Trafiksäkerhet
Trafikmiljön blir allt mer komplex. Nya fordonstyper tillkommer, såsom elsparkcyklar, samtidigt som vanliga cyklar och mopeder används på ett annat sätt än för bara några år sedan. I många städer pågår också en omläggning av trafikmiljön för att skapa mer utrymme för klimatsmarta transportalternativ. Därför behövs mer trafikforskning.
I den forskning som prioriteras ligger fokus på hjulburna oskyddade trafikanter, vanligen cyklisterna och de risker som är förbundna med cykeln som transportmedel. Denna prioritering ska ses mot bakgrund av att cyklisten antalsmässigt passerat bilisten som olycksdrabbad och sjukvårdskrävande trafikant.
Varför inträffar en cykelolycka egentligen?
Huvudsyftet med projektet är att skapa en förståelse för varför en cykelolycka egentligen inträffar genom att kontakta de individer som har fått sin Hövding att lösa ut. En ”Hövding” är en slags kommunicerande/uppkopplad cykelhjälm med en airbag som vid en olycka blåses upp från en krage som cyklisten bär runt halsen. Hövding är en svensk uppfinning.
Avsikten med projektet är att utifrån kunskap, som datainsamlingen skapar, komma med potentiella förslag på hur cykelolyckor ska reduceras. De bakomliggande orsakerna till singelolyckor, men även andra olyckor, har vi i dag inte tillräcklig kännedom om. Vi kan med denna enkla metod samla in data över relativt lång tid och med noggrann geografisk positionering. För att utveckla förståelsen för cykelolyckor genomförs enkäter och intervjuer med cyklisten. Avsikten är att öka förståelsen för vilka händelser som kan byggas bort med infrastruktursatsningar, regelförändringar, och så vidare.
Projektledare: Professor Jan Andersson, Institutionen Trafik och Trafikant, VTI.
Se filmen där Jan Andersson berättar om sitt projekt.
Aktivt resande – säkert!
Målet med projektet är att ta fram ett vetenskapligt underlag för ett digitalt verktyg som kan användas för att se om en viss färdväg är lämpad för ett barn i en viss ålder. För att kunna uppnå detta behöver vi förstå hur barn i olika åldrar uppmärksammar sin omgivning och hur de omsätter informationen till handling givet den trafiksituation de möter.
Arbetet baseras på uppmärksamhetsteorin MiRA (Minimum Required Attention; Kircher & Ahlstrom, 2017), vilket betyder att projektet undersöker vilka uppmärksamhetskrav som ställs på barnen längs med deras resväg, om och hur de uppfyller dessa krav och i vilka handlingar detta resulterar. Eftersom projektet baserar utvärderingen på barns naturliga beteende innefattar det även hur barn idag använder sig av digital teknik längs med resan, samt om och hur detta påverkar deras uppmärksamhet.
Syftet är att på sikt förbättra villkoren för barnen i trafiken, givetvis för att skydda barns liv och säkerhet samt att tillhandahålla trygga miljöer, men även för att barnen ska kunna leva ett aktivt och självständigt liv i enlighet med sin ålder.
Projektledare: Forskningsledare Katja Kircher, VTI.