårdstånga Nygård berättar om året som gått och hur bevattning har räddat en del av hans skörd.
– Skörden har varit besvärlig och dålig. Vi hade ett besvärligt väder i augusti, vi hade bara 1-2 tröskdagar i sträck och sedan kom regnet. Vi ser dessutom sämre kvalitet i skörden, säger Anders Bauer, växtodlingsrådgivare på HIR Skåne.
Enligt honom har höstvetet klarat sig rätt så bra. Skördenivån ligger på kanske 10-20 procent under en normalskörd. Det som klarat sig sämst är det vårsådda; korn, havre och vårvete. Där har det varit ett tapp på 30-40 procent. Höstrapsen har tappat ungefär 40 procent, med oerhört stora variationer i skörd. En del av rapsen såddes om efter köldknäppen i vintras.
Gustaf Ramel som äger Gårdstånga Nygård utanför Lund är besviken över årets skörd.
– Det är ett dåligt år. Höstvete är kanske 80-85 procent av normalskörd, höstrapsen halv skörd. Sockerbetorna kan bli bättre än normalt. Vatten gynnar sockerbetorna, säger Gustaf.
Bättre skörd efter bevattning
Gustaf sådde havre i våras och förväntar sig att skörden blir hälften så stor som i fjol. I slutet av augusti hade han fortfarande ett fält på 30 hektar med havre som han inte tröskat.
– Vi är med i ett stort bevattningsprojekt med Lunds universitet så vi har bevattnat 40 hektar havre. Det vi bevattnat har vi tagit 6 ton, där vi inte bevattnat har vi tagit ungefär hälften, säger Gustaf.
Han tror att det blir mer bevattning på de skånska fälten framöver.
– Hade jag kunnat bevattna allt, hade jag gjort det, säger Gustaf.
Anders Bauer på HIR Skåne tror också att det blir mer bevattning på de skånska fälten framöver, men att det kan vara svårt att räkna hem en bevattningsanläggning ekonomiskt. Det kan också vara aktuellt att se mer areal av andra grödor i framtiden.
– Majs tål ju torka rätt så bra men den kräver samtidigt hög temperatur. Jag tror att vi sakta men säkert kommer se lite mer majsodling, men vi är inte där ännu, säger han.
Försäkring gäller inte mot regn
När det gäller grödaförsäkringen så gäller den mot hagel, omsådd och salmonella i lagrad gröda och inte mot stora mängder regn. Men det pågår diskussioner om man skulle kunna utveckla grödaförsäkringen.
– Vi har haft en diskussion med branschorganisationer och kunder. Det finns en lång lista på önskemål och idéer om hur man skulle kunna utveckla försäkringen. Det är inte gjort i en handvändning. Jag tror vi måste få stöd utifrån för att göra det möjligt, säger Rasmus Troedson som är affärsstrateg på Agria.
Anders Bauer på HIR Skåne tror också att det blir mer bevattning på de skånska fälten framöver, men att det kan vara svårt att räkna hem en bevattningsanläggning ekonomiskt. Det kan också vara aktuellt att se mer areal av andra grödor i framtiden.
– Majs tål ju torka rätt så bra men den kräver samtidigt hög temperatur. Jag tror att vi sakta men säkert kommer se lite mer majsodling, men vi är inte där ännu, säger han.
Försäkring gäller inte mot regn
När det gäller grödaförsäkringen så gäller den mot hagel, omsådd och salmonella i lagrad gröda och inte mot stora mängder regn. Men det pågår diskussioner om man skulle kunna utveckla grödaförsäkringen.
– Vi har haft en diskussion med branschorganisationer och kunder. Det finns en lång lista på önskemål och idéer om hur man skulle kunna utveckla försäkringen. Det är inte gjort i en handvändning. Jag tror vi måste få stöd utifrån för att göra det möjligt, säger Rasmus Troedson som är affärsstrateg på Agria.