Bolån och bostadsmarknaden

AV: EMMA PERSSON OCH ANDERS NORDBERG

Informationen gäller för Länsförsäkringar

Gör ett bokslut över året som gått

För första gången på sju år höjde Riksbanken reporäntan i december förra året - med 0,25 procentenheter. I en strid ström har bankerna följt efter och majoriteten har nu justerat bolåneräntan med hela eller nästan hela Riksbankens höjning. I protokollet från Riksbankens möte och i de prognoser som finns hos bankerna finns inte mycket som tyder på att det kommer fler höjningar den närmaste tiden. Men på längre sikt  finns alltid en parameter av ovisshet.

Vad betyder då en räntehöjning för dig som bolåntagare? Om du har tremånadersränta (rörlig) på bolånen och din bank höjer den med 0,25 procentenheter betyder det ca 146 kr mer i ränteutgift per månad (efter avdrag per miljon du har lånat). För de flesta påverkar detta inte vardagen särskilt mycket. Men det blir en påminnelse om att räntan trots allt kan gå upp, något som en del av oss kanske glömt under de senaste åren av sjunkande och låga räntor. Det är också ett gyllene tillfälle att räkna på vad en ytterligare höjning av bolåneräntan skulle innebär för just dig. Har du stora bolån kan höjningarna bli kännbara. Rådet är därför att ha åtminstone en beredskap för att vi går in i ett stigande ränteläge. Tre sätt att förbereda sig är att dels spara till en räntebuffert, dels amortera och dels att binda åtminstone en del av bolånet på längre löptider. Det vi måste inse är att nuvarande läge är väldigt gynnsamt. Ränteutgifterna är fortfarande låga och troligen har du ett sparutrymme. Annars krävs det kanske andra justeringar i din privatekonomi för att hitta det där om-räntan-stiger-utrymmet.

Årsskiftet är ett gyllene tillfälle att göra bokslut över året som gått. Kategorisera utgifterna under året, t ex med hjälp av en app som Tink. Är det någon kategori som sticker ut? Använder du alla prenumerationer och abonnemang du betalar för? Här har jag några ytterligare tips för dig som vill få en god privatekonomisk start på det nya året:

Tolv tips inför 2019

God fortsättning!

Se över ert försäkringsskydd

Det finns tyvärr händelser som kan påverka en privatekonomi negativt. Det gäller exempelvis vid arbetslöshet, sjukdom, olycksfall och dödsfall. Särskilt om man har bolån är det viktigt att vara förberedd på att saker kan inträffa. Överväg gärna om ni ska teckna en försäkring som specifikt tar sikte på sådana situationer.

Läs mer om Bolåneskydd här

Det finns även andra privatekonomiska samtal som kan vara bra att lyfta där hemma, även om de är ”jobbiga”. Om ni är två vuxna i hushållet och den ene skulle gå bort i förtid, vill då den andre bo kvar eller flytta? Och har ni barn från tidigare förhållanden eller lever ni som sambos är arvsreglerna inte desamma som för ”kärnfamiljerna”. Överväg då om ni bör skriva testamente.

Läs mer om att skriva testamente här

Profilbild för Emma Persson

Emma Persson

Privatekonom. Privatekonomisk expert med gedigen kunskap om exempelvis bostadsmarknaden, sparande, pension och familjeekonomi. Kommenterar och diskuterar händelser i samhället och omvärlden som påverkar privatekonomin ur individens perspektiv och vet hur man bygger en finansiell trygghet för sig själv och sin familj.

Bostadsmarknaden

Bostadspriserna fortsätter att stabiliseras. För landet som helhet föll de med 0,7 procent i november jämfört med oktober, men rensat för säsongseffekter steg priserna. Jämfört med för ett år sedan har priserna nu stigit med 0,8 procent. Sammantaget indikerar statistiken en fortsatt stabilisering och vi tror på en relativt stabil utveckling framöver. Dock brukar utvecklingen under fjärde kvartalet tyngas av negativa säsongseffekter. Osäkerheten framöver rör främst det utökade utbudet, vilket kan komma att tynga utvecklingen. Vi bedömer dock att det krävs betydligt högre räntor för att priserna ska börja falla markant igen. Generellt ser vi att bostadsräntorna kommer förbli låga även om de stiger svagt kommande år i takt med att Riksbanken börjar höja räntan.

I slutet av november 2017 gav regeringen grönt ljus till Finansinspektionens förslag om ett förstärkt amorteringskrav. Det nya amorteringskravet innebär att nya bolånetagare med en skuldsättning över 4,5 gånger bruttoinkomsten måste amortera en procent extra utöver befintligt amorteringskrav. Kravet implementerades den 1 mars 2018. Läs mer här >

Ett steg närmare balans på bostadsmarknaden

Efterfrågan på bostäder drivs av befolkningsökning, urbanisering, stigande inkomster och historiskt låga räntor. I nuläget spenderar svenska hushåll en historiskt sett liten del av sin inkomst på sitt boende. Samtidigt begränsas tillgången på bostäder av ett tidigare lågt nybyggande i förhållande till efterfrågan men även av ett ineffektivt utnyttjande av det befintliga bostadsbeståndet. Detta är till stor del strukturella krafter som även ligger till grund för vår syn på läget på bostadsmarknaden. Vi tror att ett större bostadsprisfall i närtid är osannolikt då det rimligen kräver kraftigt stigande räntor eller en större extern händelse som kraftigt påverkar svensk ekonomi.Vi ser det dock som rimligt att man runt införandet av det nya amorteringskravet kan komma att se tillfälliga prisrörelser till följd av hur köpare och säljare förhåller sig till osäkerheten som kommer med ändrade förutsättningar.

Det förhållandevis snabba nybyggandet den senaste tiden är en orsak till att prisutvecklingen dämpats men priserna hålls fortfarande under armarna av en fortsatt stor efterfrågan på boende. Detta då byggandet dels måste möta den nuvarande befolkningsökningen men också kompensera för det befintliga underskottet på bostäder som kommit av en lång tid av lågt byggande. Vår bedömning är att det tar flera år innan utbudet kommer ikapp efterfrågan i storstäderna.

Till detta kommer den underliggande strukturen på svensk bostadsmarknad. En av anledningarna till att vi inte betraktar bomarknaden som en bubbla är att i princip varje bostadsköp i Sverige fyller köparens behov av bostad. Det är en avsevärd skillnad relativt många andra marknader. I många andra länder tillkommer spekulanter vars köp relaterar till ett investeringsbehov snarare än ett behov av ett hem. Skulle priserna i Sverige pressas nedåt, skulle nedgången präglas av en trögrörlighet, då en bostadssäljare generellt även är en bostadsköpare – efterfrågan och utbudet förblir därmed relativt konstant. Säljaren kan sällan fly ut till hyresmarknaden då det inte finns en sådan tillgänglig i storstadsregionerna. Spanien illustrerade motsatsen under krisen. Där såg man ett stort antal utländska bostadsägare lämna den spanska marknaden och sälja. Därmed skapades ett utbud på bostäder som långt översteg det inhemska behovet av boende och priserna föll snabbt.

När den svenska bostadsmarknaden når en balans mellan efterfrågan och utbud är vår bedömning att bostadspriser ökar i takt med hushållens inkomster. Det bygger på att hushållen väljer att lägga en viss andel av sina inkomster på bostäder. Den snabba nybyggnadstakten har sannolikt fört oss något snabbare än väntat mot denna balans, men vi ser det som osannolikt att vi skulle vara framme. Därmed ser vi fortsatt stöd för stigande bopriser om än i långsammare takt.

Profilbild för Anders Nordberg

Anders Nordberg

Senior makroanalytiker