Vår analys av konjunkturen

Läs vår senaste marknadsanalys av konjunkturen i Sverige, Europa, USA, Japan, Kina och tillväxtmarknaderna. Ta del av hur våra ekonomer ser på det ekonomiska läget i världen just nu.

2021-09-17 Makro på fyra minuter

Se senaste filmen om det makroekonomiska läget

2022-01-01 AV: ALEXANDRA STRÅBERG & ANDERS NORDBERG

Återhämtningen dämpas av omikron men en snabb vändning väntas eftersom en ökad smittspridning inte verkar innebära samma vårdbelastning som tidigare. Allt fler centralbanker visar en högaktningsfull ton och flera räntesänkningar väntas från Fed när inflationen fortsätter att vara högre än väntat. Tillväxten i den globala ekonomin bedöms bli hög under 2022 men börjar att minska när flera ekonomier närmar sig sin långsiktiga trend.

Global trend

Utsikterna för den globala konjunkturen kan ha förändrats markant den senaste tiden. Osäkerheten är just nu mycket stor då kunskapen om den ny coronavarianten är mycket begränsad. Det gör att riskviljan på de finansiella marknaderna sjunker snabbt, och i slutet av november såg vi kraftiga börsfall och sjunkande räntor världen över. Befintlig ekonomisk statistik och förtroendebarometrar har därför sannolikt lågt förklaringsvärde när det gäller de ekonomiska utsikterna. Redan nu kan vi dock se att skyddsåtgärder och restriktioner skärps världen över, frågan är såklart vad konsekvenserna blir denna gång.

  • Aktiemarknaden har återhämtat sig under december. Undantaget är dock tillväxtmarknader där Kina återigen tyngde index.

USA

Efter ett svagt tredje kvartal rivstartade tillväxten sannolikt återigen under sista kvartalet. Privatkonsumtionen ser återigen ut att växa starkt och företagen ser nu ut att även bygga upp lager i en högre takt än tidigare. Den starka dollarn kommer sannolikt dämpa exporten och dra upp importen något, så vi räknar med ett svagt negativt bidrag från nettoexporten. Arbetsmarknaden ser återigen ut att stärkas i god takt, även om företagen har dragit ned på anställningsplanerna något.

  • Arbetsmarknaden är den viktigaste delen i amerikansk ekonomi eftersom den sätter förutsättningarna för hushållens konsumtion (70 procent av BNP).

Inflationen i USA är fortsatt hög och nu ser vi även tecken på en bredare inflation än tidigare. Även om det fortfarande är ett fåtal varugrupper så om står för en stor del av den höga inflationen så tyder allt mer på att det underliggande inflationstrycket är större än tidigare. I kombination med en stark efterfrågan så har inflationsutvecklingen gett FED skäl att snabba på avvecklingen av stimulanser, och även tidigarelägga den första planerade räntehöjningen. Just nu ser det ut att bli tre höjningar 2022, men riskerna för en något snabbare takt ska inte underskattas. Inflationen kommer börja att sjunka oavsett under 2022 när effekterna från råvaru- och energipriser faller bort. Vi tror flaskhalsproblem består ett tag men att de lindras längre fram under året, vilket bör dämpa inflationen ytterligare.

  • I USA har inflationen varit hög under stora delar av 2021, men det är fortfarande råvaror, energipriser samt enskilda varor som står för merparten av inflationsbidraget.
  • Underliggande mått har varit mer stabila men även här ser vi nu att inflationstakten stiger ordentligt över målet. FED kommer höja styrräntan flera gånger under 2022.

Sverige

Svensk tillväxt ser fortsatt bra ut. Omikron väntas dämpa konjunkturen marginellt under slutet av 2021 och början av 2022. Både indikatorer och ekonomisk statistik tyder på en fortsatt hög tillväxt och läget i ekonomin ser överlag normalt ut. Arbetsmarknaden har utvecklats bra för breda grupper men det finns undantag. Långtidsarbetslösheten är fortsatt hög och för svaga grupper har återhämtningen ännu inte medfört någon tydlig förbättring. För 2022 är utsikterna för ekonomin som helhet dock bra, och på sikt bör det även leda till en sjunkande arbetslöshet. Hushållen konsumerar fortfarande mindre än normalt. Med en avklarad återhämtning tror vi att sparandet kommer minska framöver. Det innebär att även 2022 bör bli ett år med högre tillväxt än normalt.

  • Skillnader i utvecklingen mellan sektorer ökar, sannolikt en omikron-effekt.
  • Vi tror dock att tjänstesektorn repar sig nu när riskbilden kring omikron har förbättrats något.

I ett internationellt perspektiv ligger Sverige lite mittemellan. Stödköpen avslutas vid årsskiftet och Riksbanken kommer endast att återinvestera förfallande värdepapper under 2022, vilket innebär att balansräkningen oförändrad. Det finns dock inga planer på att höja styrräntan vare sig 2022 eller 2023. Inflationen har stigit markant, men det är främst på grund av högre elpriser. Den underliggande inflationen och löneökningar tyder fortfarande på att kostnadstrycket i ekonomin är dämpat. Ränteläget följer mer utvecklingen i övriga Europa och den dämpade inflation där tyder på att det låga ränteläget består kommande tid.

  • Riksbanken fortsätter att trappa ned stödköpen och väntas hålla balansräkningen oförändrad under 2022.
  • En första räntehöjning väntas först under 2024.

Eurozonen

Återhämtningen i Eurozonen var stark under det andra och tredje kvartalet av 2021, men tappade fart i slutet av året när en ökad smittspridning och oro kring den nya virusvarianten ledde till skärpta restriktioner i flera länder. Utbudsstörningar bidrog också till en inbromsning inom industrin och dämpade tillväxten i Tyskland. Förutsättningarna framåt har förbättrats och osäkerheten har minskat under den senaste månaden. Allt mer pekar på att den nya virusvarianten inte kommer att belasta sjukvården som tidigare coronavågor. Skärpta restriktioner och den relativt svaga utvecklingen inom industrin innebär dock att vi räknar med en mycket svag BNP-tillväxt under den det fjärde kvartalet. Tillväxten beräknas öka under det första kvartalet av 2022, men fortsätter att vara svagare än tidigare när de ökade restriktionerna fortsätter att dämpa utvecklingen i ekonomin.

  • IFO-indexet över affärsklimatet i Tyskland minskade mer än väntat och visar att ekonomin påverkades av skärpta restriktioner, även innan omikron började sprida sig i landet. Det är den sjätte månaden i rad där indexet minskar och pekar på nolltillväxt.
  • Förtroendeindikatorer bekräftar den snabba inbromsningen i Eurozonen. Det preliminära inköpschefsindexet minskade mer än väntat. Konsumentförtroende visade också en kraftig nedgång och bidrar till bilden av en mycket svag tillväxt under december och januari.

De höga energipriserna har lett till en inflation på nära 5 procent. Vi räknar dock med att inflationen nu närmar sig toppen och vi förväntar oss att inflationen faller kraftigt nästa år. Inflationen förväntas också ligga över centralbankens mål under den största delen av 2022, men när pandemieffekterna ebbar ut räknar vi med att inflationen stabiliseras under 2 procent. Precis som andra centralbanker i världen visade den Europeiska centralbanken (ECB) en mer högaktningsfull ton i slutet av året. Att tillgångsköpen inom PEEP planeras att avslutas mars 2022 och att de konventionella tillgångsköpen (APP) fördubblas från och med april var väntat. ECB räknar nu med att trappa ner APP från och med oktober 2022.    

  • Energipriserna orsakar den kraftiga uppgången i inflationen. Inflationen rensad för prisökningarna för mat och energi ligger på 2,4 procent.
  • Vi räknar med en mycket mer expansiv penningpolitik i Eurozonen jämfört med USA. ECB har höjt sin prognos för inflationen under de kommande åren men ligger fortfarande under 2 procent år 2024. Vår bedömning är att inflationen kommer att stabiliseras på en ännu lägre nivå, därmed räknar vi med en oförändrad inlåningsränta från ECB under de kommande åren.

Japan

Japan befinner sig i en stark återhämtningsfas. BNP minskade kraftigt under det tredje kvartalet när landet skärpte restriktionerna för att begränsa smittspridningen. Men allt mer pekar på en mycket stark utveckling under de kommande månaderna. Rörlighetsdata tyder på en mycket stark utveckling av konsumtionen och flera företag inom industrin uttrycker optimism för 2022. Omikron fortsätter att vara en risk men vi är mer positiva då en ökad smittspridning i världen inte verkar leda till samma belastning inom vården som under andra coronavågor. Återhämtningen i den japanska ekonomin tar nu fart på riktigt och vi räknar med en mycket stark BNP-tillväxt under det fjärde kvartalet av 2021 och det första kvartalet 2022.

  • Inflationen ökar snabbt men Bank of Japan bedöms inte följa andra centralbanker med en mer högaktningsfull ton. Den japanska centralbanken beräknas fortsätta med en mycket expansiv penningpolitik och stödja de kraftiga satsningarna från finanspolitiken under året.
  • Högre energipriser driver upp inflationen, men den underliggande inflationen som exkluderar mat och energi ligger under -1,0 procent.
  • Tankan-enkäten över affärsklimatet visar en stigande optimism inom tjänstesektorn. Detta tillsammans med ett starkt förtroende inom industrin pekar på en stark tillväxt under de kommande månaderna.

Kina

Återhämtningen i den kinesiska ekonomin var mycket stark och överraskade flera bedömare. Kina startade 2021 långt över BNP-nivåerna innan pandemin bröt ut. En relativt snabb begränsning av smittspridning och omfattande stimulanser tillsammans med en stark efterfrågan på kinesiska exportvaror låg bakom den starka uppgången. Men utvecklingen under 2021 har varit en annan historia. Byggsektorn har drabbats av Evergrandes kollaps och industrin av energibesparingar och flaskhalsar inom leveranskedjor. Tjänstesektorn har också haft en svag utveckling när regionala restriktioner har införts för att begränsa smittspridningen. Vår bedömning är att oron inom byggsektorn kommer att fortsätta dämpa tillväxten i början av 2022 och riskerna kopplade till sektorn ökar.  People's Bank of China har börjat att stimulera ekonomin, men effekten är för närvarande begränsad eftersom beslutsfattare vill undvika en kraftig kreditexpansion.

  • Industriproduktionen och detaljhandeln började ta fart igen i slutet av 2021, men ett nytt Covid-19-utbrott ledde till ökade restriktioner och stängda fabriker i Zhejiang.
  • People's Bank of China har genomfört endast en marginell sänkning av en av sina styrräntor, kapitalkravsrelationerna för bankerna har istället sänkts. Vår bedömning är att cykeln med en mer expansiv penningpolitik bara har börjat och vi räknar med flera räntesänkningar under 2022.

Skriven av:

Profilbild för Alexandra Stråberg

Alexandra Stråberg

Chefekonom och ansvarig för Hållbarhetssekretariatet på Länsförsäkringar. Makroekonomisk expert med gedigen kunskap om den ekonomiska utvecklingen, globala trender och nationella effekter. Kommenterar och diskuterar händelser på nationell och global nivå, alltifrån tillväxt, arbetsmarknad och handel till hållbarhet i alla dess former. Hållbarhetsfrågorna och de makroekonomiska frågorna hänger ihop.
Profilbild för Anders Nordberg

Anders Nordberg

Senior ekonom som bevakar global och svensk ekonomi, räntor och bomarknad. Makroekonomisk expert med fokus på kopplingen mellan den makroekonomiska utvecklingen och de finansiella marknaderna, penningpolitik och finanspolitik. Analyserar och diskuterar både den konjunkturella utvecklingen och strukturella frågor som påverkar den ekonomiska utvecklingen.