Tryggt boende

Området ”tryggt boende” är högst prioriterat bland Forskningsfondens fem fokusområden. Det har till följd att forskningsprojekt inom de övriga fokusområdena, såsom klimatanpassning eller morgondagens samhälle, ofta rymmer tydliga inslag av boendefrågor. Forskningsfonden har på så sätt valt att ha en bred tolkning i synen på vad ett tryggt boende är. Det handlar om möjligheterna till arbete och försörjning inom ett rimligt pendlingsavstånd, till offentlig service och mötesplatser, till en vardag som inte förmörkas av upprepad kriminalitet, och mycket mer.

Bostadskrisen under lupp

Bostadskrisen handlar om incitament och hinder för insiders och outsiders – men troligen inte om brist på bostäder. Det är titeln på ett nytt forskningsprojekt som leds av adj. professor Bo Söderberg vid KTH.

I steg ett ska forskarna analysera bostadstillgången i Sverige avseende geografi, bostadstyper och hushållskategorier. Ett syfte är att visa hur bostadstillgången förändrats över tid och belysa hur den förändrats i förhållande till demografisk och ekonomisk utveckling. En annan intention är att visa hur förändringar i bostadsutbudet svarat på dessa förändringar.

I andra delen av projektet ska forskarna identifiera och kvantifiera förklaringsfaktorer till att bostadsbeståndet delvis utnyttjas ineffektivt.

Den avslutande delen handlar om att på en mer hypotetisk nivå analysera hur vissa grupper av outsiders skulle kunna beredas tillgång till goda och prisrimliga bostäder. Här ingår bland annat att beräkna den offentliga sektorns kostnader för att skala upp bostadsbidragen till den nivå som skulle behövas för att tillgodose ekonomiskt svaga hushålls behov.

Se en film där Bo Söderberg och Rosana Hungaria Gunnelin berättar om bostadskrisen

Projektledare: Adj professor Bo Söderberg, KTH

Forskare studerar äldres bostadsval

Vad gör att äldre väljer att flytta till andra bostäder? Har hälsan något med saken att göra? Det är två frågeställningar som ligger till grund för ett nytt forskningsprojekt som leds av fil. dr Maya Kylén vid Lunds universitet. I projektet AGE-HERE: Bostadsägande bland äldre - Hur uppmuntrar eller hämmar hälsa och ekonomiska aspekter flyttbenägenhet? ska forskargruppen undersöka hur äldre tänker kring sitt boende. Särskild tyngdpunkt läggs vid att studera vilka faktorer som påverkar äldre bostadsägares bostadsval och benägenhet att flytta.

Resultaten kan komma att spela en viktig roll för att vägleda politiska beslut som i framtiden kan balansera den svenska bostadsmarknaden, vilket i sin tur kan sänka relaterade sociala kostnader och stödja äldres hälsa.

Se en film där Maya Kylén berättar om bostadsägande bland äldre

Projektledare: Biträdande forskare Maya Kylén

Trygga hem för äldre personer genom smart teknik

Forskarnas målsättning är att skapa ny kunskap och förståelse för att utveckla användarvärda och smarta tekniska lösningar för framtidens trygga hem för äldre personer. Projektet består av tre huvudspår där ett handlar om kartläggning och analys av äldre personers otrygghet och skadehändelser i hemmet. Ett annat forskningsspår är inriktat på nuvarande och framtida äldre personers erfarenheter av, och önskemål om, trygghetsskapande och skadeförebyggande tekniska lösningar i hemmet. En tredje inriktning är att tillsammans med äldre utveckla och utvärdera smarta tekniska lösningar som kan förebygga skador och öka upplevd trygghet i hemmet.

Mot bakgrund av en ökande andel äldre i samhället har projektet stor relevans eftersom det kan bidra till minskade samhällskostnader, försäkringsersättningar och uppfyllande av flera av målen i Agenda 2030 såsom målen om hälsa och välbefinnande, jämställdhet, jämlikhet samt hållbara städer och samhällen.

Se en film där Johan Borg berättar om trygga hem för äldre personer genom smart teknik

Projektledare: Lektor Johan Borg, Högskolan Dalarna

Så kan näringslivet och civilsamhället förebygga brott

Olika typer av samverkan mellan exempelvis handlare och ideella föreningar kan bidra till att förebygga brott. Nu ska forskare från Malmö universitet kartlägga vilken typ av samverkan som har störst effekt i det brottsförebyggande arbetet.

Internationell forskning visar att samarbeten mellan näringsliv och civilsamhället kan vara en positiv resurs när det kommer till trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete. Dock saknas det studier kring hur dessa samarbeten ser ut och vilka drivkrafter som ligger bakom. Den nya kunskapen från projektet kan i förlängningen göra det enklare för fler kommuner att stötta aktörer som vill engagera sig och vägleda dem till rätt roller.

Projektet bygger på två delstudier. I den första genomförs en systematisk kartläggning av redan existerande samverkansformer samt en litteraturstudie av internationell och nationell forskning kring brottsförebyggande samverkan mellan näringsliv och civilsamhälle. Den andra studien bygger på intervjuer med nyckelinformanter kring hur de ser på sin roll och sina förutsättningar.

I referensgruppen finns representanter från polisen och kommuner.

Projektets titel: Det privata näringslivets och civilsamhällets förutsättningar, möjligheter samt begränsningar i det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet.

Projektledare: Biträdande professor Anna-Karin Ivert, Malmö universitet.

Otrygga gator och platser kartläggs

Vanligtvis mäts otrygghet i större områden, som kommuner eller bostadsområden. Nu ska forskare från Malmö universitet kartlägga specifika platser och tidpunkter där människor känner sig som mest otrygga.

Genom att identifiera så kallade ”fearspots” – otrygghetens motsvarighet till kriminologins ”hotspots” – kan projektet bidra med unik kunskap i det trygghetsskapande arbetet för exempelvis polisen, kommuner och fastighetsbolag.

Tidigare forskning pekar ut vilka bostadsområden som upplevs som otrygga, men inte vilka gator eller parker det gäller och vid vilka tidpunkter på dygnet. Svaren i detta projekt kommer att bidra med ny kunskap kring var människor är otrygga, vad som kännetecknar dessa platser och hur otryggheten varierar mellan olika grupper i befolkningen.

För att hantera olika grader av precision i intervjusvaren kommer projektet att testa flera olika metoder för att genomföra analysen, exempelvis omvandla svaren till samma enhet, väga svaren på olika sätt och använda interaktiva digitala kartor.

Data från undersökningarna i Malmö och Uppsala ska sedan jämföras med mindre orter för att ta reda på om det är samma typ av platser som upplevs som otrygga även i glesbygd.

I referensgruppen finns representanter från polisen, kommunen och fastighetsbolag från Malmö och Uppsala samt några glesbygdskommuner.

Projektets titel: Otrygghetens orsaker och geografi – Var och när är vi egentligen otrygga och hur kan otryggheten förklaras?

Projektledare: Docent Manne Gerell, Malmö universitet