Så blir semestern ett lyft för relationen

Semestern närmar sig och med den inte sällan förhoppningarna om att hinna ifatt varandra igen efter en intensiv vår där parrelationen kanske inte hamnat högst på prioriteringslistan. Vad kan man då tänka på om man vill ge relationen goda förutsättningar?

Kvinnor på bänk

Ha rimliga förväntningar

Ibland är förväntningarna så höga inför en semester att de i sig riskerar att ställa till det. Man hoppas att semestern ska innebära mycket gemensam tid, frånvaro från konflikter, gemensamma aktiviteter och harmoni. Den önskan kan behöva kalibreras mot verkligheten.

Ett och annat bråk och andra uttryck för missnöje kommer säkerligen smyga sig på. Men gör det något? Är det inte högst rimligt? Ett första råd är därmed att lägga förväntningarna på rätt nivå.

Lär av tidigare erfarenheter

Semestern innebär för många en del måste-aktiviteter. Föräldrar och svärföräldrar ska besökas, släktträffar hör traditionen till och kanske finns en sommarstuga eller en båt som kräver omsorg och tid. Om man vet att vissa sådana aktiviteter ofta leder till konflikter kan det vara klokt att tala om det i förväg och att försöka hitta gemensamma strategier för att det ska fungera så smidigt som möjligt. Kanske behöver inte båda parter vara med på alla aktiviteter om man vet att det ökar risken för missnöje? Pragmatiska lösningar är ofta de mest framgångsrika.

Finn tiden

Att hitta gemensam tid är för många relationer ett enkelt men också värdefullt recept. Planerna för den tiden behöver inte vara allt för avancerade. I stället kan det vara bättre att göra anspråkslösa aktiviteter. Att hinna promenera tillsammans kan vara gott nog. Att få tid att äta en gemensam måltid eller ägna sig åt en aktivitet som båda uppskattar kan i många fall räcka långt. Det brukar vara viktigare att det blir av än att det blir perfekt.

Möts i samtal

Att mötas i samtal där man både får möjlighet att formulera sina tankar och faktiskt lyssnar på den andre är viktigt i de flesta relationer. Två metoder som kan vara användbara är:

•  Aktivt lyssnande som innebär att den som lyssnar gör det på ett uppmärksamt sätt med föresatsen att höra den andre. När man lyssnat klart kan man gärna stämma av om man förstod den andre rätt innan man ger sitt svar. Man strävar efter att komma ifrån ett läge där samtalen lätt övergår i argumentation och debatt och i stället uppnå ökad förståelse. Här är det viktigt att komma ihåg att förståelse inte är det samma som medhåll. Att man hör vad ens partner säger och vinnlägger sig om att förstå betyder inte att man också måste hålla med. Men när man lyssnar till varandra på det sättet ökar chansen till ett fungerande samtal, då den som uttrycker sin åsikt känner sig förstådd utan att ha blivit ifrågasatt och där den som lyssnar ger sig tid att faktiskt reflektera över det som sägs utan att därmed uppleva att den gett med sig och måste hålla med.

•  Jagbudskap innebär att du utgår från dina känslor och tankar (”jag blir ledsen och besviken när jag inte känner att du lyssnar på mig och det jag vill säga”) snarare än att du talar om för din partner vad han eller hon ska göra eller gör för fel (”Du lyssnar aldrig på mig!”). Ofta när man bråkar med någon lägger man vikt vid att tala om vad den andra gjort för fel. Det kan kännas skönt i stunden men leder sällan till goda samtal. Genom att använda jagbudskap minskar man värderande uttalanden och attacker och ökar chansen till konstruktiva samtal.

Sammanfattningsvis

1. Rimliga förväntningar minskar risken för besvikelse

2. Dra nytta av den kunskap ni har för att minska risken för onödiga konflikter och besvikelse

3. Njut av gemensam tid i all enkelhet

4. Försök att få till bra samtal där ni försöker förmedla det ni verkligen känner och lyssna till varandra med ett öppet sinne

Om författaren:

Liv Svirsky är leg. psykolog, leg. psykoterapeut, specialist i klinisk psykologi och utbildad handledare i KBT. Liv har lång erfarenhet av psykoterapeutiskt arbete med barn, ungdomar, vuxna och par. Hon handleder personal inom olika verksamheter samt föreläser och har en deltidstjänst som adjungerad lärare på Stockholms universitet. Utöver det svarar hon på läsares frågor om psykologi på Psykologiguiden och har skrivit flertalet böcker både riktade till professionen, föräldrar och barn. Läs mer om Liv Svirsky hos vår hälsopartner www.healthcompetence.se

Missa inte dina hälsofrämjande tjänster

Du vet väl att du som har en sjukvårdsförsäkring eller en Bo kvar-försäkring alltid har tillgång till hälsofrämjande tjänster? De består bland annat av en hälsoprofilKBT-baserade hälsoprogram och samtalsstöd. För dig som är chef finns även ett särskilt chefsstöd, där du kan få hjälp i medarbetar- och ledarskapsfrågor.

Läs mer om privat sjukvårdsförsäkring