Konjunktur

2020-04-30 AV: ALEXANDRA STRÅBERG & ANDERS NORDBERG

Välj länsförsäkringsbolag

Länsförsäkringar består av 23 länsförsäkringsbolag, som har unika villkor och priser.

Konjunkturen i korthet

  • Sverige: Fritt fall i ekonomin
  • Eurozonen: Mer data bekräftar den djupa nedgången i ekonomin
  • USA: Nedgången fortsätter men går nu in i en något lugnare fas
  • Kina: Djup fall och blysamma stimulanser
  • Japan: Mycket djup recession och det största stimulanspaketet i landets historia

Sverige - Fritt fall i ekonomin

Den svenska ekonomin befinner sig sannolikt alltjämt i fritt fall. Alla verksamheter som förutsätter social kontakt har drabbats mycket hårt av de skyddsåtgärder som genomförs.  Det rör främst sig om hotell och restaurang, resande och turism, men även företagstjänster och detaljhandel. Utöver det drabbas svensk exportindustri av att även resten av världen befinner sig i en djup ekonomisk kris. Det innebär sammantaget att den ekonomiska nedgången är mycket kraftig och att arbetslösheten kommer att stiga markant den kommande tiden. Tillväxten i Sverige kommer att bli kraftigt negativ under 2020. Precis som i övriga världen beror utvecklingen framöver till stor del på de tre faktorerna (se inledande text). Även om osäkerheten är fortsatt hög så börjar vi få en lite tydligare bild om läget i ekonomin. Och bara vetskapen om just hur illa det är ställt kan på marginalen bidra till att rädslan minskar framöver

Den svenska finanspolitiken under månaden blivit ordentligt mer expansiv än tidigare. Stödåtgärderna fortsätter att fokusera på att undvika konkurser i drabbade branscher samt att förhindra att sysselsättningen viker alltför mycket. Det senaste är ett omsättningsstöd till företag som tappat minst 30 procent av sin försäljning. Dessutom har korttidspermitteringar utnyttjats i en mycket stor utsträckning, drygt 300 000 anställda har hittills omfattats. Sammantaget bedömer vi att finanspolitiken med nu aviserade program kommer att höja tillväxten med drygt tre procentenheter Sannolikheten för ytterligare stimulanser är dock fortsatt hög. Det statsfinansiella läget är mycket gott och Sverige kan utan problem finansiera betydligt större utgifter under lång tid. Det skulle krävas många år av kraftiga underskott för att Sverige ens skulle komma i närheten av den skuldsättning som många andra europeiska länder har i dagsläget. Och vi bedömer att även en sådan skuldsättning skulle vara långsiktigt hållbar.

Riksbanken – Stödköpen i full gång, men en räntesänkning ligger sannolikt långt bort

Den djupa ekonomiska nedgången fortsätter. Inflationen kommer därmed bli mycket låg och riskerar även att bli negativ. Riksbanken valde vid mötet i april att hålla räntan oförändrad och behöll även övriga program oförändrade. Det innebär att Riksbanken fortsätter att köpa värdepapper (stat, kommun men även företagsobligationer) dels lånar ut pengar till bankerna för att dessa i sin tur ska lånas vidare till företag. Man har dessutom lättat på de krav man ställer på de säkerheter som bankerna måste lämna när de tar lån hos Riksbanken.  Tillsammans utgör åtgärderna en ordentlig stimulans till det finansiella systemet, och dessa stödköp kommer fortsätta under lång tid framöver. Precis som med finanspolitiken bedömer vi att sannolikheten för mer penningpolitiska stimulanser är hög, men inte i närtid. En räntesänkning förefaller inte vara det första alternativet utan vi tror att utvidgning av stödköpen går före. Balansräkningen är därmed det nya normala verktyget i en lågkonjunktur. Skulle ekonomin hamna i ett deflationsliknande tillstånd utesluter vi inte mer långtgående verktyg som antingen valutainterventioner eller ett ändrat inflationsmål.

Europa – Mer data bekräftar den djupa nedgången i ekonomin

Ekonomin i Europa kommer att vara en av de mest drabbade under coronakraschen. Vi förväntar oss en djup recession under första halvåret och att återhämtningsprocessen präglas av olika typer av skyddsåtgärder under resten av året. Djupet av nedgången och återhämtningsprocessen kommer att avgöras av utbrottets förlopp över hela världen.

Pandemin visar tecken på en stabilisering och hårt drabbade länder har börjat lätta på visa restriktioner. Italien är ett av de länder som har drabbats värst av coronautbrottet och har haft den längsta och hårdaste nedlåsningen i Europa. Landet planerar att lätta restriktionerna för bygg- och tillverkningsindustrin den fjärde maj. Invånarna kommer då också att tillåtas att resa inom samma region men kommer att behöva visa ett särskilt formulär där det ska framgå varför resan är akut. Restriktionerna i Tyskland har börjat lättas men Angela Merkel kritiserade de tyska delstaterna för alltför snabba lättnader och antalet coronafall har stigit under de senaste dagarna. Vår bedömning är att vägen till normalitetet kommer att vara lång att någon typ av social distansering kommer att behållas under resten av året.

BNP sjönk kraftigt i Frankrike, Italien och Spanien under det första kvartalet och det blir sannolikt värre under det andra kvartalet, då kapacitetsutnyttjandet har varit mycket låg under hela april. Europa är nu i den djupaste recessionen sedan andra världskriget. Till skillnad från finnanskrisen 2008‑2009 bedömer vi att hushållens konsumtion nu sjunker i en snabb takt. Vi räknar meden återhämtning under andra halvan av året, men processen beror främst på utvecklingen av utbrottet. Nedgången i ekonomin kommer att leda till en kraftig ökning av arbetslösheten, vi räknar med över 10 procent för euroområdet. 

Kraftiga finanspolitiska åtgärder har satts in för att lindra nedgången i ekonomin. Det handlar främst om stöd till arbetsmarknaden och finansiering för företag. Tyskland har annonserat satsningar som kan komma att uppgå till cirka 25 procent av BNP. Två procent av BNP beräknas vara budgetpåverkande och resten handlar om lånegarantier. Frankrike har annonserat direkta satsningar motsvarande 5 procent av BNP och lånegarantier motsvarande 12 procent. Italien har svarat med ganska små direkta satsningar men med upp till 42 procent av BNP i lånegarantier. Liknande åtgärder har satts in i flera europeiska länder och vi räknar med ytterligare stimulanser när läget stabiliseras. 

Det finns dock allt mer frågetecken om hur de finanspolitiska stimulanserna kommer att finanseras. Den kraftiga försämringen i ekonomin har väckt frågor om hur hållbara statsfinanserna är och statsräntorna har stigit kraftigt i Spanien och Italien. Italien och Spaniens rop efter en gemensam återhämtnings fond finanserad med gemensam EU-skuld har fått lite gehör i norra Europa, vilket tyder på en långdragen process utan effektiva lösningar. Vi räknar med att ECB blir den primära aktören i hanteringen av höga statsräntor.  Vår bedömning är att ECB utökar sitt Pandemic Emergency Purchase Programmme (PEPP) senare under året.

ECB – fortsätter att agera för att undvika en statskuldskris

Vid mars penninpolitiska möte lämnade ECB styrräntan oförändrad och annonserade en utökning av sitt stödköpsprogram. Vid mötet i slutet av april behöll centralbanken räntan oförändrad och tillgångsköpsprogrammet PEEP hölls kvar på den annonserade beloppet, 750 miljarder euro. Samtidigt annonserade centralbankschefen att beloppet kan utökas vid behov och beslutade att sänka räntorna för de långa lånen till bankerna (TLTOR3).  Privata banker kan nu få långa lån från ECB till en negativ ränta på -1 procent.

ECB:s åtgärder har varit främst riktade mot att undvika stigande statsräntor och centralbanken har tre huvudsakliga verktyg:

The Pandemic Emergency Purchase Programmme (PEEP) blir den första försvarslinjen. Det kan uppgå till 750 miljarder euro och innebär att ECB kan köpa tillgångar utan begränsningar. Om Italien skulle uppleva en kraftig ökning av statskuldsräntorna kan centralbanken snabbt agera. ECB beslutade även att ta bort sin egen gräns för hur stor del av ett lands statskuld man kan köpa, som tidigare var 33 procent. 

ESM (European Stability Mechanism) och Outright Monetary Transactions (OMT) skapades under 2012 för att rädda euro-samarbetet, men det aktiverades aldrig. Dessa bidrar med en ytterligare försäkring eftersom de är obegränsade men kräver att länderna ber om hjälp från den Europeiska stabilitetsmekanismen, vilket innebär finanspolitiska åtstramningar eller förhandlingar mellan länder.

USA – Nedgången fortsätter men går nu in i en något lugnare fas

Efter en och en halv månad med kraftiga skyddsåtgärder har ekonomin bromsat in rejält. BNP sjönk det första kvartalet med 1,2 procent jämfört med fjärde kvartalet 2019. Nedlåsningen i USA infördes gradvis och det vara bara i slutet av kvartalet som ekonomin drabbades riktigt hårt. Den amerikanska börsen har dock stigit rejält och långa statsräntan har varit oförändrad under månaden som gått. Uppgången beror sannolikt främst på de kraftiga stimulansåtgärderna samt att skyddsåtgärderna ser ut att ha stabiliserat smittspridningen och att ekonomin gradvis ska kunna bli marginellt mer öppen. Även om antalet konstaterat smittade har stabilisterats är sjukvården fortsatt hårt belastad. Skillnader inom landet är fortfarande mycket stora där Kaliforninen och New York hittills drabbats hårdast, men även här ser vi en betydligt förbättrad situation. Samtliga stater har infört och har kvar kraftiga skyddsåtgärder och begränsat befolkningens rörelsefrihet. Arbetsmarknaden är en del av ekonomin som drabbats värst än så länge. På fem veckor har cirka 26,5 miljoner amerikaner ansökt om arbetslöshetsersättning för första gången, det motsvarar en ökning av arbetslösheten med cirka 15 procentenheter. De amerikanska skyddsåtgärderna har därmed orsakat ett fritt fall på arbetsmarknaden vilket väntas tynga ekonomin under lång tid framöver.  Utsikterna för den amerikanska ekonomin är överlag oförändrade jämfört med förra månaden. Vi bedömer att BNP fortfarande sjunker och tillväxten blir kraftigt negativ under både första och andra kvartalet i år. Arbetslösheten stiger till rekordnivåer och den amerikanska konsumtionen sjunker därför kraftigt. Inflationen kommer därmed sjunka och förbli mycket låg under kommande år. Finanspolitiken är kraftigt expansiv och stimulanserna väntas i år uppgå till drygt 12 procent av BNP. Den amerikanska finanspolitiken är därmed en av de mest expansiva i hela världen.

Amerikanska centralbanken köper allt och hur mycket som helst

Den amerikanska centralbanken har fortsatt att agera under månaden. Man har främst utökat befintliga program men även initierat nya. Merparten av åtgärderna syftar till att utöka likviditetsstödet samt hålla igång utlåningen till hushåll och företag. Åtgärderna generellt sett fått stort genomslag på marknaden och förbättrat läget betydligt. Vi bedömer fortfarande att både snabbheten med att få fram och storleken på stimulanserna kommer att leda till att nedgången blir betydligt mildare än som varit fallet utan dessa åtgärder. Vid det senaste mötet betonade Fed allvaret i nedgången och att de stora stimulanser man satt igång kommer bestå under lång tid. Inga nya åtgärder annonserades, men sett till de aktiva programmen var behovet av nya satsningar inte så stort.

Kina – Djupa fall och blygsamma stimulanser

Nedgången i den kinesiska ekonomin bekräftas efter BNP-utfallet för det första kvartalet. Ekonomin krympte med 6,8 procent efter att ha ökat med 6 procent kvartalet innan. Det är första gången att Kinas BNP minskade sedan kvartalsstatistiken började publiceras 1992. Indikatorerna pekar på en förbättring i ekonomin och BNP förväntas växa under det andra kvartalet. Den svaga globala efterfrågan dämpar dock återhämtningsprocessen.

Flera provinser har trappat ner beredskapen mot coronaviruset och vägen till normalitetet är långsamt. Landet fortsätter att tillämpa skyddsåtgärder och man kan inte utesluta en upptrappning om antal coronafall ökar i grannländerna. I Singapore ökar antalet coronafall efter att epidemin verkade vara under kontroll i början av april, vilket visar att riskerna kvarstår trots att en stabilisering verkar vara på gång.

Den kinesiska centralbanken har varit återhållsam med räntesänkningarna, jämfört främst med Fed. Men vi räknar med lägre räntor och ytterligare åtgärder för att stimulera kredittillväxten framöver. Hittills har centralbanken prioriterat åtgärder som lindrar den ekonomiska nedgången. I slutet av mars sänkte centralbanken sin korta utlåningsränta. Sänkningen syftade till att skapa en bättre fungerande interbankmarknad. Centralbanken har också sänkt små bankernas reservkvot med 1 procentenhet och botten av sin räntekorridor (IOER). Detta är första sänkningen av IOER sedan finanskrisen 2009.

De finanspolitiska stimulanserna har också varit relativt blygsamma, cirka 4 procent av BNP. Regeringen har fokuserat på att ge riktat stöd till regioner och sektorer som har drabbats hårdast av utbrottet. Även här räknar vi med ytterligare stimulanser under de kommande kvartalen.

Japan – Mycket djup recession och det största stimulanspaketet i landets historia

Antalet bekräftade coronafall i Japan ökade kraftigt i början av april och utvecklingen ledde till att skyddsåtgärder implementerades i flera regioner, inklusive Tokyo. Skyddsåtgärderna är inte lika kraftiga som i flera europeiska länder och USA men tillräckligt för att ändra hushållens och företagens beteende och orsaka en kraftig nedgång i ekonomin. Vi räknar med att den japanska ekonomin krymper med mer än sex procent i år.

Responsen av finanspolitiken har varit starkt. Regeringen har annonserat det största stimulanspaktet i Japans historia, 20 procent av landets BNP. Hälften utgörs av diskretionära satsningar och hälften av lånegarantier och vår bedömning är att ytterligare satsningar förväntas framöver. 

Vid sitt senaste penningpolitiska möte i slutet av april bestämde Bank of Japan att lämna sina policyräntor oförändrade. Den kortsiktiga styrräntan ligger på -0,1 procent och det tioåriga målet på 0 procent. Centralbanken utökade sina åtgärder för att tillgängliggöra krediter för företag och hushåll och annonserade en utökning av sitt program för att köpa företagsobligationer och certifikat. Vi ser inte räntesänkningar på kort sikt med sannolikhet för ett lägre styrränta har ökat.  Den djupa nedgången ekonomin talar för det men den låga lönsamheten inom banksektorn kan hindra centralbanken att gå djupare med negativa räntor.

Skriven av:

Profilbild för Alexandra Stråberg

Alexandra Stråberg

Chefekonom och ansvarig för Hållbarhetssekretariatet på Länsförsäkringar. Makroekonomisk expert med gedigen kunskap om den ekonomiska utvecklingen, globala trender och nationella effekter. Kommenterar och diskuterar händelser på nationell och global nivå, alltifrån tillväxt, arbetsmarknad och handel till hållbarhet i alla dess former. Hållbarhetsfrågorna och de makroekonomiska frågorna hänger ihop.
Profilbild för Anders Nordberg

Anders Nordberg

Senior ekonom som bevakar global och svensk ekonomi, räntor och bomarknad. Makroekonomisk expert med fokus på kopplingen mellan den makroekonomiska utvecklingen och de finansiella marknaderna, penningpolitik och finanspolitik. Analyserar och diskuterar både den konjunkturella utvecklingen och strukturella frågor som påverkar den ekonomiska utvecklingen.