Bolån och bostadsmarknaden

AV: EMMA PERSSON OCH ANDERS NORDBERG

Informationen gäller för Länsförsäkringar

Valet kan påverka din kalkyl

Bostadsmarknaden drar nu igång efter sommaren och läget är enligt många mäklare fortsatt avvaktande. Avsluten tar generellt längre tid, utbudet är stort och för många objekt drar budgivningen igång under utropspris. Det är en ”ny” sorts marknad på många håll och en del känner sig säkert osäkra på hur den ska hanteras.

För dig som ska sälja gäller det att ha rimliga förväntningar på slutpriset. Du måste helt enkelt göra en kalkyl som tar hänsyn till det nya marknadsläget. Ett bästa och ett värsta scenario kan vara bra att ha. Kanske känns det säkrare att sälja först? Då vet du exakt hur mycket som finns att köpa för.

Som köpare finns det på många håll ett stort utbud att välja bland. Att avsluten tar längre tid kan vara en fördel – som att man kanske hinner titta på fler objekt, kontakta föreningen, ställa frågor eller göra en besiktning. Att ett så pass stort ekonomiskt beslut får ta lite längre tid kan därför vara positivt. Utgångspunkten för köp av en ny bostad ska vara behovet. Det ska inte göras för att tjäna pengar utan för att bo.

Än så länge ser det inte ut att bli några räntehöjningar den närmaste tiden, men det betyder inte att de inte kan komma. Ha det i åtanke. Det kan också vara bra att följa valrörelsen. Flera partier har förslag på exempelvis en nedtrappning av ränteavdragen och en översyn av fastighetsskatten. Hur valet faller ut kan således påverka din boendekalkyl och därför vara bra att ta höjd för.

Läs mer om hur vi ser på räntan på kort och lång sikt

Se över ert försäkringsskydd

Det finns tyvärr händelser som kan påverka en privatekonomi negativt. Det gäller exempelvis vid arbetslöshet, sjukdom, olycksfall och dödsfall. Särskilt om man har bolån är det viktigt att vara förberedd på att saker kan inträffa. Överväg gärna om ni ska teckna en försäkring som specifikt tar sikte på sådana situationer.

Läs mer om Bolåneskydd här

Det finns även andra privatekonomiska samtal som kan vara bra att lyfta där hemma, även om de är ”jobbiga”. Om ni är två vuxna i hushållet och den ene skulle gå bort i förtid, vill då den andre bo kvar eller flytta? Och har ni barn från tidigare förhållanden eller lever ni som sambos är arvsreglerna inte desamma som för ”kärnfamiljerna”. Överväg då om ni bör skriva testamente.

Läs mer om att skriva testamente här

Profilbild för Emma Persson

Emma Persson

Privatekonom. Privatekonomisk expert med gedigen kunskap om exempelvis bostadsmarknaden, sparande, pension och familjeekonomi. Kommenterar och diskuterar händelser i samhället och omvärlden som påverkar privatekonomin ur individens perspektiv och vet hur man bygger en finansiell trygghet för sig själv och sin familj.

Bostadsmarknaden

Sveriges bostadspriser sjönk något i juli, enligt HOX Valueguard. Säsongsjusterat sjönk priserna med -0,5 procent jämfört med i juni. Prisfallet var något större än väntat men förklaras till stor del av sjunkande villapriser i Malmö och Göteborg. Även bostadsrätter i Stockholm sjönk, säsongsjusterat med 1 procent jämfört med juni vilket oroar något efter den mer stabila våren och sommaren. I övrigt utvecklades priserna överlag som väntat. Sedan pristoppen i augusti förra året har priserna i landet som helhet sjunkit med 5,6 procent. Vi bedömer att priserna nu överlag kommer att stabiliseras och avsluta året på svagt positiva siffror även om det allt större utbudet av nyproducerade bostäder utgör en risk på nedsidan.

I slutet av november 2017 gav regeringen grönt ljus till Finansinspektionens förslag om ett förstärkt amorteringskrav. Det nya amorteringskravet innebär att nya bolånetagare med en skuldsättning över 4,5 gånger bruttoinkomsten måste amortera en procent extra utöver befintligt amorteringskrav. Kravet implementerades den 1 mars 2018. Läs mer här >

Ett steg närmare balans på bostadsmarknaden

Efterfrågan på bostäder drivs av befolkningsökning, urbanisering, stigande inkomster och historiskt låga räntor. I nuläget spenderar svenska hushåll en historiskt sett liten del av sin inkomst på sitt boende. Samtidigt begränsas tillgången på bostäder av ett tidigare lågt nybyggande i förhållande till efterfrågan men även av ett ineffektivt utnyttjande av det befintliga bostadsbeståndet. Detta är till stor del strukturella krafter som även ligger till grund för vår syn på läget på bostadsmarknaden. Vi tror att ett större bostadsprisfall i närtid är osannolikt då det rimligen kräver kraftigt stigande räntor eller en större extern händelse som kraftigt påverkar svensk ekonomi.Vi ser det dock som rimligt att man runt införandet av det nya amorteringskravet kan komma att se tillfälliga prisrörelser till följd av hur köpare och säljare förhåller sig till osäkerheten som kommer med ändrade förutsättningar.

Det förhållandevis snabba nybyggandet den senaste tiden är en orsak till att prisutvecklingen dämpats men priserna hålls fortfarande under armarna av en fortsatt stor efterfrågan på boende. Detta då byggandet dels måste möta den nuvarande befolkningsökningen men också kompensera för det befintliga underskottet på bostäder som kommit av en lång tid av lågt byggande. Vår bedömning är att det tar flera år innan utbudet kommer ikapp efterfrågan i storstäderna.

Till detta kommer den underliggande strukturen på svensk bostadsmarknad. En av anledningarna till att vi inte betraktar bomarknaden som en bubbla är att i princip varje bostadsköp i Sverige fyller köparens behov av bostad. Det är en avsevärd skillnad relativt många andra marknader. I många andra länder tillkommer spekulanter vars köp relaterar till ett investeringsbehov snarare än ett behov av ett hem. Skulle priserna i Sverige pressas nedåt, skulle nedgången präglas av en trögrörlighet, då en bostadssäljare generellt även är en bostadsköpare – efterfrågan och utbudet förblir därmed relativt konstant. Säljaren kan sällan fly ut till hyresmarknaden då det inte finns en sådan tillgänglig i storstadsregionerna. Spanien illustrerade motsatsen under krisen. Där såg man ett stort antal utländska bostadsägare lämna den spanska marknaden och sälja. Därmed skapades ett utbud på bostäder som långt översteg det inhemska behovet av boende och priserna föll snabbt.

När den svenska bostadsmarknaden når en balans mellan efterfrågan och utbud är vår bedömning att bostadspriser ökar i takt med hushållens inkomster. Det bygger på att hushållen väljer att lägga en viss andel av sina inkomster på bostäder. Den snabba nybyggnadstakten har sannolikt fört oss något snabbare än väntat mot denna balans, men vi ser det som osannolikt att vi skulle vara framme. Därmed ser vi fortsatt stöd för stigande bopriser om än i långsammare takt.

Profilbild för Anders Nordberg

Anders Nordberg

Senior makroanalytiker