Kontroversiella vapen

Länsförsäkringars definition av kontroversiella vapen

Med kontroversiella vapen menar vi vapen som anses förorsaka motståndaren onödigt lidande, överflödig skada eller som drabbar civilbefolkningen urskillningslöst. Länsförsäkringar investerar inte i bolag som bedöms vara involverade i utveckling, tillverkning, lagring, marknadsföring och/eller distribution av klusterbomber, personminor eller massförstörelsevapen som biologiska och kemiska vapen. Vi investerar inte heller i bolag som direkt strider mot icke-spridningsavtalet av kärnvapen eller i bolag som utvecklar, uppgraderar eller tillverkar kärnvapen eller nyckelkomponenter och tjänster till kärnvapen. I våra definitioner av kontroversiella vapen utgår vi från internationella konventioner och riktlinjer (se rubrik nedan). De kontroversiella vapen vi avser i detta ställningstagande är kategoriserade enligt följande:

• biologiska och kemiska vapen
• klusterbomber
• personminor
• kärnvapen

Biologiska och kemiska vapen

Biologiska vapen är mikroorganismer eller smittsamt material som härstammar från levande organismer, som avsiktligt sprids för att vålla sjukdom eller död bland människor, djur eller växter. Exempel är mjältbrand och smittkoppor. Kemiska vapen innehåller giftiga kemikalier, till exempel senapsgas och nervgas, som används med syftet att döda eller skada människor eller djur.

Klusterbomber

En klusterbomb består av en kapsel som öppnar sig i luften och sprider ett stort antal små bomber över större områden. Användandet av klusterbomber är kontroversiellt, bland annat på grund av att dessa verkar urskillningslöst även långt efter att ett krig är slut eftersom inte alla bomber exploderar när de träffar marken. Användandet av klusterbomber försvårar återuppbyggnaden av ett område efter ett krig och risken är stor att civilbefolkningen skadas och dödas.

Personminor

Minor är sprängladdningar som exploderar vid kontakt med en person eller fordon. Användandet av minor är kontroversiellt, bland annat på grund av att minor verkar urskillningslöst och kan ligga vilande i marken i många år efter att ett krig har tagit slut. Användandet av minor försvårar återuppbyggnaden av ett område och risken är stor att civilbefolkningen skadas och dödas.

Kärnvapen

Sverige har undertecknat icke-spridningsavtalet som innebär att icke-kärnvapenstaterna förbinder sig att inte skaffa kärnvapen och att de fem kärnvapenstater som är parter i avtalet (USA, Ryssland, Storbritannien, Frankrike och Kina) nedrustar sina vapen. Icke-spridningsavtalet förbjuder dock inte uttryckligen kärnvapen, vilket i praktiken innebär att de fem kärnvapenstaterna kan underhålla och uppgradera sina kärnvapensystem.

Länsförsäkringar AB väljer att utesluta bolag som bedöms vara involverade i utveckling eller tillverkning av nya kärnvapen samt uppgradering av kärnvapensystem. Även bolag som tillhandahåller nyckelkomponenter och tjänster till kärnvapen utesluts. Bolag som tillhandahåller nyckelkomponenter och tjänster som har flera användningsområden (så kallad dual use) utesluts om det kan bevisas att komponenterna eller tjänsterna används till kärnvapen.

Med produkter och tjänster som utvecklar/uppgraderar nya eller existerande kärnvapen avses:

• Produktion av kärnvapenstridsspetsar
• Produktion av klyvbart material för kärnvapenstridsspetsar
• Utveckling och test av kärnvapensystem
• Uppgradering av system för missilprogram

Krav och förväntningar

Länsförsäkringar investerar inte i och utesluter bolag som bedöms vara involverade i kontroversiella vapen, enligt de angivna kriterierna ovan. Vår förväntan är att externa förvaltare av våra fonder också anammar detta synsätt utifrån de grunder som beskrivits.

Tillämpning

• Vi genomlyser alla våra noterade bolagsinvesteringar regelbundet för att identifiera bolag som bedriver sin verksamhet i strid mot internationella konventioner och normer.
  Genomlysningen och analysen sker i samarbete med GES International AB.
  
• Om något bolag som vi har investerat i direkt via våra egna fonder och mandat eller indirekt via våra externa fonder kopplas till kontroversiella vapen inleder vi en analys för att verifiera fakta.
  Med externa fonder avses externt förvaltade rekommenderade fonder på vår fondplattform och externt förvaltade fonder som vi är investerade i via våra institutionella portföljer.
• Kan fakta verifieras utesluter vi bolaget från våra investeringar. Uteslutningen görs i alla direktinvesteringar i både våra egna fonder och i diskretionära mandat och så långt som det är möjligt i indirekta innehav som externa fonder. Uteslutningen gäller både investeringar i aktier och kreditobligationer i bolaget.
• Om förvaltaren av en fond som ingår i våra institutionella portföljer har kontroversiella vapen i sitt innehav inleds en process för att påverka förvaltaren att avyttra innehaven inom en angiven tidsperiod. Om förvaltaren vid periodens slut inte har avyttrat innehavet eller kan påvisa att de inlett en process för att avyttra innehavet, inleder vi en process för försäljning av fonden.

Relevanta riktlinjer och konventioner

Länsförsäkringar utgår från den internationella humanitära rätten och de vapen som regleras i internationellt erkända konventioner. Exempel på relevanta konventioner för detta ställningstagande:

• Fördraget om icke-spridning av kärnvapen (NPT), 1968
• Konventionen om förbud mot utveckling, framställning och lagring av bakteriologiska (biologiska) vapen och toxinvapen samt om deras förstöring, 1972
• Konventionen om förbud mot utveckling, produktion, innehav och användning av kemiska vapen samt om deras förstöring, 1993
• Konventionen om förbud mot användning, lagring, produktion och överföring av antipersonella minor (truppminor) samt om deras förstöring, 1997
• Konventionen om klusterammunition, 2008
• Genève-konventionen angående krigsfångars behandling (III), 1949
• Första tilläggsprotokollet till Genèvekonventionerna rörande skydd för offren i internationella väpnade konflikter, 1977