En samhällsutmaning vi måste ta oss an
Varje barn som mår psykiskt dåligt hindras från att leva ett liv det förtjänar. Att alltför många upplever detta är en av vår tids största samhällsutmaningar. Här behövs fler verkningsfulla insatser. På Länsförsäkringar Jönköping tror vi på utbildningens kraft – och på föreningslivet.
Den psykiska och fysiska ohälsan bland unga fortsätter att öka. Artiklarna om hemmasittare avlöste i våras varandra. På Jönköpings-Postens ledarsida lyftes så sent som 9/8 uppropet om behovet av psykisk hälsa på schemat (”Elevers mående en fråga för skolministern”) från Aftonbladet Debatt.
Psykiatrin och sjukvården blir alltmer belastade. Och samtidigt som inte minst länets skolpersonal – lärare, skolsköterskor, kuratorer och psykologer gör ett fantastiskt arbete är det tydligt att fler, långsiktiga, insatser krävs.
Här kan ett ökat samarbete mellan näringsliv och civilsamhälle göra skillnad.
Enligt en undersökning* Länsförsäkringar Jönköping genomförde våren 2023 har var tredje förälder i länet det senaste året varit orolig för sitt barns psykiska välmående.
Och nästan var femte förälder i undersökningen uppger att det deras barn oroar sig själv mest för, är sin egen psykiska hälsa.
Flera föräldrar efterlyser mer förebyggande insatser. Över hälften vill se ett ökat fokus på barns välmående i såväl skola som samhälle. Behovet av information verkar närmast omättligt. Trots att fakta finns.
Region Jönköpings stora Folkhälsoenkät Ung (2020) stärker vår undersökning. I den kan man utläsa att andelen unga med ont i magen eller i huvudet, som känt sig stressade och nere, fortsätter att öka.
I årskurs 9 hade så många som 57 procent av alla tjejer i länet minst två psykiska eller somatiska besvär minst en gång i veckan. Och i Sveriges kommuner och regioners data för 2022 ser vi att nära en fjärdedel av alla som står i kö till BUP tvingas vänta mer än 30 dagar på att få hjälp.
Fler kan göra mer, menar Emelie Ramsö och Magnus Olsson.
När inrättningar som skola och vård går på knäna skulle civilsamhället och näringslivet i Jönköpings län kunna fylla en funktion för att stötta där det behövs.
Vi tror på utbildningens kraft – och på att satsa mer på föreningslivet i länet. Här finns ungdomsledare som ser barnen på den plats där de, enligt föräldrarna i vår undersökning, upplever sig trygga.
Vi vill ge dessa viktiga ledare verktyg för att tidigt upptäcka varningssignaler på att ett barn inte mår bra.
Vi tror på mer kunskap. Och på ökad förståelse. Redan i rapporten Att främja hälsa och förebygga ohälsa bland ungdomar (2020, Länsförsäkringar, Mind och Malmö universitet) lyftes att fler vuxna behöver mer insikter i ämnet men också att de unga själva behöver lära sig hantera och skilja på ”vanlig livssmärta” och när man behöver söka vård.
Förutom att minska mänskligt lidande är tidiga insatser även, krasst uttryckt, kostnadseffektiva ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.
Det vi nu gör är att dra vårt strå till stacken.
Genom att öka medvetenheten om psykisk ohälsa och att normalisera sökandet efter hjälp kan vi minska stigmat och skapa en mer stödjande miljö för unga människor att söka hjälp.
I samarbete med de ideella organisationerna Mind och Locker Room Talk bjuder vi i höst därför in länets föreningar till två kostnadsfria utbildningar. Insatsen är bara det första av flera steg i en långsiktig satsning för barns psykiska välmående.
Alla barn förtjänar en bra start. Uppväxten har en avgörande betydelse för resten av livet. Det behövs inte fler larmrapporter. Det behövs fler som gör något.
Vi hoppas och tror att fler kan bidra till att bryta den negativa utvecklingen. Tillsammans orkar vi.
*Undersökningen genomfördes tillsammans med Origo Group, april-maj 2023 med 415 föräldrar i Jönköpings län.