Räntemarknaden

AV: ANNA ÖSTER, MARTIN AXELL OCH SEBASTIAN HALLENIUS

Informationen gäller för Länsförsäkringar

Svenska korta räntor

 

Återhämtar sig inflationen rensat för energi?

Inflationen (KPIF) i maj slutade något över Riksbanken prognos och förväntningarna är att den kommer ligga kring målet om två procent under resten av året. Inflationen har medvind av både stigande energipriser och en svag krona. Det stora osäkerhetsmomentet framöver är om den underliggande inflationen rensat för energi återhämtar sig tillräckligt från årets svaga inledning. Däremot är risken mindre att inflationsförväntningarna viker, givet medvinden. Den svenska konjunkturen är god och trots avmattningen på den svenska bostadsmarknaden fortsätter den att utvecklas starkt med stöd av den globala utvecklingen. Vi tror att det starka konjunkturläget tillsammans med en stark arbetsmarknad kommer göra att inflationstrycket successivt ökar. Det som talar emot är att vi ännu inte sett några övertygande tecken på ett tydligt stigande lönetryck trots det höga resursutnyttjandet och uppgifter om arbetskraftsbrist. I Tyskland landade löneavtalen högre än väntat och de svenska dito influeras mycket av dessa (nuvarande avtal löper till början av 2020 även om vissa kan sägas upp ett år i förväg).

Sammantaget har utvecklingen av den underliggande inflationen gjort Riksbanken osäker på inflationstrycket och om den kan nå två procent varaktigt. Riksbanken vill därför gå försiktigt fram och indikerade i april en första höjning mot slutet av året. Det penningpolitiska protokollet gav en relativt nyanserad bild. En av sex ledamöter ville höja räntan redan nu och två ledamöter poängterade att en höjning kan komma under hösten, bland annat om den svaga kronan skulle göra ett tydligare avtryck i inflationen. En annan ledamot påpekade möjligheten att avvakta till 2019. Vår bedömning är fortsatt att Riksbanken höjer räntan under det fjärde kvartalet. Samtidigt anser vi att det finns en risk för att det inte blir någon höjning alls i år till följd av Riksbankens mycket försiktiga förhållningssätt och fokus på den aktuella inflationen.

Det är även värt att notera att trots att Riksbanken avslutade sina stödköpsprogram i december, fortsätter den att köpa obligationer av tekniska anledningar. Det verkar dämpande på långa räntor. Det låga utbudet av statspapper kommer fortsatt pressa svenska marknadsräntor och därmed också ha en dämpande effekt på räntan i takt med att Riksbanken gör penningpolitiken mindre expansiv. I juni presenterade Riksgälden en ny prognos för upplåningen av statsobligationer. Den förväntar sig ett högre överskott i statsbudgeten kommande år men behåller ändå upplåningen av statsobligationer oförändrad eftersom det annars skulle riskera att försämra likviditeten i marknaden.

 

 


Svenska långa räntor

 

Den generella trenden pekar upp

Vi tror fortsatt att den generella trenden är upp för såväl svenska som internationella långräntor. Som vi argumenterat för tidigare ser vi att den globala konjunkturen är god och fortsätter att stärkas. Det kommer göra det möjligt för centralbankerna, med den amerikanska i täten, att långsamt strama åt penningpolitiken. Sammanfattningsvis talar detta för att långräntor stiger framöver. Däremot tror vi att uppgången sker långsamt. För det talar det dämpade inflationstrycket globalt och en fortsatt mycket expansiv penningpolitik i Europa och Japan. Vi tror också att räntorna kommer förbli förhållandevis låga (ur ett historiskt perspektiv) till följd av de strukturella krafter som dämpat den globala räntenivån de senaste decennierna. Utvecklingen kommer till och från att tyngas av bland annat oro för handelspolitik, geopolitik och svagare ekonomisk data. För svensk del tror vi, trots långsam åtstramning från Riksbanken, att långa räntor i större utsträckning kommer präglas av den internationella utvecklingen. Dock kan ränteuppgången till viss del dämpas av Riksbankens köp av statsobligationer.

USA - Fyra höjningar under 2018

Som väntat beslutade den amerikanska centralbanken att höja räntan i juni. Dessutom indikerade man att det blir totalt fyra höjningar 2018 istället för tidigare indikerade tre. Hittills har två höjningar gjorts, två återstår. Sannolikt lutar man sig mot den förbättrade ekonomiska utvecklingen men förändringen ska ses mot bakgrund av att det verkar vara endast en ledamot som ändrat sin vy. Medianprognosen för 2019 indikerar fortsatt tre höjningar.

I maj sjönk den amerikanska arbetslösheten från 3,9 till 3,8 procent och företagens anställningsplaner tyder på en fortsatt god utveckling för sysselsättningen. Samtidigt stöds den ekonomiska utvecklingen av en expansiv finanspolitik och de finansiella förhållandena är fortsatt relativt gynnsamma. Till följd av centralbankens beslut och den fortsatt goda ekonomiska utvecklingen ändrar vi vår bedömning och ser nu framför oss ytterligare två höjningar i år och tre 2019. I dagsläget verkar det dock finnas en acceptans för att inflationen tillfälligt överstiger 2 procent, vilket indikerar att centralbanken i dagsläget inte har någon brådska att strama åt penningpolitiken och heller inte att per automatik strama åt snabbare om målet överstigs något. Samtidigt tror Fed att tillväxten kommer växa i en långsiktigt hållbar takt de kommande åren, men att inflationen förblir strax över 2 procent. Normalt sett tenderar både inflations- och lönetrycket att öka i takt med att resursutnyttjandet blir alltmer ansträngt. Den expansiva finanspolitiken i kombination med att centralbanken minskar sin balansräkning i större utsträckning kommer innebära ett ökat utbud av amerikanska statsobligationer, vilket också talar för något stigande räntor.

Eurozonen – Fortsatt stabil ekonomi trots vissa tecken på avmattning

I juni meddelade den europeiska centralbanken (ECB) att den extremt expansiva penningpolitiken närmar sig slutet för denna gång. Planen är att stödköpsprogrammet ska trappas ned från 30 till 15 miljarder per månad med start i oktober, för att därefter avslutas vid årsskiftet. Återinvesteringar kommer däremot att fortsätta en längre tid. ECB lämnade styrräntorna oförändrade och meddelade samtidigt att de kommer ligga på nuvarande nivåer i åtminstone ytterligare ett år. Även om ECB börjat planera för en exit förblir penningpolitiken mycket expansiv en lång tid framöver vilket i sin tur kommer pressa räntorna. Vid beskedet fokuserade marknaden på ECBs guidning av styrräntan vilket gjorde att förvänta på en räntehöjning senarelades. Sammantaget bidrog det till att euron försvagades mot dollarn och att tyska statsobligationsräntor föll.

Indikatorer tyder på att den europeiska ekonomin tappat lite fart under årets inledning. Vi tror dock fortfarande att den europeiska konjunkturen fortsätter att stärkas. Den underliggande inflationen är däremot envist låg. Även om vi ser att den successivt kommer att öka i takt med en stärkt konjunktur, bedömer vi att det dröjer innan den tar fart. Mot bakgrund av den svagare inledningen under året reviderade ECB ned sin BNP-prognos för 2018 från 2,4 till 2,1 procent, medan prognosen för 2019 och 2020 lämnades oförändrade. På grund av det fortsatt svaga inflationstrycket ser vi att behovet av en expansiv penningpolitik består, att stödköpen fortsätter enligt plan och att räntan höjs under andra halvåret 2019. Däremot tror vi att de tyska långräntorna generellt ska upp något på ett års sikt som en följd av den amerikanska ränteutvecklingen och i takt med att en omsvängning av penningpolitiken närmar sig.


Skriven av:

Profilbild för Anna Öster

Anna Öster

Chefekonom som bevakar global och svensk ekonomi, räntor och bomarknad. Makroekonomisk expert med fokus på kopplingen mellan den makroekonomiska utvecklingen och de finansiella marknaderna, penningpolitik och finanspolitik. Analyserar och diskuterar både den konjunkturella utvecklingen och strukturella frågor som påverkar den ekonomiska utvecklingen.Anna sitter även som en av sex ledamöter i Dagens industris skuggdirektion.

Krediter

Utvecklingen för krediter på tolv månaders sikt beror på förändringar i synen på framtida konkurser och betalningsinställelser, med andra ord hur stor del av de utestående lånen som förväntas betalas tillbaka. Denna risk är lägre hos Investment Grade-bolagen relativt de svagare High Yield-bolagen. Konkursrisken tar sig uttryck i en kreditriskmarginal relativt statsräntan i den givna regionen. Denna marginal växer och krymper över tid. Lägre kreditriskmarginal innebär en högre värdering av den underliggande krediten. Totalavkastningen på krediter beror på värdeförändringen av den underliggande obligationen samt intresset för de återkommande ränteutbetalningar som normalt kommer med en kredit.

Europeiska och amerikanska krediter

  • + Expansiva centralbanker driver en fortsatt stark efterfrågan på europeiska krediter
  • + En god ekonomisk tillväxt i Europa bygger styrka i företagens kreditvärdighet
  • - En mer normaliserad penningpolitik i USA fortsätter minska efterfrågan på amerikanska krediter
  • - Räntan har ökat för amerikanska krediter varför vi är marginellt mer positiva

Högre ränta på amerikanska krediter ökar attraktiviteten

I USA har räntan under 2018 ökat kraftigt för företagsobligationer med hög kreditvärdighet, så kallad Investment Grade. Det har ökat attraktiviteten för tillgångsslaget. Givet det låga allmänna ränteläget i Sverige kan ränteavkastningen från dessa instrument, på fyra till sex procent, upplevas som intressant för enskilda investerare.

Ett lägre skattetryck på företag i USA, som skattereformen som röstades igenom i december kommer leda till, är generellt positivt för kreditinvesteringar då företagen får större vinst och stärkt finansiell ställning. Efterfrågan på krediter i USA väntas dock fortsätta minska till följd av en mer normaliserad penningpolitik, vilket kan påverka totalavkastningen negativt framöver. Risken för betalningsinställelser kan komma att växa då den allmänna marknadsräntan förväntas stiga givet det sunda konjunkturella läget som inte kräver en lika expansiv penningpolitik som tidigare. Det kan leda till lägre marknadsvärde på företagsobligationer. Trots den högre räntan är vi svagt negativa till amerikanska krediter inom Investment Grade-segmentet samt negativa till krediter inom High Yield-segmentet, där risknivån är högre.

ECB:s stimulanser driver avkastningen på obligationer

I Europa fortsätter ECB att stödja efterfrågan på krediter genom stimulanser, vilket driver avkastningen på företagsobligationer i regionen. Vi ser en fortsatt god ekonomisk tillväxt för Europa framöver, vilket förbättrar företagens ekonomiska styrka. Det stärker företagens kreditvärdighet på sikt, vilket gör att avkastningen på företagsobligationer gynnas. Utifrån det är vi generellt sett positiva till europeiska krediter. Vi föredrar kreditinvesteringar med god kreditkvalitet (Investment Grade), framför de med lägre kvalitet (High Yield).

Tillväxtmarknadskrediter

  • + Räntan på tillväxtmarknadsobligationer är attraktiv jämfört med obligationer på utvecklade marknader
  • + Högre BNP-tillväxt i Brasilien och Ryssland ger bra avkastning för tillväxtmarknadsobligationer
  • - Ökade geopolitiska spänningar riskerar att drabba avkastningen kortsiktigt

Bäst långsiktig avkastning för tillväxtmarknadsobligationer

På lång sikt bedömer vi att avkastningen för tillväxtmarknadsobligationer kommer att bli mycket god. Senaste tidens kraftiga prisnedgång för tillgångslaget har drivits av en stärkt amerikansk dollar och  geopolitisk oro. Vi ser dessa faktorer som övergående och bedömer att den senaste tidens utveckling snarare gjort tillväxtmarknadsobligationer mer attraktiva då räntan har ökat flera procentenheter.

I tillväxtländerna är räntan betydligt högre än i USA och Europa och även avkastningen kommer därför att bli högre på lång sikt. Den underliggande BNP-utvecklingen i tillväxtmarknadsländerna är starkare än i de utvecklade länderna och på längre sikt väntas kreditkvaliteten förbättras vilket gynnar avkastningen på tillväxtmarknadsobligationer.  

Valutorna i tillväxtmarknader kan komma att stärkas på lång sikt som en följd av god ekonomisk tillväxt. Det skulle ytterligare gynna avkastningen för de tillväxtmarknadsobligationer som är noterade i lokal valuta. Sammantaget är vi därför positiva till tillväxtmarknadskrediter. 

 


Skriven av: