Solen strålar genom tallskogen. Det smäller, doftar krut och rök sprider sig över blåbärsriset. Hemvärnets Kalmarbataljon är mitt uppe i en av årets stora övningar och en av plutonerna håller just nu på att anfalla motståndarna som gömmer sig bakom snåren. En av alla soldater som är med på helgens övningar är Nicklas Tigerryd, som till vardags arbetar som pensionsplanerare på LF Kalmar.

-Jag gick med i Hemvärnet 2017. Då var det mycket skogsbränder i regionen och jag kände att jag ville göra en insats för samhället. Nu är läget annorlunda och Hemvärnets fokus har förändrats - nu förbereder vi oss för en eventuell skarpare insats. Jag hoppas att vi aldrig kommer hamna i det läget, men om det skulle bli krig ser jag hellre att jag är förberedd, säger Nicklas Tigerryd.

Hemma i Rockneby står väskan alltid packad. Att vara med i Hemvärnet innebär att man är redo att rycka ut om det skulle behövas och deras beredskap 6-24-90 betyder att en del av förbandet ska vara på plats och ha påbörjat sin uppgift redan inom sex timmar. Efter 24 timmar ska de ha full kapacitet och sedan ska de ha en uthållighet på 90 dagar, tills resten av Försvarsmakten har hunnit mobilisera sig. Blir det ett skarpt läge är det med andra ord bara att lämna skrivbordet, byta om från skjorta till kamouflagekläder och bege sig i väg.

-Är det ett skarpt larm så släpper jag mitt vanliga jobb direkt, men kommer det ett frivilligt larm så handlar det mer om hur snabbt man kan lösa vardagslivet. Det kan till exempel handla om skogsbränder, översvämningar, snökaos eller en person som har försvunnit, säger Nicklas.

En viktig samhällsfunktion

Hemvärnet handlar med andra ord om så mycket mer än krigsberedskap. Det är en viktig samhällsfunktion och gemensamt för de flesta som går med är att de har ett stort engagemang och vill ge tillbaka till samhället. En av alla dessa är Alexander Larsson från Nybro, som till vardags arbetar som sotare.

-Jag gick med i Hemvärnet bara för några år sedan, när det började hända saker i världen. Jag kände att jag ville engagera mig och eftersom jag har gjort lumpen hade jag de förkunskaper som behövdes. Min sambo jobbar på sjukhuset så både hon och jag är redo att hjälpa till om det skulle behövas, säger han.

De allra flesta som är med i Hemvärnet har genomfört värnplikt men de finns möjlighet att gå med ändå och då måste man genomföra en grundutbildning, en så kallad GU-F. Dessa personer hamnar i första hand inte i strid utan får olika specialistroller som exempelvis sjukvårdare, signalist, hundförare, kock eller motorcykelordonnans. Den sistnämnde är en viktig länk mellan olika grupper ute i fält och har bland annat i uppgift att förmedla information, transportera material och se till att vägen är framkomlig för resten av kompaniet. För att få gå med i Hemvärnet måste du också ta dig igenom ett antal tester, intervjuer och säkerhetskontroller.

-Det som är så kul med Hemvärnet är att hela samhället finns representerat, både kvinnor och män, olika åldrar och olika bakgrunder. Det är också en styrka att alla har vanliga jobb till vardags. Om till exempel en lastbil går sönder finns det garanterat en bilmekaniker på plats som snabbt kan lösa problemet, säger ställföreträdande kompanichef Daniel ”Dadda” Petersson.

Ett ökat intresse

Intresset för att gå med i Hemvärnet har ökat de senaste åren, dels efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina men också efter Folk och Försvars Rikskonferens tidigare i år. I Kalmarbataljonen finns idag cirka 400 soldater, men man behöver bli fler och söker särskilt efter de som har gjort värnplikten.

-Hemvärnet har en viktig uppgift i att stötta resten av Försvarsmakten och det blir så mycket lättare när man är fler. De som är med här är väldigt olika, men alla hjälps åt och det är det som är kraften med Hemvärnet. Det blir en otrolig sammanhållning i gruppen, säger Jonas Algotsson, Bataljonschef.