Bedrägerier på internet

Om du misstänker att du blivit utsatt för bedrägeri

Kontakta omedelbart din bank, ditt försäkringsbolag och polisanmäl på 114 14.

Så kallade vishing-bedrägerier går till så att bedragarna ringer upp och utger sig för att vara från din banks kundtjänst, spärrservice eller säkerhetsavdelning. Numret som visas i din telefon kan till och med överensstämma med bankens egna nummer. Innan de ringer kan du också ha fått ett samtal från ”polisen” som berättar att du snart kommer att bli uppringd av din bank. De som ringer påstår exempelvis att någon försökt ta ut pengar från ditt konto och att de kan stoppa det med hjälp av din bankdosa eller BankID. Bedragarna försöker alltid skapa en stressad situation där det handlar om att du måste agera snabbt. Detta för att du ska fatta beslut som inte är genomtänkta.

Det är även vanligt att bedragarna utger sig ringa från andra typer av företag och myndigheter. Exempelvis:

• Inkassobolag
• Telefonoperatör
• BankID
• Polisen
• Kronofogdemyndigheten
• Swish

Läs mer om telefonbedrägerier hos Polisen

Polisens vykort med kom ihåg-tips för äldre att sätta upp på kylskåpet eller vid telefonen.

Källa: Polisen

Bedrägeriförsök via e-post eller sms (smishing)

Falsk e-post

Som kund kan du få mejl från oss på Länsförsäkringar. Dessa mejl kan innehålla information och länkar som leder till vår hemsida. Men tyvärr förekommer även falska mejl som ser ut att komma från oss. Syftet med dessa falska mejl är locka dig att besöka en webbplats där du uppmanas lämna känslig information om dig och ditt bankengagemang.
De falska mejlen brukar även se ut att komma från en e-postadress som ser ut att vara från en bank eller annat företag. Var misstänksam om du får e-post där du uppmanas att klicka på en länk. Banker och seriösa företag frågar aldrig efter sådan information via e-post. Därför länkar vi aldrig direkt till sidor där du behöver:

• Logga in med BankID eller bankdosa
• Uppge ditt personnummer
• Uppge koder från din Bankdosa
• Uppge kortuppgifter
• Signera betaluppdrag

Falska sms

Bedrägerier kan även inledas med att du får ett falskt sms. Avsändaren av meddelandet kan då se ut att komma från Länsförsäkringar, annat företag eller myndighet. Innehållet i sms:t kan till exempel handla om misstänkta ”transaktioner på ditt konto” eller händelser med ditt BankID. Bedragarnas avsikt är även i detta fall att skapa en stressad situation där du måste agera snabbt. Ofta uppmanas du klicka på en länk som leder till en falsk hemsida eller att du ska ringa upp ett angivet nummer som i själva verket går till bedragarna.
Det förekommer även att de falska mejlen och sms:n ser ut att komma från andra typer av företag och myndigheter. Exempelvis:

• Posten
• BankID
• Polisen
• Kronofogdemyndigheten
• Swish

Exempel på hur ett falskt sms kan se ut:

Investeringsbedrägeri

Investeringsbedrägeri är ett ekonomiskt bedrägeri, som i vissa fall pågår över en längre period och där bedragaren förmår kunderna att investera sina besparingar.

Detta bedrägeri inleds med att du blir kontaktad via telefon eller mejl av en rådgivare/mäklare (bedragaren) som vill att du ska investera dina besparingar i aktier, fonder, binära optioner eller kryptovaluta och allt som ofta utlovas en bra avkastning på dina investeringar. Även olika typer av annonser, bl.a. i sociala medier, förekommer. I vissa fall är det mycket bråttom med investeringen eller så är erbjudandet tidsbegränsat. När du väl påbörjat din investering kan du bli kontaktad av rådgivaren/mäklaren återigen som erbjuder dig att investera ytterligare pengar och investeringsbeloppet ökar markant ju längre bedrägeriet pågår.

Romansbedrägeri är ett ekonomiskt bedrägeri, som ofta pågår över en längre period och där bedragaren förmår kunderna överföra pengar, oftast till utlandet.

Vem som helst kan bli utsatt för ett romansbedrägeri och det vanligaste tillvägagångssättet är att bedragaren tar kontakt via internet. Bedragaren utger sig ofta för att vara engelsktalande och att personen befinner sig utomlands i tjänsten. Relationen blir snabbt väldigt intensiv och kontakt sker ofta flera gånger per dag. Det börjar oftast med en mindre, oansenlig summa men det uppstår snart problem som innebär att det hela tiden behövs skjutas till mer pengar. Oftast rör det sig om olika avgifter som betalning för tull, frakt, advokatkostnader och liknande.

Annonser på Tradera och Blocket

Det är inte ovanligt att bedragare använder tjänster som Blocket och Tradera för att antingen sälja stöldgods eller för att ta betalt men inte leverera någon vara. I det senare fallet finns risk att säljaren inte går att få tag på efter att man fört över pengarna. Att säljaren skulle lämna sitt namn eller personnummer skyddar dig inte från att bli lurad. Bedragaren kan ha utgett sig för att vara någon annan.

Var uppmärksam på om priset är alldeles för lågt och om säljaren vill att du ska betala hela köpesumman i förskott. Använd de tjänster som annonssidorna erbjuder för säkra betalningar och leveranser.

Facebook-chatt - Din "vän" ber om koder på chatten

En "vän" frågar om du kan hjälpa till med ett bankärende på Facebooks chatt. Det kan exempelvis röra sig om att personen måste betala en räkning men inte har tillgång till sin säkerhetsdosa eller sitt BankID. "Vännen" undrar om han eller hon kan få ”låna” koder från din säkerhetsdosa eller ditt BankID. Det du inte vet om är att din väns konto på Facebook har blivit kapat och att det inte är den riktiga personen du chattar med. Bedragaren har dessutom tagit reda på ditt personnummer så när du lämnar ut dina koder, används dessa för att logga in på din internetbank.