Ordlista

Ordlista

I våra marknadsbedömningar finns en rad olika ord och begrepp som ska hjälpa dig att förstå det aktuella marknadsläget.

A

Arbetskraft

Innefattar personer som har ett arbete och personer som vill ha ett arbete, det vill säga sysselsatta och arbetslösa.

Arbetskraftsdeltagande

Arbetskraften som andel av den arbetsföra befolkningen, vilket ofta innefattar personer mellan 15-74 år.

Arbetslöshet

Personer som är utan arbete och söker jobb som andel av arbetskraften.

Avtalsrörelse

Grunden för kollektivavtalen som till stor del bestämmer svensk lönebildning. Arbetsmarknadens parter förhandlar fram nya avtal som reglerar löner och arbetsförhållanden.

B

BNP

Bruttonationalprodukten (BNP) är det sammanlagda värdet av de varor och tjänster som har producerats i ett land under en tidsperiod, vanligtvis ett år.

BNP-GAP

Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP.

Budgetproposition

Det förslag regeringen lägger fram till statsbudgeten för det kommande budgetåret.

Bytesbalans

Transaktioner med utlandet avseende handel med varor och tjänster, löner, avkastning på kapital samt löpande transfereringar.

C

Centralbank

Institution som ansvarar för penningpolitiken i ett land eller valutaområde, det vill säga fastställer en ränta för att bevara värdet på pengar. En centralbank ansvarar normalt även för stabiliteten i betalningsväsendet och ger ut pengar.

D

Deflation

En sänkning av den allmänna prisnivån. Motsatsen till inflation.

E

Europeiska Centralbanken (ECB)


En av Europeiska unionens institutioner, med ansvar för att, tillsammans med centralbankerna i de medlemsstater som har euron som valuta, föra unionens penningpolitik.

F

Federal Reserve (FED)

Amerikanska centralbanken.

The Federal Open Market Committee (FOMC)

Utgör det beslutande organet i den amerikanska centralbanken. Vid åtta möten per år gör de en översyn av den ekonomiska utvecklingen och beslutar om den penningpolitiska inriktningen.

G

Guld- och valutareserv

Ett lands reserv av guld och värdepapper i utländsk valuta som i Sveriges fall förvaltas av Riksbanken. Den ska i första hand kunna användas till att ge likviditetsstöd till banker, till att fullgöra Sveriges del i IMF:s internationella långivning och till att vid behov intervenera på valutamarknaden.

H

Högkonjunktur

En fas i konjunkturcykeln. En period när det råder hög ekonomisk aktivitet och ofta låg arbetslöshet. Motsatsen till lågkonjunktur.

I

Industriavtalet/Märket

Ett samarbetsavtal mellan arbetsgivarna och facken inom industrin. Där tydliggör parterna den gemensamma uppfattningen att det kostnadsmärke som etablerats inom industrins löneavtal ska vara en norm (Märket) även för övriga arbetsmarknaden. Parterna förbinder sig också att verka för att så blir fallet.

Inflation

Allmänna prisökningar som gör att pengarnas värde minskar, det vill säga att man kan köpa färre varor och tjänster för samma mängd pengar. Motsatsen till deflation.

Inflationsmål

Det mål många centralbanker har för att uppnå prisstabilitet, vilket ofta är kring två procent.

Inköpschefsindex

Bygger på enkätundersökningar där man frågar inköpschefer inom tillverkning och tjänstesektorn om deras syn på den ekonomiska utvecklingen. Frågorna handlar bland annat om hur de ser på produktion, orderingång, lagerstatus och anställningsplaner.

Internationella valutafonden (IMF)

Verkar för att det globala finansiella systemet ska vara stabilt och att det inte ska uppstå internationella finansiella kriser. Övervakar och analyserar utvecklingen i de 185 medlemsländerna, ger teknisk assistans och lånar ut pengar till länder som genomför ekonomiska anpassningsprogram.

J

Jämviktsarbetslöshet

Den arbetslöshet som på lång sikt är förenlig med en stabil inflation. Den bestäms av arbetsmarknadens långsiktiga utbud och efterfråga på arbetskraft.

K

Konjunkturcykler

Mer eller mindre regelbundna svängningar i den ekonomiska aktiviteten.

Konjunkturindikatorer

Data som återspeglar kommande konjunkturutveckling. Exempelvis förtroendebarometrar som mäter hushållens och företagens framtidsoptimism.

KPI

Mått på prisnivån. Riksbankens inflationsmål är uttryckt i termer av den årliga procentuella förändringen i KPI.

KPIF

Underliggande konsumentprismått där effekten av ändrade bostadsräntor exkluderats från totala KPI.

Kreditgap

Anger hur mycket hushållens och företagens skulder i förhållande till BNP avvikter från sin långsiktiga trend. Kreditgapet har visat sig vara den bästa varningsindikatorn för finansiella kriser. Ett högt värde är ett tecken på att risker byggs upp i ekonomin.

L

Likviditet

Mått på hur enkelt det är att köpa och sälja finansiella tillgångar.

Lågkonjunktur

En fas i konjunkturcykeln. En period när det råder låg ekonomisk aktivitet och ofta hög arbetslöshet. Motsatsen till högkonjunktur.

M

Makrotillsyn

Att upptäcka, övervaka och förebygga risker i det finansiella systemet som hotar den finansiella stabiliteten.

N

Nominell ränta

Den nominella räntan består dels av den reala räntan och dels av en inflationskomponent.

P

Penningpolitik

Åtgärder som en centralbank vidtar för att upprätthålla prisstabilitet i ekonomin.

Potentiell BNP

Den nivå av BNP som skulle uppnås vid ett normalt resursutnyttjande av arbete och kapital.

Prisstabilitet

Innebär att värdet på pengar bevaras över en längre tidsperiod. Det är ofta ett centralt mål för många centralbanker. Riksbanken definierar prisstabilitet som att den årliga förändringen av KPI ska vara två procent.

R

Realränta

Den ränta som man får om man räknar bort den förväntade inflationen från den nominella räntan.

Recession

Minskande ekonomisk aktivitet. Brukar formellt definieras som två på varandra följande kvartal av negativ tillväxt i BNP.

Reproränta

Riksbankens styrränta som styr de korta marknadsräntorna med avsikt att påverka inflationen.

Resursutnyttjande

Ett mått för att bedöma i vilken utsträckning ett lands resurser används i form av arbete och kapital. Möjliggör en bedömning om var i konjunkturen ett land befinner sig.

Riksbanken

Sveriges centralbank.

Riksbanksdirektionen

Beslutar om Sveriges penningpolitik och består av sex ledamöter. Direktionens ordförande, det vill säga Riksbankschefen, har utslagsröst.

Räntebana

Riksbankens prognos för reporäntan för ett antal år framöver.

S

Skuldkvot

Förhållandet mellan hushållens skulder och disponibel inkomst.

Statsskuld

Statens konsoliderade skuld, det vill säga statens skulder minus statens egna innehav av statspapper. Därmed avses den skuld staten har till övriga sektorer i Sverige och till utlandet.

Statsobligation/Ränta

En obligation som ges ut av en stat i syfte att finansiera offentliga utgifter. Räntan på statsobligationen sätts på marknaden och bestäms av det allmänna ränteläget samt statens förmåga att betala tillbaka skulden.

Strukturella problem

Det innebär att problemen i en ekonomi är betydligt mer djupgående och långvariga än vad som generellt kan eller brukar lösas genom t.ex. en starkare konjunkturutveckling. Dessa problem hämmar ofta den långsiktiga eller potentiella tillväxten i ekonomin. Ett exempel är att vissa grupper i Sverige såsom lågutbildade står utanför arbetsmarknaden i större utsträckning och har svårare att finna jobb.

Strukturella reformer

Innebär att man med politiska medel försöker lösa de strukturella problemen.

Stödköp

Köp av värdepapper, valutor eller liknande i syfte att stimulera ekonomin och sänka marknadsräntorna.

Styrränta

Ränta som en centralbank sätter i penningpolitiskt syfte. I Sverige är det reporäntan samt in- och utlåningsräntan till banksystemet. I USA heter motsvarigheten till reporäntan Fed funds och i Europa refi räntan.

Sysselsatta

Personer som har någon typ av arbete.

Sysselsättningsgrad

Antalet sysselsatta som andel av den arbetsföra befolkningen.

T

Transmissionsmekanism

De ekonomiska samband genom vilka en centralbanks åtgärder påverkar ekonomin.

V

Valutaintervetioner

När centralbanken köper eller säljer sin egen valuta på den öppna marknaden i syfte att påverka den egna växelkursen.

Ö

Överskottsmål

Ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande. Målet är att det i genomsnitt ska uppgå till en tredjedels procent av BNP över en konjunkturcykel. Dessutom har målet kompletterats med en skuldankare som innebär att den offentliga skuldsättningen inte ska överstiga 35 procent av BNP.