Konjunktur

AV: ALEXANDRA STRÅBERG

Välj länsförsäkringsbolag

Länsförsäkringar består av 23 länsförsäkringsbolag, som har unika villkor och priser.

Den globala konjunkturen svalnar och alla stora regioner väntas uppvisa sjunkande tillväxttakt i år jämfört med förra året. Tillväxten i första kvartalet utvecklades bättre än förväntat i flera länder och den underliggande konjunkturen i USA och Europa väntas utvecklas förhållandevis väl med stigande sysselsättning. Handelskonflikten utgör en fortsatt riskfaktor med möjlighet till både bättre och sämre utfall.

Konjunkturen i korthet

  • Sverige: Riksbanken avvaktar mot bakgrund av svagare inflationsutsikter
  • Eurozonen: Trots avmattning och försämrad riskbild tror vi på en stabilare utveckling framöver samt låg inflation gör att det dröjer innan räntorna höjs
  • USA: Amerikansk konjunktur utvecklas starkt men tillväxttakten kommer att mattas av
  • Kina: Svagare indikatorer i april
  • Japan: Inflationen fortsatt låg och centralbanken får det allt svårare

Sverige - Svag krona men stabil konjunktur

Marknader - Svag krona och sjunkande räntor

Kronförsvagning och sjunkande räntor har präglat marknadsutvecklingen i maj. Global börsoro och fortsatt oro kring den svenska inflationen gör att marknaden inte längre ser stigande styrräntor kommande år som särskilt troligt. Konjunkturen i omvärlden ser blandad ut men de starka tillväxtsiffrorna för eurozonen har gett bättre förutsättningar för en ganska bra start på året även för Sverige. Förtroendebarometrar tyder på en fortsatt stabil konjunktur även om både orderingång och produktionsdata var lite svaga i mars. Företagens investeringar sjönk under första kvartalet men den väntade inbromsningen i byggandet kom rejält på skam.

Konjunktur - Hushållen mer optimistiska och oväntat starkt byggande

De svenska hushållen, som under lång tid varit förhållandevis pessimistiska, har nu blivit ännu mer pessimistiska. Det är framför allt hushållens vy på den egna ekonomin och synen på om det var lägligt att göra kapitalvaruinköp som försämrades. Ett skäl till den tidigare oron kan vara förra årets sättning på bostadsmarknaden och kanske även att man ser den svaga kronan som tecken på en mer fundamental svaghet. Vår syn är fortsatt att de svenska hushållen har en mycket god ekonomisk situation. En fortsatt stigande disponibel inkomst i kombination med långsiktigt låga bostadsräntor borde ge optimism framöver.

Arbetslösheten sjönk markant i april, förmodligen bara en normalisering efter det mycket svaga utfallet månaden innan. Arbetskraften sjönk något, men ökningen i sysselsättning är på mycket goda nivåer. Utlandsfödda, med en arbetslöshet på nära 14 procent, har fortsatt svårt att hitta anställning men även här sker gradvisa förbättringar. Både arbetskraftsdeltagande och sysselsättningsnivåer stiger trendmässigt hos såväl svenskfödda som utlansfödda och efterfrågan på arbetskraft ser inte ut att minska kommande tid.

Riksbanken - En höjning 2020, sen är det stopp

Inflationen under april var i linje med förväntningarna och KPIF ligger alltjämt nära två procent. Mysteriet är varför den svaga svenska kronan ännu inte lett till höjda importpriserna i någon större utsträckning. Underliggande mått i april visade tecken på ett fortsatt stigande kostnadstryck. Å andra sidan visade inflationsförväntningarna på samtliga horisonter att förtroendet för inflationsmålet är skakigt. Vår bedömning är att det finns få tecken på att målet nås inom överskådlig tid. Riksbanken får därmed svårt att höja räntan i den takt de nu tror. Vi tror att höjningen kommer under andra kvartalet 2020 och att det sedan inte blir fler.

Riskbilden i den svenska ekonomin beror alltmer av den internationella utvecklingen. Både svag tillverkningsindustri i Tyskland och en intensifierad handelskonflikt kan påverka vår utrikeshandel, och här är den svenska kronan en bra buffert. Sett till inhemska faktorer är byggsektorn fortfarande viktig och en mer kraftig inbromsning av byggandet skulle hämma tillväxten. Samtidigt kan vi inom ett halvår se en mer normal europeisk konjunktur och ett nytt handelsavtal mellan USA och Kina, vilket skulle gynna utsikterna för svensk ekonomi.


Eurozonen - Stark tillväxt men muggiga utsikter

Tillväxten i eurozonen var starkare än väntat det första kvartalet. Däremot fortsätter företagsundersökningar att måla upp en fortsatt ljummen utveckling i regionen som helhet. Det är framför allt industrin och utrikeshandeln som har det tufft. Orderingången inom industrin är fortsatt svag även om nedgången har upphört. Arbetsmarknaden fortsätter däremot att utvecklas starkt. Sysselsättningstillväxten är god och arbetslösheten om 7,7 procent är på den lägsta nivån sedan finanskrisen. Anställningsplanerna tyder på avmattning men efterfrågan är ändå god. Konsumtionen i både Frankrike och Tyskland utvecklades väl det första kvartalet men tillfälliga faktorer kan ha spelat in. Tjänste- och byggsektorn ser också starkare ut.

Sammantaget tyder inhemska sektorer på en mer robust utveckling och vi ser fortsatt relativt goda förutsättningar för en bättre tillväxt nästa år.

ECB – Räntehöjning var god dröj

Inflationen steg kraftigt i april, men det berodde främst på kalendereffekter som att påsken var i mars förra året. De senaste årens positiva konjunktur- och löneutvecklingar har inte lett till något märkbart högre inflationstryck och det verkar som att företagen hittills tagit på sig de ökade lönekostnaderna.

Något oroväckande för ECB är att såväl hushållens som marknadens inflationsförväntningar har sjunkit den senaste tiden. I dagsläget visar trenden cirka en procents inflation och ECB har därmed mycket långt kvar till målet om två procent. Skulle den utvecklas svagare än väntat är sannolikt nya åtgärder inte långt borta. I april indikerade ECB en räntehöjning tidigast i början av 2020. Vi tror att nästa höjning kommer under andra kvartalet 2020, givet att konjunkturen förbättras. Diskussionen kring negativa räntor får oss att tro att mer generösa utlåningsvillkor eller nya tillgångsköp ligger närmare till hands än en styrräntesänkning. Räntemarknaden förväntar sig att räntorna förblir låga under lång tid.

EU-valet inget som påverkar marknaden och inga biltullar för stunden

EU-parlamentsvalet slutade ungefär som väntat med att de stora EU-vänliga blocken fick majoritet. Vi väntar oss inga stora ekonomiska förändringar till följd av detta.

Positivt är att USAs beslut om tullavgifter på bilar och bildelar från EU, skjutits upp i minst sex månader. Landet har också avtalat med Mexiko och Kanada om att ta bort tullar på stål och aluminium. USA vill uppenbarligen inte ha handelskonflikt på flera håll utan fokuserar på den med Kina.

Desto mer turbulent har det varit i Storbritannien där Theresa May nu har avgått. Nästa steg är att välja ny premiärminister och hur framtiden ser ut är fortsatt mycket oviss. Vi ser stor risk för såväl nyval som att utträdet sker först efter den 31 oktober. Utvecklingen under våren har visat den stora låsning som finns inom såväl regering som parlament varför det är svårt att se positivt på kommande förhandlingar. Vi ser dock fortfarande låg sannolikhet för en så kallad hård Brexit, där Storbritannien lämnar EU utan ett handelsavtal.


USA - Handelskonflikten präglar marknaderna, men konjunkturen tuffar på

Marknader - Lite skakigt efter vårens glädjeyra

I maj präglades de finansiella marknaderna av den upptrappade handelskonflikten med Kina. Vi underskattade USAs vilja att få till stånd ett avtal i närtid. Vårt huvudscenario är att ett avtal nås under året, och därmed borde konjunkturen förbättras framöver. Dessutom är de övergripande finansiella villkoren fortsatt stödjande. Den tydligaste risken är att konflikten förvärras och skulle förhandlingarna bryta samman ser vi en betydligt svagare utveckling inom både konjunktur och finansiella marknader.

Konjunktur - Stark konsumtion är grundbulten, fortsatt svag tillverkningssektor

Hushållens förtroende ser fortsatt stabilt ut och konsumtionsdata, som tidigare varit lite spretig, tyder på att tillväxten repar sig till mer normala tillväxttakter. Löneutvecklingen har varit något mer dämpad än vanligt men eftersom nya jobb tillkommer i en fortsatt mycket hög takt, ser vi goda förutsättningar för en stadig konsumtionstillväxt resten av året. Arbetsmarknaden ser generellt sett stram ut men det fortsatt stigande arbetskraftsdeltagandet gör det svårt att avgöra om nuvarande arbetslöshetsnivå är långsiktigt hållbar. Vi tror dock att det finns både utbud och efterfrågan på arbetskraft och därmed förutsättning för en stark inhemsk konjunktur.

Hos företagen ser vi fortsatt mycket svaga förtroendesiffror inom tillverkningsindustrin. Hos de mindre företagen ser vi dock en något ljusare bild, då tjänstesektorn går hyfsat och de flesta företag är aktiva. Orderingången för kapitalvaror ligger på fortsatt hyfsade nivåer och indikerar en ganska normal investeringsvilja. Vi ser dock inte att investeringar kommer driva tillväxten. Utrikeshandeln utvecklades sidledes och handelskonflikten ser främst ut att ha minskat importen från, och exporten till, Kina.

Inflation - Tillfälligt svag

Inflationen var något lägre än väntat i april och även om vi ser en återhämtning givet den starka konjunkturen, kan det dröja till hösten innan det syns i konsumentpriserna. Sett till den underliggande prisutvecklingen är vi dock förhållandevis trygga i bedömningen att den nuvarande svagheten är tillfällig. Två tunga komponenter i inflationen, boende och sjukvård, har en stabil trend och takten väntas även öka något. Vi ser dock låg risk för att inflationen 2019 landar över målet om två procent.

Fed - Först en klok paus, sen fler höjningar

Sett till utvecklingen på finansiella marknader, real aktivitet och inflationsutveckling är det svårt att kritisera Feds nuvarande inriktning med en paus i penningpolitiken. Marknadsprissättningen för framtida styrräntor visar att många förväntar sig att nästa steg blir en sänkning. Det är en bedömning vi inte delar. Vi tror att den privata konsumtion och starka arbetsmarknad vi sett hittills i år kommer att hålla igång tillväxten och leda till ett gradvist högre kostnadstryck. Därmed landar vi i tron att Fed fortsätter sina höjningar under 2020. Bedömningen vilar dock på antagandet att ett handelsavtal sluts under andra eller tredje kvartalet i år.


Kina - Svag data ökar sannolikheten för ytterligare stimulanser

Förra månadens förbättring av den kinesiska ekonomin kom på skam i april. Detaljhandelsförsäljning, industriproduktion och investeringar visade snabbare inbromsning än väntat. Trenden med svagare statistik verkar därmed bestå trots att den ekonomiska politiken har blivit mer expansiv det senaste året och statliga investeringar ökat. Tillväxten i detaljhandelsförsäljningen var den svagaste sedan 2003 och nedgången verkar relativt bred. Det indikerar att hushållen blivit mer försiktiga. Samtidigt har handelskonflikten med USA eskalerat ytterligare. Det kommer tynga utvecklingen men också öka sannolikheten för ytterligare stimulanser. Regeringens tillväxtmål kring 6,0-6,5 procent kvarstår och vi tvivlar inte på regeringens vilja att uppnå det. Vi tror att tillväxten landar kring 6 procent i år och att konjunkturen förbättras under andra halvåret som en följd av stimulansåtgärder. Ett handelsavtal skulle innebära välbehövlig stabilitet för tillverkningssektorn. Sett till de mycket robusta statsfinanserna ser vi låg risk för att statens åtgärder inte räcker för att stabilisera utvecklingen.

Handelskonflikten trappas upp

I början på maj höjde USA tullarna på kinesiska varor från 10 till 25 procent på varor värda 200 miljarder USD. Därtill har USA hotat med att införa tullar på ytterligare 300 mdr USD. Det är i stort sett alla varor som inte omfattas av tidigare tullar och är betydligt mer fokuserade på konsumentvaror. Det här är mer kännbart för den amerikanska konsumenten och därför mer politiskt känsligt. Kina har svarat med att införa tullar på varor värda 60 mdr USD. Härutöver har USA infört restriktioner som begränsar amerikanska bolag att handla högteknologiska produkter med utländska telekombolag. De är främst riktade mot kinesiska Huawei som nu i praktiken utestängs från den amerikanska marknaden.

Sammantaget har spänningarna ökat markant. Risken för en utdragen förhandlingsprocess och även ett uteblivet avtal, är konkret. Vi tror fortfarande på en lösning men att den dröjer något längre än vi tidigare trott. Med hänsyn till de relativt milda börsrörelserna verkar även marknaden tro att konflikten löser sig.

 


Japan - Bättre tillväxt än väntat men det gör det inte lättare för centralbanken

Den japanska ekonomin fick en starkare start än väntat 2019. BNP-tillväxten första kvartalet steg med 0,5 procent jämfört med föregående kvartal. Framför allt nettoexporten bidrog positivt, vilket berodde på att importen föll betydligt mer än exporten. Handelsdata för april har dock visat att exporten återhämtat sig något. Effekterna från den eskalerade handelskonflikten mellan USA och Kina borde inte ha alltför stor påverkan på den japanska ekonomin. Konsekvenserna skulle bli betydligt större om USA inför tullar på japanska bilar och bildelar. USA har dock skjutit upp beslutet kring detta i sex månader. Andra komponenter i BNP var på det stora hela oförändrade första kvartalet.

Momshöjningen rycker närmare och stramare penningpolitik syns inte vid horisonten

Vi tror fortfarande att höstens momshöjning kommer att genomföras. Det bör leda till ökad konsumtion innan implementeringen, även om vi ännu inte sett några tydliga tecken på det. Skälen kan vara en tro om att höjningen skjuts fram, allmänt ökad osäkerhet och låg löneökningstakt. Vi ser ett fortsatt mycket svagt inflationstryck och det kommer krävas lång tid av stramt resursutnyttjande för att nå inflationsmålet om två procent. Vi bedömer att centralbanken behåller eller utökar sin penningpolitiska inriktning och att sannolikheten ökat för att den tvingas till utökade stimulanser då centralbanker i övriga världen inte stramar åt.


Skriven av:

Profilbild för Alexandra Stråberg

Alexandra Stråberg

Chefekonom och ansvarig för Hållbarhetssekretariatet på Länsförsäkringar. Makroekonomisk expert med gedigen kunskap om den ekonomiska utvecklingen, globala trender och nationella effekter. Kommenterar och diskuterar händelser på nationell och global nivå, alltifrån tillväxt, arbetsmarknad och handel till hållbarhet i alla dess former. Hållbarhetsfrågorna och de makroekonomiska frågorna hänger ihop. "Globala frågor blir så småningom nationella frågor som i sin tur blir regionala företagsspecifika och konsumentnära frågor. En förändring i någon av delarna skapar förändringar i de andra.”