Bolån och bostadsmarknaden

AV: ANNA ÖSTER OCH EMMA PERSSON

Informationen gäller för Länsförsäkringar

Fyra frågor för hängmattan

Bostadsmarknaden går traditionsenligt in i en lugnare period nu under sommaren, när de flesta är upptagna med att vara lediga. För dig som letar bostad kan det vara ett tillfälle att utnyttja att antalet spekulanter är färre, även om objekten också brukar vara det.

Sommaren är också en perfekt tid att se över sin privatekonomi. Läs en bok om ekonomi eller gör en budget medan du ändå ligger där i hängmattan eller på badstranden. Ett bra tips är att försöka besvara följande frågor:

1) Har du ett buffertsparande som du känner dig trygg med?

Bra, gå då vidare till punkt 2 direkt. Om inte, försök att hitta ett sparutrymme i din dagliga ekonomi. Det kan vara att se över dina avtal eller kategorisera utgifterna för att se om något går att dra ner på. Livsmedel eller transport till exempel? En månatlig överföring som dras direkt när lönen eller inkomsten landar på kontot gör att sparandet lättare blir av. Sikta på att ha två, tre månadslöner på sparkontot.

2) Har du tydliga mål för ditt långsiktiga sparande?

Ta en kväll av semestern och fundera på vilka långsiktiga sparmål du/ni har. Om du lever i en relation är det här trevligt att göra tillsammans, men det går förstås lika bra att göra själv. Fundera över drömmar och mål som ligger några eller flera år fram i tiden. Vill du/ni resa någonstans eller köpa hus om ett par år? Gå i pension tidigt och flytta till Italien? Sparmål långt fram i tiden placeras med fördel på aktiemarknaden och fonder är då en enkel sparform.

3) Har du loggat in på minpension.se och gjort en pensionsprognos?

Om inte – gör det! Efter några enkla klick får du en bra bild av vilken pension du får och möjlighet att bestämma dig för om det känns tillräckligt. Behöver du komplettera med ett pensionssparande utöver det som stat och arbetsgivare ger dig? Även små belopp gör skillnad över lång tid. Om du inte har tjänstepension från din arbetsgivare eller är egenföretagare är det extra viktigt att själv ta ansvar. Läs gärna mer om pensionens olika delar här på lf.se.

4) Har du rätt bindningstid på dina bolån?

Även om räntorna förblir låga ett tag till är det din faktiska privatekonomi och din inställning till risk som främst ska styra. Är du högt skuldsatt i förhållande till din inkomst? Har eller kommer du att få en alltför liten marginal i din ekonomi? Ja, då är det kanske läge att förändra något.

Diskutera gärna sådant här och annat som rör privatekonomin med din eventuella partner. Det är alltid bra att vara överens.

Se över ert försäkringsskydd

Det finns tyvärr händelser som kan påverka en privatekonomi negativt. Det gäller exempelvis vid arbetslöshet, sjukdom, olycksfall och dödsfall. Särskilt om man har bolån är det viktigt att vara förberedd på att saker kan inträffa. Överväg gärna om ni ska teckna en försäkring som specifikt tar sikte på sådana situationer.

Läs mer om Bolåneskydd här

Det finns även andra privatekonomiska samtal som kan vara bra att lyfta där hemma, även om de är ”jobbiga”. Om ni är två vuxna i hushållet och den ene skulle gå bort i förtid, vill då den andre bo kvar eller flytta? Och har ni barn från tidigare förhållanden eller lever ni som sambos är arvsreglerna inte desamma som för ”kärnfamiljerna”. Överväg då om ni bör skriva testamente.

Läs mer om att skriva testamente här

Profilbild för Emma Persson

Emma Persson

Privatekonom. Privatekonomisk expert med gedigen kunskap om exempelvis bostadsmarknaden, sparande, pension och familjeekonomi. Kommenterar och diskuterar händelser i samhället och omvärlden som påverkar privatekonomin ur individens perspektiv och vet hur man bygger en finansiell trygghet för sig själv och sin familj.

Bostadsmarknaden

Boprisutvecklingen saktar nu in. Efter en lång tid av uppgång föll priserna under fjärde kvartalet 2017. Detta var i linje med den normalisering av prisutvecklingen vi väntat oss.Utifrån det vanliga säsongsmönstret har vi sett att priserna återhämtat sig något under början av 2018.

HOX-index som mäter prisutvecklingen både på villor och på bostadsrätter steg under 2016 med 8,6 procent. Under 2017 föll bostadspriserna med 2,5 procent.

I slutet av november gav regeringen grönt ljus till Finansinspektionens förslag om ett förstärkt amorteringskrav. Det nya amorteringskravet innebär att nya bolånetagare med en skuldsättning över 4,5 gånger bruttoinkomsten måste amortera en procent extra utöver befintligt amorteringskrav. Kravet implementerades den 1 mars 2018. Läs mer här >

Ett steg närmare balans på bostadsmarknaden

Efterfrågan på bostäder drivs av befolkningsökning, urbanisering, stigande inkomster och historiskt låga räntor. I nuläget spenderar svenska hushåll en historiskt sett liten del av sin inkomst på sitt boende. Samtidigt begränsas tillgången på bostäder av ett tidigare lågt nybyggande i förhållande till efterfrågan men även av ett ineffektivt utnyttjande av det befintliga bostadsbeståndet. Detta är till stor del strukturella krafter som även ligger till grund för vår syn på läget på bostadsmarknaden. Vi tror att ett större bostadsprisfall i närtid är osannolikt då det rimligen kräver kraftigt stigande räntor eller en större extern händelse som kraftigt påverkar svensk ekonomi.Vi ser det dock som rimligt att man runt införandet av det nya amorteringskravet kan komma att se tillfälliga prisrörelser till följd av hur köpare och säljare förhåller sig till osäkerheten som kommer med ändrade förutsättningar.

Det förhållandevis snabba nybyggandet den senaste tiden är en orsak till att prisutvecklingen dämpats men priserna hålls fortfarande under armarna av en fortsatt stor efterfrågan på boende. Detta då byggandet dels måste möta den nuvarande befolkningsökningen men också kompensera för det befintliga underskottet på bostäder som kommit av en lång tid av lågt byggande. Vår bedömning är att det tar flera år innan utbudet kommer ikapp efterfrågan i storstäderna.

Till detta kommer den underliggande strukturen på svensk bostadsmarknad. En av anledningarna till att vi inte betraktar bomarknaden som en bubbla är att i princip varje bostadsköp i Sverige fyller köparens behov av bostad. Det är en avsevärd skillnad relativt många andra marknader. I många andra länder tillkommer spekulanter vars köp relaterar till ett investeringsbehov snarare än ett behov av ett hem. Skulle priserna i Sverige pressas nedåt, skulle nedgången präglas av en trögrörlighet, då en bostadssäljare generellt även är en bostadsköpare – efterfrågan och utbudet förblir därmed relativt konstant. Säljaren kan sällan fly ut till hyresmarknaden då det inte finns en sådan tillgänglig i storstadsregionerna. Spanien illustrerade motsatsen under krisen. Där såg man ett stort antal utländska bostadsägare lämna den spanska marknaden och sälja. Därmed skapades ett utbud på bostäder som långt översteg det inhemska behovet av boende och priserna föll snabbt.

När den svenska bostadsmarknaden når en balans mellan efterfrågan och utbud är vår bedömning att bostadspriser ökar i takt med hushållens inkomster. Det bygger på att hushållen väljer att lägga en viss andel av sina inkomster på bostäder. Den snabba nybyggnadstakten har sannolikt fört oss något snabbare än väntat mot denna balans, men vi ser det som osannolikt att vi skulle vara framme. Därmed ser vi fortsatt stöd för stigande bopriser om än i långsammare takt.

Profilbild för Anna Öster

Anna Öster

Chefekonom som bevakar global och svensk ekonomi, räntor och bomarknad. Makroekonomisk expert med fokus på kopplingen mellan den makroekonomiska utvecklingen och de finansiella marknaderna, penningpolitik och finanspolitik. Analyserar och diskuterar både den konjunkturella utvecklingen och strukturella frågor som påverkar den ekonomiska utvecklingen.Anna sitter även som en av sex ledamöter i Dagens industris skuggdirektion.