Bolån och bostadsmarknaden

AV: EMMA PERSSON OCH ALEXANDRA STRÅBERG

Välj länsförsäkringsbolag

Länsförsäkringar består av 23 länsförsäkringsbolag, som har unika villkor och priser.

Historien kan säga oss något om framtiden

För den som hänger med i rapporteringen om den globala konjunkturutvecklingen och inhemska inflationsutsikter har ni kanske dragit slutsatsen att det ser ut som om det kommer att dröja innan det blir några räntehöjningar. Men oavsett vilken penningpolitik som förs av Riksbanken, bör du ha koll på din egen ekonomi. Någon timme av din tid då och då, är dina bolån värda. Du bör åtminstone vara säker på vilken bindningstid och ränta du har och att göra en prognos för hur din ekonomi klarar en räntehöjning, är väl investerad tid. När du vet vad en räntehöjning innebär har du kanske hittat ett sparutrymme. Försök då att spara detta belopp med en automatisk överföring varje månad. Det är det ultimata testet.

För den försiktiga bolånetagaren kan det vara läge att binda exempelvis hälften av bolånet på tre eller fem år och låta resten ligga kvar på tre månaders bindningstid. Bolåntagare med större ekonomiska marginaler kan binda en större del i tre månader, men har också ett gyllene tillfälle att spara.

För även om ränteutgifterna med största sannolikhet kommer att vara låga ett bra tag, är det klokt att tänka framåt. Att förbereda sin ekonomi och se till att det finns marginaler när räntorna så småningom vänder upp är något du kommer vara glad över en vacker dag. Så gör ett aktivt val. Bind en del av bolånet, spara eller amortera. Det är att utnyttja det låga ränteläget till något som gynnar din privatekonomi på sikt. Så sent som hösten 2008 låg en genomsnittlig tremånadersränta över 6 procent. Var inte historielös när det kommer till bolåneräntor.

Se över ert försäkringsskydd

Det finns tyvärr händelser som kan påverka en privatekonomi negativt. Det gäller exempelvis vid arbetslöshet, sjukdom, olycksfall och dödsfall. Särskilt om man har bolån är det viktigt att vara förberedd på att saker kan inträffa. Överväg gärna om ni ska teckna en försäkring som specifikt tar sikte på sådana situationer.

Läs mer om Bolåneskydd här

Det finns även andra privatekonomiska samtal som kan vara bra att lyfta där hemma, även om de är jobbiga. Om ni är två vuxna i hushållet och den ene skulle gå bort i förtid, vill då den andre bo kvar eller flytta? Och har ni barn från tidigare förhållanden eller lever ni som sambos är arvsreglerna inte desamma som för ”kärnfamiljerna”. Överväg då om ni bör skriva testamente.

Läs mer om att skriva testamente här

Profilbild för Emma Persson

Emma Persson

Privatekonom med inriktning på bostadsmarknaden, sparande, pension, familjeekonomi och försäkring. Bevakar händelser som påverkar privatekonomin ur individens perspektiv och hur man bygger en finansiell trygghet för sig själv och sin familj.

Bostadsmarknaden

Bostadspriserna har utvecklats stabilt sedan nedgången hösten 2017. Det finns dock regionala skillnader. Exempelvis har priserna på villor i Malmö och medelstora städer återhämtat sig, medan bostadsrätter och villor i Stockholm är på fortsatt lägre prisnivåer. Hittills i år har priserna i landet som helhet stigit med 3,9 procent men rensat för säsongseffekter har uppgången varit 0,8 procent. Vi tror på en relativt stabil utveckling framöver till följd av stigande inkomster och fortsatt låga bostadsräntor. Osäkerheten rör främst det ökade utbudet. Vi bedömer dock att det krävs betydligt högre räntor för att priserna ska falla markant igen.

Den 1 mars 2018 infördes ett amorteringskrav som innebär att nya bolånetagare med en skuldsättning över 4,5 gånger bruttoinkomsten måste amortera en procent extra utöver befintligt amorteringskrav. Läs mer här >

Ett steg närmare balans på bostadsmarknaden

Efterfrågan på bostäder drivs av befolkningsökning, urbanisering, stigande inkomster och historiskt låga räntor. I nuläget spenderar svenska hushåll en historiskt sett liten del av sin inkomst på sitt boende. Samtidigt begränsas tillgången på bostäder av ett tidigare lågt nybyggande i förhållande till efterfrågan men även av ett ineffektivt utnyttjande av det befintliga bostadsbeståndet. Detta är till stor del strukturella krafter som även ligger till grund för vår syn på läget på bostadsmarknaden. Vi tror att ett större bostadsprisfall i närtid är osannolikt då det rimligen kräver kraftigt stigande räntor eller en större extern händelse som kraftigt påverkar svensk ekonomi.Vi ser det dock som rimligt att man runt införandet av det nya amorteringskravet kan komma att se tillfälliga prisrörelser till följd av hur köpare och säljare förhåller sig till osäkerheten som kommer med ändrade förutsättningar.

Det förhållandevis snabba nybyggandet den senaste tiden är en orsak till att prisutvecklingen dämpats men priserna hålls fortfarande under armarna av en fortsatt stor efterfrågan på boende. Detta då byggandet dels måste möta den nuvarande befolkningsökningen men också kompensera för det befintliga underskottet på bostäder som kommit av en lång tid av lågt byggande. Vår bedömning är att det tar flera år innan utbudet kommer ikapp efterfrågan i storstäderna.

Till detta kommer den underliggande strukturen på svensk bostadsmarknad. En av anledningarna till att vi inte betraktar bomarknaden som en bubbla är att i princip varje bostadsköp i Sverige fyller köparens behov av bostad. Det är en avsevärd skillnad relativt många andra marknader. I många andra länder tillkommer spekulanter vars köp relaterar till ett investeringsbehov snarare än ett behov av ett hem. Skulle priserna i Sverige pressas nedåt, skulle nedgången präglas av en trögrörlighet, då en bostadssäljare generellt även är en bostadsköpare – efterfrågan och utbudet förblir därmed relativt konstant. Säljaren kan sällan fly ut till hyresmarknaden då det inte finns en sådan tillgänglig i storstadsregionerna. Spanien illustrerade motsatsen under krisen. Där såg man ett stort antal utländska bostadsägare lämna den spanska marknaden och sälja. Därmed skapades ett utbud på bostäder som långt översteg det inhemska behovet av boende och priserna föll snabbt.

När den svenska bostadsmarknaden når en balans mellan efterfrågan och utbud är vår bedömning att bostadspriser ökar i takt med hushållens inkomster. Det bygger på att hushållen väljer att lägga en viss andel av sina inkomster på bostäder. Den snabba nybyggnadstakten har sannolikt fört oss något snabbare än väntat mot denna balans, men vi ser det som osannolikt att vi skulle vara framme. Därmed ser vi fortsatt stöd för stigande bopriser om än i långsammare takt.

Profilbild för Alexandra Stråberg

Alexandra Stråberg

Chefekonom och ansvarig för Hållbarhetssekretariatet på Länsförsäkringar. Makroekonomisk expert med gedigen kunskap om den ekonomiska utvecklingen, globala trender och nationella effekter. Kommenterar och diskuterar händelser på nationell och global nivå, alltifrån tillväxt, arbetsmarknad och handel till hållbarhet i alla dess former. Hållbarhetsfrågorna och de makroekonomiska frågorna hänger ihop. "Globala frågor blir så småningom nationella frågor som i sin tur blir regionala företagsspecifika och konsumentnära frågor. En förändring i någon av delarna skapar förändringar i de andra.”