Låt inflammation bli en hjärtefråga

Ett begrepp som varit aktuellt inom hälsa den senaste tiden är vikten av antiinflammatoriska insatser. Men vad är egentligen en inflammation i kroppen och hur kan stillasittande öka risken för att hamna i ett sådant tillstånd? För att svara på det här har vi pratat med Katarina Steding Ehrenborg som är forskare inom klinisk fysiologi vid Lunds Universitet.

Katarina Steding Ehrenborg, Forskare på Lunds universitet

Vad är egentligen en inflammation i kroppen?

– Det är ditt immunförsvars naturliga sätt att ta hand om dåliga saker. Om något farligt kommer in i kroppen startas en inflammation för att försvara dig. Vi måste ha inflammationer så att vi överlever, men det är viktigt att den stängs av för det är inte hälsosamt att ha det under längre perioder. Det kallas för låggradig inflammation och skadar kroppens egna celler. Att till exempel sitta mycket stilla och äta en kost med mättat fett ökar kroppens nivåer av blodfetter och onda kolesterol. När det här sätter sig på kärlväggarna skapas en irritation som kroppen hanterar genom inflammation. Pågående inflammationer ökar markant risken för hjärt- och kärlsjukdomar och det är bland annat därför som stillasittande är så farligt. Vi har också sett att till exempel fett runt buken är mer aktivt i att skicka ut inflammatoriska ämnen än till exempel fett runt rumpan.

Hur mycket rörelse krävs för att få effekt?

– Från första promenaden får du effekt på blodkärlen som börjar fungera bättre, du får minskade blodfetter och bättre blodglykos. När kärlen fungerar bättre blir det lättare för hjärtat att pumpa, vilket skonar hjärtat i längden. Så fort vi använder våra muskler så skickar de ut signaler som dämpar inflammation.

– WHO:s rekommendation är minst 2,5 timmars fysisk aktivitet per vecka. Det här kan låta svårt att hinna med för den som har har ett knepigt livspussel. Dessbättre trodde man tidigare att man måste träna minst 10 minuter åt gången för att det ska ge effekt. Nu har man reviderat det till att man verkligen får effekt från första minuten träning. Det jag brukar rekommendera är att man startar dagen med femton minuters promenad och avslutar med samma. Det passar dessutom väldigt bra just nu när många arbetar hemma. Det blir som en promenad till och från jobbet, i rask takt. Ett bra sätt att avgränsa sin arbetsdag och dessutom få sin dos av träning som gör att man mår väldigt bra.

Måste jag äta och träna jättebra varje dag?

– Nej det måste man inte, det är ett långt liv och jag brukar se det lite såhär; väldigt få av oss skulle klara att leva optimerat på alla plan. Det roliga är att det finns många sätt att uppnå god hälsa och vad man själv tycker är god hälsa. Klarar man inte 150 minuter i veckan, kanske för att man har en sjukdom eller inte hinner, då kan man fokusera på att vara noggrann med sin kost istället. Om man inte kan motverka de mättade fetterna med träning så kan man undvika att äta dom.

Vad är det som händer om jag tränar 150 minuter i veckan?
– Fysisk träning är otroligt potent. Träning som medicin fungerar och ger så otroligt mycket effekt. Det finns till exempel det som kallas för ”fat but fit paradoxen”, det innebär att det är bättre att vara lite överviktig och träna mycket än väldigt smal och otränad. Det man ser i spegeln är inte riktigt sanningen. Vissa människor går inte upp i vikt och det är nästan synd om dem, för de får inte signalen som säger att ”oj, jag äter inte bra saker nu”. Åderförfettning syns inte på utsidan men är väldigt farligt. Jag skulle hellre ha 5 kg övervikt och träna fyra gånger i veckan än att vara smal och aldrig träna.

Mer om Katarina Steding Ehrenborg

Katarina är aktuell med boken Hjärtsmart - Orka mer och lev längre. Boken hittar du här