Bolån och bostadsmarknaden

AV: EMMA PERSSON OCH ALEXANDRA STRÅBERG

Välj länsförsäkringsbolag

Länsförsäkringar består av 23 länsförsäkringsbolag, som har unika villkor och priser.

Så fick vi en regering till slut

Så fick till slut regeringsfrågan sin lösning. Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna har gemensamt ställt sig bakom 73 punkter kring hur politiken ska utformas de kommande åren. Här finns sakpolitiska förslag inom områden som kan få betydelse för flera grupper i samhället. Mycket i överenskommelsen ska dock utredas och det är svårt att säga vad som kommer ut i slutändan. Några punkter handlar om bostadsmarknaden. Exempelvis sägs att partierna ska ”bidra till att förbättra bostadsmarknaden”, att den ränta som idag betalas för uppskov från tidigare bostadsvinster ska tas bort och att fri hyressättning ska införas på nyproducerade bostäder. Per Bolund, som blev ny bostadsminister, öppnade också upp för att växla minskade ränteavdrag mot andra skattesänkningar. Vad av det här som blir verklighet får vi anledning att återkomma till, men det verkar som att det finns en ambition om en bättre fungerande bostadsmarknad som förhoppningsvis kan få bred förankring i riksdagen.

Snart kommer vi att få se snitträntorna ticka uppåt när den höjning som de flesta banker genomförde i december och januari slår igenom. Det innebär att din ränteutgift snart blir något högre om du har rörlig ränta. Det blir ju som bekant effekten av att ha just rörlig ränta – att den går upp när bolåneräntorna höjs. Känns det obekvämt, se till att ha en plan och stoppa inte bara huvudet i sanden. Räkna på vad en höjning innebär för dig och kanske även vad ett borttaget ränteavdrag skulle betyda. Förberedelse är A och O. Att binda räntan på åtminstone en del av bolånet är ett sätt att få lite mer koll på vad ränteutgifterna blir framöver. Just nu är det en ganska prisvärd försäkring mot stigande räntor.

Se över ert försäkringsskydd

Det finns tyvärr händelser som kan påverka en privatekonomi negativt. Det gäller exempelvis vid arbetslöshet, sjukdom, olycksfall och dödsfall. Särskilt om man har bolån är det viktigt att vara förberedd på att saker kan inträffa. Överväg gärna om ni ska teckna en försäkring som specifikt tar sikte på sådana situationer.

Läs mer om Bolåneskydd här

Det finns även andra privatekonomiska samtal som kan vara bra att lyfta där hemma, även om de är ”jobbiga”. Om ni är två vuxna i hushållet och den ene skulle gå bort i förtid, vill då den andre bo kvar eller flytta? Och har ni barn från tidigare förhållanden eller lever ni som sambos är arvsreglerna inte desamma som för ”kärnfamiljerna”. Överväg då om ni bör skriva testamente.

Läs mer om att skriva testamente här

Profilbild för Emma Persson

Emma Persson

Privatekonom med inriktning på bostadsmarknaden, sparande, pension, familjeekonomi och försäkring. Bevakar händelser som påverkar privatekonomin ur individens perspektiv och hur man bygger en finansiell trygghet för sig själv och sin familj.

Bostadsmarknaden

Bostadspriserna stabilerades under 2018 och för landet som helhet steg priserna med 2 procent. Det nya året fick en svagare start än normalt och priserna steg med 1,2 procent, men rensat för säsongseffekter föll priserna med 0,5 procent. Vi tror på en relativt stabil utveckling framöver. Osäkerheten rör främst det ökade utbudet. Vi bedömer dock att det krävs betydligt högre räntor för att priserna ska börja falla markant igen. Generellt ser vi att bostadsräntorna förblir låga kommande år, om än svagt stigande i takt med att Riksbanken höjer räntan.

I slutet av november 2017 gav regeringen grönt ljus till Finansinspektionens förslag om ett förstärkt amorteringskrav. Det nya amorteringskravet innebär att nya bolånetagare med en skuldsättning över 4,5 gånger bruttoinkomsten måste amortera en procent extra utöver befintligt amorteringskrav. Kravet implementerades den 1 mars 2018. Läs mer här >

Ett steg närmare balans på bostadsmarknaden

Efterfrågan på bostäder drivs av befolkningsökning, urbanisering, stigande inkomster och historiskt låga räntor. I nuläget spenderar svenska hushåll en historiskt sett liten del av sin inkomst på sitt boende. Samtidigt begränsas tillgången på bostäder av ett tidigare lågt nybyggande i förhållande till efterfrågan men även av ett ineffektivt utnyttjande av det befintliga bostadsbeståndet. Detta är till stor del strukturella krafter som även ligger till grund för vår syn på läget på bostadsmarknaden. Vi tror att ett större bostadsprisfall i närtid är osannolikt då det rimligen kräver kraftigt stigande räntor eller en större extern händelse som kraftigt påverkar svensk ekonomi.Vi ser det dock som rimligt att man runt införandet av det nya amorteringskravet kan komma att se tillfälliga prisrörelser till följd av hur köpare och säljare förhåller sig till osäkerheten som kommer med ändrade förutsättningar.

Det förhållandevis snabba nybyggandet den senaste tiden är en orsak till att prisutvecklingen dämpats men priserna hålls fortfarande under armarna av en fortsatt stor efterfrågan på boende. Detta då byggandet dels måste möta den nuvarande befolkningsökningen men också kompensera för det befintliga underskottet på bostäder som kommit av en lång tid av lågt byggande. Vår bedömning är att det tar flera år innan utbudet kommer ikapp efterfrågan i storstäderna.

Till detta kommer den underliggande strukturen på svensk bostadsmarknad. En av anledningarna till att vi inte betraktar bomarknaden som en bubbla är att i princip varje bostadsköp i Sverige fyller köparens behov av bostad. Det är en avsevärd skillnad relativt många andra marknader. I många andra länder tillkommer spekulanter vars köp relaterar till ett investeringsbehov snarare än ett behov av ett hem. Skulle priserna i Sverige pressas nedåt, skulle nedgången präglas av en trögrörlighet, då en bostadssäljare generellt även är en bostadsköpare – efterfrågan och utbudet förblir därmed relativt konstant. Säljaren kan sällan fly ut till hyresmarknaden då det inte finns en sådan tillgänglig i storstadsregionerna. Spanien illustrerade motsatsen under krisen. Där såg man ett stort antal utländska bostadsägare lämna den spanska marknaden och sälja. Därmed skapades ett utbud på bostäder som långt översteg det inhemska behovet av boende och priserna föll snabbt.

När den svenska bostadsmarknaden når en balans mellan efterfrågan och utbud är vår bedömning att bostadspriser ökar i takt med hushållens inkomster. Det bygger på att hushållen väljer att lägga en viss andel av sina inkomster på bostäder. Den snabba nybyggnadstakten har sannolikt fört oss något snabbare än väntat mot denna balans, men vi ser det som osannolikt att vi skulle vara framme. Därmed ser vi fortsatt stöd för stigande bopriser om än i långsammare takt.

Profilbild för Alexandra Stråberg

Alexandra Stråberg

Chefekonom med fokus på makroekonomi och hållbarhet. Bevakar finansiella marknaderna, penningpolitik och finanspolitik. Både den konjunkturella utvecklingen och strukturella frågor som påverkar den ekonomiska utvecklingen.