Riksbanken har sänkt styrräntan påtagligt sista året då svensk konjunktur varit svag samtidigt som inflationstrycket bedöms vara under kontroll. Styrräntan väntas nu ligga still på 1,75 procent en tid. Fokus är mer på svensk tillväxt än inflation. Förtroendet hos företag och hushåll har förbättrats. Efter tre svaga år ser det ut som att svensk tillväxt återhämtar sig. Vi såg bättre tillväxttal 2025 och det lär fortsätta 2026. Dagens relativt branta räntekurva är därför rimlig, dvs att långa marknadsräntor ligger högre än korta räntor. Vi förväntar positiv avkastning både på korta och långa räntepapper. Efter höstens långränteuppgång ser vi begränsad uppsida härifrån. Även om risken är högre i långa räntor jämfört med korta kan de också ge ett visst skydd i händelse av kris och mildra exempelvis ett aktiefall. Både korta och långa räntor fyller alltså en funktion i en blandfond för att balansera risken från aktier, numera på ett helt annat sätt än den lågräntemiljö vi befann oss i för några år sedan.

Långa statsräntepapper har blivit mer attraktiva, och vi föredrar dessa nu framför korta räntor. Riksbanken förväntas gå långsamt fram och vi räknar med relativt stabil räntemiljö en period framöver. Bostadsobligationer föredras framför korta statsobligationer då de ger högre löpande avkastning till endast marginellt högre risk.

Företagsobligationer – Ansträngd värdering ökar risker

Företagsobligationer ger ofta en högre avkastning än statsräntor då en investerare även får en kreditspread (betalning för företagsspecifik risk) utöver den statliga räntan. Givet att andelen betalningsinställelser har varit mycket låg för de mer välkapitaliserade bolagen inom Investment Grade vid tidigare kriser lär de vara det även framöver. Risken är högre som namnet antyder i så kallade högriskobligationer (High Yield) vilket också avspeglas också i högre avkastning. Värderingen har dock stigit och är ansträngd. Notera att värderingar kan ligga kvar på en ansträngd nivå under lång tid. Vi föredrar en blandning av krediter som ger bra diversifiering. Vi äger bland annat Floating Rate Notes (FRN).  FRN påminner om högriskobligationer men där den underliggande basräntan styrs mer direkt av korta räntor än långa räntor.

Ett tillgångsslag vi valt att investera i för våra blandfonder, som är svårt att investera i som privatperson, är katastrofobligationer (CAT-bonds). De har en löpande avkastning i dag på nära 10 procent, vilket förväntas kompensera för kostsamma katastrofer (primärt jordbävningar och orkaner i USA). Orkanerna Helen och Milton i oktober samt bränderna i Los Angeles i januari fick begränsad effekt på våra obligationer. Den här höstens orkansäsong i USA var relativt lugn ur ett investerarperspektiv. Historiskt har det varit attraktivt att köpa när en specifik naturkatastrof är ett faktum. Högre avkastning efteråt kompenserar för temporär prisnedgång på tillgången, vilket vi även sett i år.

Efter oron i april ökade vi i företagskrediter vilket betalade sig bra. Från oktober är vi istället svagt negativa till framför allt utländsk kreditrisk och företagsobligationer. Priset är något hög sett till risken. Vi bedömer att risken för betalningsinställelser är låg, men det är också inprisat på marknaderna.

Tillväxtmarknadsobligationer – Höga räntor ger bra avkastning men med relativt hög risk

Tillväxtmarknadsobligationer tappade på grund av börsoron i våras men har sedan dess gått starkt. Tillgångsslaget bör leverera god riskjusterad utveckling på sikt. Värderingen är dock ansträngd. Räntorna på dessa papper är höga och ger en bra löpande avkastning, vilket ändå ger ett visst skydd vid oro. Men risken för ökad volatilitet har stigit. Svagare dollar är en risk för svenska investerare och har hämmat investerare i år trots bra lokal avkastning. För både tillväxtmarknadsobligationer i lokal och säkrad valuta har de ryska statspapperna utgått från index.

Risken i tillväxtmarknadsobligationer är högre jämfört med företagsobligationer och svenska statspapper, men lägre än aktier. Tillgångsslaget bidrar med diversifiering mot andra tillgångsslag i en portfölj. Den högre avkastningspotentialen bör ställas i relation till risken. Balanserar vi risker med positiva faktorer är vi sammantaget neutrala till tillväxtmarknadsobligationer.

Vår marknadssyn