Våra fondförvaltare kommenterar marknadsläget

Vilken är er marknadsvy för 2023 och hur reflekteras den i fonden?

De inledande månaderna av 2023 har präglats av hög volatilitet i både aktie- och räntemarknaden. Sentimentet har hunnit svänga ett flertal gånger under det första kvartalet. Fokus har fortsatt handlat om inflationstrender, centralbankernas agerande och hur konjunkturen kommer att utveckla sig. Samtidigt fick marknaden en plötslig dos av global finansoro när flera regionala banker i USA fick akuta likviditetsproblem tillsammans med oroligheterna i Credit Suisse i Europa. Räddningspaketen och likviditetstöden till banksektorn kastade snabbt omkull prognoser för centralbankernas framtida räntehöjningar samt skapade en ökad oro för den framtida konjunkturcykeln. Med det sagt har sentimentet överlag varit åt det positiva hållet när man ska sammanfatta det första kvartalet 2023. Börserna är på plus även om det har varit en volatil resa. Den förväntade konjunkturnedgången har ännu inte riktig infriat sig på bred front samtidigt som marknaden har börjat bli mer konfident med att centralbankerna snart är klara med räntehöjningarna.

Den geopolitiska situationen, som vi har pratat om i tidigare uppdateringar, är fortfarande lika utmanande. Kriget i Ukraina och de ökade spänningarna mellan stormakterna har gjort att hela globaliseringstrenden har avstannat och övergått till någon form av regionalisering med mer fokus på självförsörjning. Europa klarade sig undan det värsta scenariot när det gäller vinterns elförsörjning men de nya geopolitiska spänningarna har medfört att kontinenten jobbar intensivt på att ändra sin energiförsörjning och beroende. Vi tror att många av dessa trender, även om de är nödvändiga, riskerar att skapa ett högre inflationstryck i ekonomin.

Vi tror att marknaden fortsatt står inför stora utmaningar när vi nu går in i andra kvartalet 2023. Konsumenten är fortsatt pressad av ett högt inflationstryck och ett ränteläge som mer och mer äter sig in i den disponibla inkomsten. Globalt har konsumentsentimentet nått historiska bottennivåer även om man kan argumentera att just den svenska konsumenten är mer påverkad av det högre ränteläget på grund av svenskarnas höga andel rörliga bostadslån. Däremot har industribolagen generellt inte sett någon avmattning i efterfrågan vilket fortsätter att förvåna oss. De flesta sentimentsindikatorer pekar på en kraftig inbromsning i ekonomin men vi har nu i flera kvartal sett en fortsatt stor diskrepans när det gäller efterfrågebilden för konsumentbolag respektive industribolag. Den svaga svenska kronan har givit stöd till verkstadssektorn men samtidigt har vissa segment inom industrin visat fortsatt starka tillväxtsiffror.

Sverige Vision fortsätter att ha en defensiv positionering. Fondens största övervikter återfinns inom läkemedel och banksektorn. Övervikten i svenska banker blev kostsam under mars månad när likviditetskrisen i ett flertal amerikanska banker påverkade sentimentet i hela banksystemet. Vi tror fortfarande att svenska banker ser attraktiva ut när det gäller vinsttrender och värdering mot övriga marknaden. Dessutom är svenska banker välkapitaliserade och därmed väl utrustade för potentiellt svårare tider. Fondens största undervikt är fortsatt industrisektorn som vi tycker har en hög värdering där marknaden inte prisar in någon nämnvärd försvagning.

Som alltid är vi ödmjuka inför framtiden. Sentimentet i marknaden kan ändras snabbt vilket är något som har präglat starten på 2023.

Läs mer om Länsförsäkringar Sverige Vision

Vilken är din marknadsvy för 2023 och hur reflekteras den i fonden?

Inledningen av året har varit minst sagt händelserik. Januari inleddes starkt med en uppgång på 8,5 procent för Carnegie Small Cap Index, vilket fortsatte ända in i februari till dess att svagare makrosiffror gjorde sig påminda och sänkte börshumöret. Det negativa sentimentet drogs till sin spets i mars när det uppdagades sårbarheter bland regionala banker i USA som fick den amerikanska centralbanken att gå ut och utfästa insättningsgarantier. Som om inte det vore nog dök det kort därpå upp problem i den globala finanssektorn efter uppgifter om att Credit Suisses största ägare valt att avvakta med ytterligare kapitalinjektioner. Det hela kulminerade i att den schweiziska storbanken UBS, i samråd med den schweiziska finansinspektionen, förvärvade Credit Suisses verksamhet. Därmed lyckades man undvika en global finanskris som potentiellt kunde fört världsekonomin in i en djup lågkonjunktur.

Medan dessa händelser fått mest uppmärksamhet i media har vi fått ta del av vissa gröna små skott i världsekonomin och inte minst i Sverige. Det sammanvägda inköpschefsindexet (S&P) för den amerikanska ekonomin har sedan årsskiftet återhämtat sig från recession territorium omkring 45 till att nu notera nivåer kring 53, vilket tyder på att den amerikanska ekonomin återigen visar på tillväxt. Blickar vi över till vår egen svenska ekonomi har vi sett liknande tendenser, då Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer visar tecken på att ha bottnat. Detta ska i sin tur vägas mot fjärde kvartalets vinster som på det stora hela inte var särskilt övertygande. Inflationen har samtidigt överraskat negativt de senaste månaderna men har nu visat tecken på att mattas av i linje med de flesta prognoser. Världens centralbanker, och inte minst vår egen Riksbank, fortsätter att bevaka inflationen på mycket nära håll och vissa tecken på återhållsamhet börjar nu märkas av, inte minst från amerikanskt håll.

Fonden har, trots den senaste månadens turbulens, klarat sig relativt bra givet vår något mer cykliska exponering, med övervikter mot bland annat teknologi- och industrisektorn. Under årets första kvartal steg fonden med 7,8 procent gentemot fondens jämförelseindex (Carnegie Small Cap Index) som steg med 8,2 procent. Justerat för icke hållbara bolag (enligt vår hållbarhetspolicy), såsom Saab etc., har fonden dock slagit sitt jämförelseindex med 0,7 procent före avgifter.

Vi fortsätter på vår inslagna bana med att förespråka en övervikt mot de mer cykliska sektorerna samtidigt som vi fortsätter ha en viss undervikt mot de mer defensiva sektorerna såsom dagligvaru- och hälsovårdssektorn. Även om vi kan stå inför en period med fallande bolagsvinster framöver, upplever vi att centralbankerna kan komma att ge med sig och så småningom behöva lätta på den strama penningpolitiken. Något som till viss del redan har påbörjats i USA under de gångna veckorna. Historiskt sett har ökad likviditet från centralbankerna nämligen vägt tyngre än utvecklingen i bolagsvinster, då det förstnämnda tenderar att ge en exponentiell effekt medan det sistnämnda får en mer linjär effekt på rådande aktiepriser. Lägg därtill svenska småbolag som idag handlas till rabatt gentemot de större svenska bolagen, vilket historiskt sett också föranlett till en omvärdering. Sist men inte minst strävar vi åt att investera i högkvalitativa bolag med väl beprövade affärsmodeller som kan påvisa en sund finansiell ställning, i synnerhet under rådande högräntemiljö.

Läs mer om Länsförsäkringar Småbolag Sverige Vision 

Vilken är din marknadsvy för 2023 och hur reflekteras den i fonderna?

Efter det stökiga finansiella året 2022 där såväl obligationer som aktier utvecklades negativt förväntar vi oss ett något lugnare 2023. Positivt är att den höga inflationstakten förväntas dämpas under året vilket dämpar trycket på centralbanker att fortsätta strama åt ekonomin. Negativt är att makroekonomin kommer vara svag i år och därmed räknar vi med måttlig vinstutveckling för bolagen.

Sammantaget minskar det pressen på centralbanker som går försiktigare fram med ytterligare räntehöjningar. Riksbanken följer europeiska ECB och höjer styrräntan i slutet av april. I USA där styrräntan redan ligger på en högre nivå är vi närmare toppen. Framåtblickande räntehandlare räknar till och med räntesänkningar under hösten, vilket har satt ny press nedåt på marknadsräntor. Skulle makroekonomin utvecklas bättre och inflationen bita sig kvar på en hög nivå kan vi få se ränteställ såväl i Sverige som utomlands. Men även om det kommer ser vi inte samma stora ränterörelser som vi såg förra året.

Makroekonomin höll uppe bättre än förväntat under inledningen av året, men det finns signaler från framför allt industrin att det nu sker en tydligare inbromsning. Tjänstesektorn har utvecklats något bättre sista tiden. I Sverige har detaljhandelsförsäljningen det tufft och det gäller framför allt dyrare kapitalvaror. Dels har husmarknaden bromsat in generellt där även nybyggandet spås minska kraftigt i år jämfört med förra året. Vidare är nybilsförsäljningen väldigt svag drabbad av dels högre räntor, dels borttagen elbilspremie vid nyköp.

Vi förväntar oss att vi får några kvartal med svag efterfrågan nu där företagens investeringar bromsar in och hushållens konsumtion inte tar fart. Sannolikt kan vi få se negativ BNP-utveckling. Osäkerhet råder dock om hur djup lågkonjunkturen blir. Vårt huvudscenario är att den bankoro som blossade upp i mars lägger sig. Banksystemet är mer stabilt än innan finanskrisen och exempelvis sydeuropeiska banker har mycket högre kapitaltäckning än vid finanskrisen.

Även om vi ser ytterligare svaghet i år så har vi kommit längre in i den här nedgångsfasen i konjunkturcykeln. På marknaderna kommer fokus på makromiljön flyttas från inflation till tillväxt. Aktiemarknaden som blickar framåt är också mer rimligt värderad efter kursfallen. Skulle vi senare få räntesänkningar så lär en varaktigt för hög inflation begränsa räntenedgången.

Vår vy, som återspeglas i hur de fonder vi förvaltar är positionerade, är att vi efter börsfallen i mars stängde vår tidigare taktiska undervikt och nu är mer neutralt inställda till aktier. På något års sikt finns risker både på upp- och nedsidan. Vi har ökat lite i mindre aktiebolag för att på sätt fånga en framtida konjunkturvändning uppåt samtidigt som vi tyckt att de är mer attraktivt värderade. Vi äger även mer riskfyllda företagsobligationer som förväntas ge en positiv avkastning över tid såväl både från en högre räntenivå och nu även via högre kreditriskmarginal. Osäkerheten på marknaden medför fortsatta möjligheter för oss att hitta felprissättningar som vi kan utnyttja i vår allokering.

Läs mer om Bekväma fonder

Läs mer om Mix

Läs mer om Multistrategi

Vilken är din marknadsvy för 2023 och hur reflekteras den i fonderna?

Centralbanker kommer med största sannolikhet att fortsätta att göra penningpolitiken mindre expansiv. Vi förväntar oss fortsatt stigande räntor, inte minst i Sverige där Riksbanken ligger efter övriga centralbanker och är den centralbank som i västvärlden höjt räntan minst. Risken finns att bostadsobligationer kommer gå isär mer då det finns en tydlig risk för att oron kring svensk fastighetsmarknad kommer att vara fortsatt hög under en lång period. Avkastningskurvorna kommer att bli brantare då långa räntor är alldeles för låga i ett scenario där inflationen kommer att vara hög under en längre tid. Detta sker i kombination med att centralbanker slutar köpa obligationer och i vissa fall även att sälja obligationer.

Marknaden prisar nu inte in så många fler höjningar från centralbankerna och efter första andra 2023 förväntas i princip inga fler höjningar och sänkningar förväntas komma från FED i juni och från Riksbanken i september. Samma sak gäller i Riksbankens huvudscenario de anser att de med stor sannolikhet att de har löst inflationsproblematiken. I deras riskscenario däremot har vi en styrränta som ligger kring fem procent i slutet av 2023. Den inflationsprognos som ligger till grund för riskscenariot ligger nära vissa bankers huvudscenario vad avser inflationen. Prognoser är prognoser men riskscenariot känns för tillfället mer som ett huvudscenario. Oavsett scenario så pekar sannolikheten fortsatt mot att inflationsproblematiken kommer att pågå längre än vad både marknaden och Riksbanken tror. Svenska kronan är svag och risken finns att den pressar Riksbanken till fler och större höjningar än vad marknaden förväntar sig. Ironiskt nog har Riksbankens politik varit den starkaste orsaken till kronförsvagningen. Marknadens funktionssätt är fortsatt dålig och volatiliteten är hög. Än så länge finns inga tecken på att det håller på att förbättras.

Lång Räntefond och Balanserad Räntefond är båda positionerade för stigande räntor i Sverige och brantare kurvor i Sverige. Fonderna har även en övervikt i kommunobligationer då dessa är förmånligt värderade relativt statspapper ur ett historiskt perspektiv. Fonderna har även en undervikt i bostadsobligationer då risken för ytterligare problem på svensk fastighetsmarknad är stor. Fonderna är även positionerade för att Riksbankens höjningscykel blir längre än vad marknaden prisar in och framför allt att det tar mycket längre tid innan det kommer några sänkningar.

Läs mer om Lång Räntefond

Läs mer om Balanserad Räntefond

Vilken är din marknadsvy för 2023 och hur reflekteras den i fonderna?

Finansiell instabilitet har i närtid fått marknaden till att prisa in färre räntehöjningar från centralbanker och det är rimligt då stramare finansiella villkor till viss del implicit innebär stigande räntor. Mycket tyder fortsatt på att vi sett toppen i amerikansk inflation, medan svensk inflation ser mer ”klibbig” ut. Räntor har handlat hyfsat sidledes under 2023 med tendens till flackning, men den svårflörtade inflationen i kombination med att Riksbanken från och med april ska börja sälja statsobligationer (QT) om 3,5 miljarder per månad, borde lyfta räntor högre. Vad gäller kreditspreadar har de haft en bra start 2023. De handlades isär när den finansiella oron tilltog, men har nu återigen stabiliserats. Vad gäller fastighetsbolag har många bolag varit aktiva och köpt tillbaka korta obligationer under Q1 och bolagens låneförfall under 2023 ser nu hanterbara ut. Kortsiktigt ser det därmed stabilt ut, men det är en ”vägg” av förfall 2024 och 2025 som ska refinansieras så det finns risk att kreditspreadar kan få sig en knuff igen under H2. I närtid ser riskbilden hyfsat gynnsam ut dock.

Jag tycker att ovan bild (framför allt utifrån pris) ger stöd till företagsobligationer likväl som till säkerställda bostadsobligationer. Det finns värde i kreditrisk anser jag, men undviker helst långa fastighetsrelaterade obligationer hos bolag som har stor andel eurofinansiering. Då föredrar jag lång exponering i bolag så som Fabege och Humlegården som bara har grön kronfinansiering i sin kapitalmarknadsfinansiering. Den högre räntenivån vi ser idag och relativt breda kreditspreadar på det, ger stöd till företagsobligationer. Som jag skrev tidigare så ser jag en risk för försiktigt stigande räntor och undviker därmed att ta på mig allt för mycket durationsrisk. Vad kapitalmarknaden till sist hoppas på är att vi snart ser kärninflationen vända ner i Sverige, så att Riksbanken kan ta en paus i sina räntehöjningar. Det skulle lugna marknaden och därmed öppna upp för kapitalmarknadsfinansiering för BBB-ratade fastighetsbolag. 2023 är ingen fara, där är vi hemma, men utmaningen blir 2024 och 2025 med stora låneförfall. Förhoppningsvis har vi fram till dess sett en tydlig scenförändring med fallande räntor på lägre inflationstryck.

Läs mer om Företagsobligation Vision

Läs mer om Kort Räntefond

Vilken är din marknadsvy för 2023 och hur reflekteras den i fonderna?

Efter är ett extremt skakigt år för fastighetsaktier under 2022 där det som främst skapat oro är centralbankernas aggressiva räntehöjningar i ett försök att tackla den höga inflationen. Det i kombination med de extremt höga kreditspreadarna på obligationsmarknaderna har drabbat fastighetsbolagen väldigt negativt.

Den positiva utveckling som fastighetsbolagen har rent operationellt med en stark hyresmarknad och stark nettouthyrning under fjolåret har i detta avseende blivit sekundär. I stället är den största oron i dagsläget kopplad till bolagens refinansieringsbehov och till vilka nivåer detta sker. Lägg till oro för stigande avkastningskrav och fallande fastighetsvärden samt nytt kapital som behöver tas in för att stärka balansräkningarna.

För kommersiella fastigheter har bolagen i regel kunnat höja hyrorna i linje med KPI som landade på 10,9 procent (med undantag för vissa mer utsatta branscher inom tex handel och restaurang där det i vissa fall har varit mer utmanande). För hyresrättsbostäder ser situationen lite annorlunda ut då man inte kan räkna med att få full kompensation för den höga inflationen i ett kortare perspektiv utan där har hyresökningstakten i genomsnitt landat på cirka 4–5 procent men att fastighetsägarna kommer att kompenseras över tid.

Fastighetsvärdena har på aggregerad nivå justerats ned i samband med Q4-rapporterna men kommit in med stora variationer med allt ifrån uppskrivningar om någon procent till nedskrivningar om nästan 5 procent, med en genomsnittlig nedskrivning om cirka 2 procent på aggregerad nivå.

Fastighetsbolagen har olika förmåga att hantera denna miljö. Bolag med högre avkastande fastigheter, längre ränteduration, full KPI justering av hyresavtalen samt starka balansräkningar har en relativt mer fördelaktig situation och är dessutom mindre känsliga för förändrade avkastningskrav. Fonden ligger mer exponerad i bolag med hög så kallad ”yieldspread” och starka kassaflöden samt kvalitetsbolag med god historik av att leverera aktieägarvärde.

Vad gäller delsegment ligger tonvikten främst mot lager/logistik/lättindustri och minskad exponering mot främst hyresrättsbostäder, bostadsutveckling samt byggentreprenad.

Givet den fortsatt stabila operativa utvecklingen för de flesta fastighetsbolag samt attraktiva värderingen ur ett historiskt perspektiv tror jag att det finns goda förutsättningar för fastighetsaktier att utvecklas positivt framåt även om det med stor sannolikhet kommer att bli en fortsatt volatil utveckling till stor del drivet av makrofaktorer.

Flera bolag har arbetat med att ta ner belåningen genom att sälja av fastigheter i de flesta fall i närheten av bokförda värden vilket mottagits positivt av marknaden. Vi har även sett en hel del nyemissioner i flera bolag, något som ytterligare sänker stressen i systemet. En trigger för fortsatt återhämtning är även att fastighetsbolagens kreditspreadar trendar ner från dessa extremt höga nivåer samt och att inflationen fortsätter att falla och därmed kan få centralbankerna att mjukna i sin kommunikation samt räntehöjningstakt. Även fast ytterligare höjningar av styrräntorna är att vänta börjar marknaden nu prisa in en snar topp och till och med kommande styrräntesänkningar under slutet av året.

Läs mer om Fastighet Europa

Läs mer om Fastighetsfonden

Vilken är din marknadsvy för 2023 och hur reflekteras den i fonden?

Efter händelserna i Credit Suisse (inklusive UBS-affären) samt krisen i vissa regionala amerikanska banker, har vi sett ett skifte i marknadssentimentet till fördel för kvalitetsaktier och större transparens. Risken för en hårdlandning i USA har ökat, även om mjuklandningsscenariot fortfarande är vad marknaden huvudsakligen förväntar sig. Under tiden fortsätter centralbankerna sin kamp mot inflationen genom att höja räntorna. Om den amerikanska centralbankens styrränta når sin topp vid halvårsskiftet förväntar vi oss att ECB fortsätter att följa efter. Styrkan i den amerikanska ekonomin och de starka jobbsiffrorna ger begränsat handlingsutrymme för Federal Reserve, som kommer behöva hålla räntorna på höga nivåer till årets slut. Detta tillsammans med en kreditåtstramning kommer att pressa mindre bolag och konsumenter, men även fastighetssektorn präglas av en hel del oro.

En annan drivkraft för aktiemarknaderna är nivåerna på de tioåriga amerikanska och tyska statsobligationerna. Vi tror att vi har nått en långsiktig topp och att vi kan komma att se en global brytpunkt i marknaderna under 2023 i samband med att den globala ekonomin saktar in och förväntningar på stimulanser från centralbankerna under 2024 tilltar. Detta bör gynna tillväxtbolag inom kvalitetssegmentet.

Apropå bolagsstilar, om 2022 var värdebolagens år (som överavkastade relativt tillväxtbolagen med 15 procent), så kommer 2023 att tillhöra kvalitetsaktier som har ett starkt momentum i vinsttillväxten. Utmaningen för de kommande kvartalen är att hitta de bolag som har möjlighet att dra nytta av marknadsaccelerationen i en mer utmanande makroekonomisk miljö. I Europa ser vi en bred uppsättning företag som kan erbjuda lösningar till ett antal megatrender, som till exempel energiomställning, hälsoteknik, digitalisering och automatisering.

Vår favorisering av kvalitetstillväxtbolag blir ännu tydligare i rådande marknad, med tydligt fokus på transparens vad gäller datapunkter såsom vinst per aktie men även på starka balansräkningar. Vi fortsätter att dra nytta av en ökande marknadsvolatilitet för att förstärka synligheten inom portföljen. Vi är överviktade inom teknik, hälsa och dagligvaror genom kvalitativa/defensiva bolag. Vi har också ökat exponeringen mot kvalitets- och defensiva bolag i andra sektorer där vi har ett mer selektivt förhållningssätt och väljer bolag ”case by case” utifrån strukturella tillväxtfaktorer. Samtidigt behåller vi vår neutrala position inom finanssektorn. Inom banksektorn har vi exponering mot välkända aktörer inom retail med kvalitetsstämpel (där vi ser starka balansräkningar och god lönsamhet). Vi fortsätter att vara underviktade mot energi och telekom.

Under den andra halvan av 2023 ser vi att vi kommer att ställa om portföljen mot mer cykliska bolag och en högre andel små- och medelstora bolag. Utmaningen är fortsättningsvis att i en global makromiljö med ekonomier som saktar in hitta bolag inom rätt nisch i ett växande marknadssegment. I Europa ser vi en uppsjö av bolag med prissättningskraft som kan erbjuda hållbara lösningar (inom exempelvis energiomställning, hälsoteknik och digitalisering).

Läs mer om Europa Aktiv

Vilken är din marknadsvy för 2023 och hur reflekteras den i fonden?

Efter ett tufft 2022 verkar utsikterna för aktier på tillväxtmarknader äntligen förbättras. Även om vissa utmaningar sannolikt kommer att bestå, tror vi att lägre relativa värderingar, en något svagare amerikansk dollar och ett antal ekonomiska indikatorer är några av faktorerna som pekar på en mer konstruktiv miljö.

Ur ett vidare ekonomiskt perspektiv verkar det uppenbart att vi upplever ett regimskifte, från en period av centralbanksledd stabilitet till en era av ökad volatilitet och ekonomisk divergens mellan länder, vilket borde främja större tillgångsprisdifferentiering och potentiellt attraktiva investeringsmöjligheter.

Även om flera utmaningar kvarstår på tillväxtmarknader, så erbjuder fler goda nyheter och attraktiva värderingar en allt gynnsammare grogrund för att investera i tillgångsklassen. BNP-tillväxtskillnaden mellan tillväxtmarknader och utvecklade marknader, som nådde den lägsta nivån på 20 år i början av förra året, har nu minskat och förbättras stadigt, och ledande indikatorer på ekonomisk tillväxt accelererar för närvarande i snabbare takt på tillväxtmarknaderna. Kinas återöppning är en viktig del av denna historia. Upplösningen av Kinas noll-COVID-strategi och införandet av riktade politiska stödåtgärder bör stödja denna trend.

Även den indiska tillväxtbilden förbättras. Till skillnad från sina motsvarigheter på utvecklade marknader såg inte centralbankerna i EM inte den stigande inflationen som tillfällig.  Mot denna bakgrund påbörjades deras åtstramning av penningpolitiken mer än 12 månader tidigare, med resultatet att tillväxtmarknader sammantaget har haft ungefär hälften av den totala inflationsnivån i utvecklade ekonomier. Med positiva realräntor och måttlig eller fallande inflation tror vi att utsikterna för penningpolitiken är betydligt mer stödjande jämfört med de utmaningar som centralbankerna på utvecklade marknader står inför.

Under det första kvartalet 2023 har det varit betydande marknadsvolatilitet mot bakgrund av ett antal bankkonkurser som väckte vissa farhågor om potentiell smitta i hela banksektorn. Ur ett tillväxtmarknadsperspektiv har vi följt denna utveckling noga och är försiktiga med hur dessa risker kan återspeglas i värdepapper i dessa regioner.

På det hela taget, även om det finns några olycksbådande likheter med tidigare kriser, tror vi att det finns en god chans att detta förblir en mer lokalt begränsad problematik. Dessutom kan dessa senaste händelser leda till att Fed bromsar eller till och med vänder om vad gäller räntehöjningarna, vilket i så fall skulle innebära en potentiell motvind för den amerikanska dollarn och välsignelse för tillväxtmarknaderna. Vi förväntar oss att det kommer att bli följdeffekter på den globala ekonomin efter dessa händelser och våra globala sektoranalytiker kommer att göra bedömningar av sin positionering så snart information presenteras.

Våra globala sektoranalytiker utvärderar sina respektive investeringsunivers löpande i syfte att identifiera och välja attraktiva företag ur ett bottom-up-perspektiv. Sammantaget är vi fortfarande överviktade mot Kina och förväntar oss att minskningen av covid-restriktioner kommer att fortsätta under första halvåret 2023. Inom konsumentsektorerna har vi överviktsexponeringar mot rese- och turismföretag, fullservicerestauranger och leverantörer av sportkläder och utrustning. Dessa är sektorer som bör gynnas av att landet öppnar igen, samtidigt som man undviker områden som möbler, hushållsapparater och matvaror.

Inom tekniksektorn har vi också riktat in oss på sektorer som kan komma att gynnas av återöppningen genom att taktiskt öka exponeringen mot e-handel.  Långsiktigt är vi fortsatt försiktiga med Kinas e-handel med tanke på den fragmenterade marknaden och ett högt konkurrenstryck. Vi fortsätter att vara överviktade företag som ingår i leveranskedjan för tillverkning av elfordon och batterier.

Trots den avtagande tillväxten i Kina förblir batteriförsörjningskedjan en ljuspunkt med flera företag som fortfarande växer starkt, eftersom de drar nytta av den sekulära medvinden av elektrifiering och energiomställning. Vi har koncentrerat vår exponering till färre namn som är marknadsledande med rimliga värderingar och solida tillväxtutsikter under 2023. Vi har byggt upp positioner inom taiwanesiska halvledar- och hårdvarunamn som exponeras för strukturella tillväxtområden som fabriksautomation eller EV-produktion. Vi har också ökat exponeringen mot internettjänstföretag i Sydkorea och Indien i takt men är underviktade båda dessa marknader på total portföljnivå.

Inom finans föredrar vi välkapitaliserade banker med god likviditet. Vi konsoliderade vår positionering i Brasilien till där vi ser den bästa riskbelöningen på grund av farhågor om att president Lulas regeringspolitik kan luta sig mot finanssektorn för stöd. På samma sätt minskade vi fondens exponering mot finanssektorn i Indien sent under 2022, till förmån för mer konjunkturorienterade satsningar i Kina, men vi har nu börjat lägga svänga tillbaka långsamt. Vi är försiktigt inställda till de positiva marknadsförväntningarna kring de ekonomiska utsikterna för Indien, vilket tidigare har resulterat i (alltför) höga värderingar.

Läs mer om Tillväxtmarknad Aktiv

Vilken är din marknadsvy för 2023 och hur reflekteras den i fonden?

Den senaste tidens räntehöjningar i kombination med marknadsdata såsom svaga exportsiffror från Sydkorea och pessimismen hos japanska tillverkare som avslöjades av Bank of Japans senaste "Tankan"-undersökning, underblåser vår tro på att den globala efterfrågan är på väg att avta och att recessionen lurar vid horisonten.

Även om en lågkonjunktur bör kunna sätta press på inflationen kan vi inte låta bli att vara oroliga. Bankernas sårbarhet är inte längre ”elefanten i rummet”. Vi har redan tagit itu med SVB, Signature och Credit-Suisse, men det är oklart om problemet faktiskt är löst. UBS:s förvärv av Credit Suisse, i kombination med fortsatta räntehöjningar, mildrade rädslan för smittspridning. Vi tror att en lågkonjunktur kan komma att medföra att en besvärlig miljö för mindre banker som kan få uppleva stora utflöden.

De höga värderingarna på marknaden för private quity är också ett orosmoln, och den illikviditet som hör tillgångsslaget till, samt konsekvenserna av en kapitalflykt om de skulle tvingas kraftiga prisjusteringar.

Parallellt med detta minskade OPEC+-länderna oljeproduktionen i slutet av mars, och övergav tidigare utfästelser om att utbudet skulle hållas stabilt. Detta medförde att oljepriset initialt steg med 8 procent, detta trots att produktionssänkningen inte är enorm: ungefär 1,5 procent av den globala produktionen. Signalen är dock viktig och återspeglar USA:s minskade inflytande samtidigt som den återspeglar Saudiarabiens önskan att kontrollera marknaden. Sammantaget försvårar detta ansträngningarna att minska inflationen.

Ett område som fortsätter att förbises på ”investerarhimlen” är de mer hållbarhetsfokuserade namn. Våra egna analyser visar att hållbara aktier för närvarande är nära sitt 5-årslägsta när det kommer till värdering, vilket innebär en betydande rabatt. Hittills i år har köp vid kortare perioder av nedgångar visat sig vara en framgångsrik investeringsstrategi och vi tror att det för närvarande finns en mycket attraktiv möjlighet att köpa hållbara aktier till en mycket attraktiv prisnivå. På längre sikt är vi fortfarande av uppfattningen att hållbarhet kommer att påverka marknadens alla hörn, vilket gör det möjligt för oss att behålla en diversifierad portfölj av företag som har starka ESG-meriter och långsiktigt attraktiva fundamentala egenskaper.

Det är vår övertygelse att god diversifiering och ett ihärdigt fokus på kvalitet (särskilt att undvika företag av låg kvalitet) är viktiga egenskaper för långsiktigt värdeskapande. Vi diversifierar över sektorer, regioner, olika bolag och typer av risk och försöker säkerställa att fonden skapar överavkastning. Det är vår övertygelse att så kommer att ske när marknadens fokus väl börjar återgå till fundamentala faktorer och att premiera solida, undervärderade företag snarare än drivas av makro- eller stilexponeringar.

Portföljen fortsätter att ha en övervikt mot kvalitetsbolag med stabil vinsttillväxt och starka balansräkningar, som ger portföljen motståndskraft och gör att den är mindre sårbar för inflation och den försämrade makromiljön. Portföljen är fortfarande mycket diversifierad och alla sektorpositioner ligger inom +/- 4 procent relativt jämförelseindexet med energi som den största underviktspositionen (givet de icke hållbara affärsmodellerna som gäller för många företag i sektorn). Dessutom har vi minskat vår finansexponering så att portföljen är måttligt underviktad mot den sektorn. Vår bankexponering är mot den högre kvalitativa delen av spektrumet och vi är bekväma med att de innehav vi har är välkapitaliserade med goda riskhanteringsmetoder på plats.

Finans är samtidigt bland de mest icke-transparenta företagen så med det sagt gäller det som alltid att vara ödmjuk inför att man sällan har all information. Vi är också medvetna om att marknadens förtroende och investerarsentimentet kan vara ombytligt och står i beredskap för att agera om ny information eller hot dyker upp. Detta var en viktig faktor när vi skulle minska vår finansexponering till en blygsam underviktsposition.

Våra största överviktspositioner återfinns inom sektorerna IT och industri, två sektorer som ger stora möjligheter att investera i företag som bidrar till att driva omställningen till en mer hållbar värld. Inom IT-sektorn har vi ökat exponeringen mot halvledare, vilket ger exponering för företag som i sin tur är exponerade för en mängd olika strukturella tillväxtteman, exempelvis ökad energieffektivitet.

Inom industrisektorn är vår övervikt fortsatt inriktad mot delsegmentet kapitalvaror. Denna branschgrupp erbjuder tillgång till en mängd olika områden som ger tillgång till ett brett utbud av hållbara företag, både dagens ledare, såsom vindkraft och solenergi, men också ur en omställningshänseende såsom vatteneffektivitet och företag som tidigare var underleverantörer till energisektorn, men nu enbart försörjer de förnybara företagen.

Själva omställningstemat i fonden sträcker sig dock vidare än dessa sektorer och, som vi länge har sagt, kommer övergången till en mer hållbar värld att påverka marknadens alla hörn och vårt diversifierade tillvägagångssätt säkerställer att portföljen har exponering mot en mängd olika företag som redan är driver denna övergång eller förväntas göra det i framtiden.

Läs mer om Global Vision

Vilken är din marknadsvy för 2023 och hur reflekteras den i fonden?

När vi blickar framåt mot 2023 (och längre än så) är vi fortsatt konstruktiva när det gäller utsikterna för asiatiska aktier. Inför inflationstryck, geopolitiska spänningar och en pågående penningpolitisk åtstramning, tror vi att asiatiska regeringar kommer att fortsätta att gå försiktigt fram för att stödja regionens ekonomiska tillväxt.

Vi fortsätter att identifiera en rad attraktiva bottom-up-möjligheter i Indien med tanke på de positiva politiska reformer som äger rum i landet, allt från arbetsmarknadsreformer till privatisering av offentliga företag. Landet uppvisar även förbättrad demografi, stigande förmögenhetsnivåer, ökande urbanisering, en förbättrad bostadscykel och en stödjande och reformfokuserad policyregim.

Vi har även bibehållit vår överviktsexponering mot Kina, där den senaste uppmjukningen av noll-COVID-politiken sannolikt kommer att driva på förbättringar av den inhemska konsumtionen, tillsammans med förnyat policystöd för fastighetsutvecklare och regellättnader. Efter den kraftiga underavkastningen för kinesiska aktier under 2022, tror vi att värderingarna för kinesiska aktier är attraktiva och vi fortsätter att observera en rad tilltalande möjligheter där. När Kina återhämtar sig från covid-19-pandemin, kommer statliga utgifter i kombination med en förbättrad privatkonsumtion att leda till ljusare utsikter för avkastningen på aktiemarknaden.

I det långa loppet är vi fortsatt fokuserade på att hitta attraktiva högkvalitativa företag, som kan upprätthålla högre avkastning på kapital till inte alltför höga värderingar. Vi tror att högkvalitativa företag som handlas till rimliga värderingar över tid har god potential att överträffa den bredare marknaden på grund av deras aktiespecifika egenskaper.