Analys av aktiemarknaden

Konjunkturen bromsar in ytterligare 2023. Industrin har sett en avmattning i orderingången och håller nu ned sin produktion. Hushållen är fortsatt pessimistiska och höga priser äter upp köpkraft.

Ukrainakriget och sanktionerna mot Ryssland väntas ge negativa effekter på den europeiska ekonomin. Gas- och elpriser i stora delar av Europa är på höga nivåer. Positivt är att gaspriset har dämpats och att europeiska länders gaslager nu är välfyllda. Det är inte heller lång tid kvar innan våren kommer då energiefterfrågan brukar minska i Europa.  

Centralbanker har höjt styrräntor i snabb takt. Under 2023 förväntas de gå långsammare fram. Räntor har kommit upp, inflationen dämpas gradvis och tillväxten har börjat bromsa in. Hittills har centralbanker accepterat en lägre tillväxt för att den skyhöga inflationen inte skulle bita sig fast på en hög nivå långsiktigt. Aktiemarknaden har varit och är fortfarande känslig för nya uppställ i räntor samtidigt som riskerna för ytterligare ekonomisk inbromsning är fortsatt stora. Till sommaren spås en stabilisering av räntenivåerna och längre fram kan vi till och med få mindre styrräntesänkningar i flera länder.

Kinas ekonomi utvecklades ovanligt svagt 2022 hårt drabbat av nedstängningar till följd av nya utbrott av Covid-19 och skuldproblem inom fastighetssektorn. Under 2023 förväntas kinesisk tillväxt börja återhämta sig gynnat av statliga stimulanser och återöppning av samhället. Den politiska oron vad gäller Taiwans suveränitet samt minskade demokratiska rättigheter i Hongkong finns kvar men är inte längre i fokus på finansmarknaderna.

Jämfört med inledningen av 2022 gick vi in i 2023 med en klart mer balanserad aktievärdering. Värderingen är nu mer rimlig givet bolagens produktion och den förväntat relativt måttliga vinstutvecklingen framöver. Flera vinstvarningar från ett flertal företag har bidragit till ökad börsoro. Samtidigt har vinster hittills hållit uppe relativt redan nedtryckta marknadsförväntningar.

Även om vi ser risker för en fortsatt orolig aktiemiljö närmaste månaderna är vår rekommendation på ett till två års sikt neutral till aktier generellt.

• + Svensk industri håller upp relativt väl trots stigande räntor och globala konjunkturutmaningar
• + Elstödspengar samt att inflationen faller tillbaka hjälper reala disponibelinkomster.
• - Svag makromiljö slår mot bolagsvinster

Svensk ekonomi bromsar in 2023. Samtidigt är aktieanalytikers förväntade vinstestimat måttliga. Bostadspriser har fallit men takten har bromsat in och januari såg en något mer stabil utveckling. Konsumentförtroendet inför framtiden är lågt. Bostadsbyggandet är svagt och hushållen påverkas negativt av höga konsumentpriser, även om viss finanspolitisk stimulans som det kommande elstödet väntas hjälpa temporärt. Industrin ser svagare efterfrågan men exportbolagens produktion gynnas av en relativt svag krona. Hittills har industrin klarat inbromsningen bättre än tjänstesektorn men utifrån europeiska indikatorer kan vi få se en omsvängning framöver. Detaljhandeln har det fortsatt tufft där det är svårt att höja priserna ytterligare härifrån.

Riksbanken höjde styrräntan återigen i februari och vi förväntar oss ytterligare en höjning på aprilmötet. Risken är påtaglig att de höjer med mer än de historiskt vanliga 0,25 procentenheterna. Riksbanken har signalerat att de inte är bekväma med en så svag krona som vi sett senaste året. De vill inte heller halka efter ECB som förväntas höja ytterligare. Inflationstakten har toppat men underliggande inflation har överraskat på uppsidan och faller tillbaka långsamt. Skulle aktieoron mildras och riskaptiten stabiliseras finns möjligheter för svenska kronan att stärkas ytterligare.

Givet svenska aktiers höga volatilitet och starka utveckling sista fem månaderna väljer vi att ha en mindre undervikt nu för svenska aktier relativt globala aktiemarknader. Svenska aktier har utvecklats starkt både i absoluta tal och relativt andra aktiemarknader sedan börsbotten i september, och även hittills i år. Bolagsrapporterna för fjärde kvartalet som precis publicerats var totalt sett åt det svagare hållet samtidigt som riskerna för en svensk recession är påtaglig. Vi räknar med skakiga aktiemarknader i närtid där Stockholmsbörsen tenderar att svänga mer än globala aktieindex. På lång sikt bör svenska aktier återhämta sig och utvecklas väl men då behövs det en mer stödjande penning- och finanspolitik samt att den globala konjunkturen vänder upp mer uthålligt. Vi är inte riktigt där än.

• + Lägre värdering efter börsras
• - Höga priser äter upp köpkraft
• - Negativa effekter av hårda sanktioner mot Ryssland

Den Europeiska centralbanken, ECB, har en mer expansiv penningpolitik än dess motsvarigheter i USA och Sverige. Även om ECB stramar åt penningpolitiken ser vi att de inte går lika långt som den amerikanska centralbanken då ECB är en väldigt politisk organisation. Risker finns att de ekonomiska konsekvenserna av de hårda sanktionerna som man belagt Ryssland med leder till lägre värderingar och dämpade vinster för bolagen framöver. Höga gaspriser är exempelvis redan ett faktum, även om välfyllda gaslager minskar risken för en fullskalig energikris. Sentimentindikatorer för konjunkturen är svaga men inte lika svaga som de var innan årsskiftet. Lägre energipriser i kombination med elstödsbidrag har säkert bidragit.

Halvvägs in i rapportsäsongen har bolagens försäljning och vinster utvecklats väl. Relativt förväntningar har den indexvikttunga finanssektorn överraskat mest positivt. När vi balanserar de negativa faktorerna med en måttlig bolagsvärdering ser vi sammantaget med tillförsikt på framtiden för europeiska aktier. Vi ser dock ökad risk kortsiktigt, efter de senaste månadernas snabba kursuppgång för europeiska aktier. Mot bakgrund av detta förhåller vi oss neutrala till europeiska aktier.

• + Återgången till det normala efter pandemin är positivt för konjunkturen
• + Risken för bestående hög inflation har börjat minska
• - Amerikanska centralbankens aggressiva räntehöjningar tynger sentimentet

Den tidigare till stor del stimulansdrivna ekonomiska utvecklingen har tvingat den amerikanska centralbanken att höja räntan. Ytterligare några räntehöjningar är att vänta närmaste månaderna. Räntehöjningstakten har dock avtagit och inflationen har börjat falla tillbaka. Majoriteten av ränteuppgången ligger bakom oss. För stunden är inflationen ett större orostecken för centralbanken än riskerna för låg ekonomisk tillväxt, men vi tror att det kan skifta under 2023. Ekonomin har hållit uppe till stor del på grund av överraskande stark arbetsmarknad. Den senare förväntas bromsa in något. Den senaste datan har varit något positiv även om det syns tecken på en lageruppbyggnad och minskade leveranser inom industrin. Amerikansk ekonomi bromsar in men i dagsläget ser avmattningen ut att bli relativt mild.

Amerikansk dollar stärktes kraftigt 2022 även om en rekyl kom månaderna runt årsskiftet. Investerare tenderar att fly till dollar i kriser samtidigt som mer positiv riskaptit stärker dollar gentemot andra valutor. Framtida tillväxttakt och hur centralbanker agerar är andra faktorer som kommer styra valutakurserna. På några års sikt bör dollarn kunna försvagas ytterligare.

Eftersom vi ser visst värde i delar av tillväxtmarknaderna ihop med en rekylrisk ned för dollar anser vi att det är läge att vara svagt negativa till amerikanska aktier på 1–2 års sikt. Det är alltså inte att vi ogillar amerikanska aktier. Mer att de väger tungt i globala börsindex och att andra regioner har bättre förutsättningar för de närmaste åren givet börsfallen i år och ekonomiernas utveckling. Amerikanska aktier tenderar att inte vara ledande om marknaden senare under 2023 skulle prisa in en konjunkturvändning uppåt.

• + Expansiv penningpolitik
• + Rimlig värdering
• - Systematiskt låg tillväxt

Den japanska ekonomin visade en god återhämtning förra året, även om den fortfarande dras med strukturella problem där en åldrande och minskande befolkning är ett av dem. Återhämtningen efter pandemin pågår vilket hjälper japanska vinster. Inflationen har dock stigit. Även om den ligger lägre än andra länders höga inflationstal är detta något som centralbanken kommer behöva hantera.  Det är rimligt att tro att de stora stimulanserna minskas. Tioårsräntan handlas inom ett intervall som vidgades i december. Den kan tillåtas handlas upp ytterligare. På sikt kan även en mindre styrräntehöjning komma. Även om historien visat det svårt för Japan att höja räntan i en strukturellt svag ekonomi. Kazuo Ueda tillträder som ny centralbankschef i april.

När vi balanserar för- och nackdelar förhåller vi oss neutrala till japanska aktier.

• + Långsiktigt hög tillväxtpotential och låg värdering
• + Kina lättar på sin nolltolerans mot Covid-19 och stimulerar ekonomin
• - Hög konjunkturkänslighet från väst och geopolitisk oro är riskfaktorer

Tillväxtmarknader växer strukturellt snabbare än mogna ekonomier. Därtill är dess bolag lägre värderade samtidigt som ”värderingsgapet” ökat och är fortsatt stort. Vi bedömer att tillväxtmarknader på lång sikt successivt kommer närma sig den högre värdering som de mogna ekonomiernas bolag handlas till, vilket är positivt för tillväxtmarknadsaktier.

För tillväxtekonomierna ser vi att pandemins påverkan kan ha gett en något mer långvarig effekt än för de utvecklade ekonomierna då dessa länder inte infört lika stora stimulanspaket som de utvecklade ekonomierna. Mot detta presterar tillväxtmarknader normalt bättre vid höga råvarupriser vilket vi ser just nu.

Regeringen i Kina har varit aktiv med införandet av ökade regleringar av bolag senaste året dels inom teknologi- och finanssektorerna. Vissa av dessa krav har mildrats sista månaderna. Vidare har fastighetsutveckling, som är en stor del av BNP-tillväxten i Kina, seglat upp som ett riskmoment. Kina har bytt strategi för att hantera Covid-19. Samhället har nyligen återigen öppnat upp efter tidigare nedstängningar. Kina spås ha en kraftig smittspridning nu men precis som i andra länder räknar vi med att den är övergående och lägger sig så småningom.

Spänningarna mellan Kina och USA är stora då Kina har ökat sin handel med Ryssland som därmed kan runda en stor del av sanktionerna västländer har infört. En överhängande risk är även fortsatta och vidgade handelssanktioner mellan USA och Kina. Där kan nämnas den för industrin så viktiga halvledartillverkningen. Regeringen har initierat riktade ekonomiska insatser och stimulanser vilket får ses som positivt. Vi har sett att kinesiska staten ökat tillgången på likviditet i samhället betydligt för att främst kompensera för problemen inom den skuldtyngda fastighetssektorn.

En placering i tillväxtmarknader ger störst exponering mot Kina, Sydkorea, Taiwan, Indien, Sydafrika och Brasilien. Ryssland är exkluderat från tillväxtmarknadsindex sedan mars 2022. Bland dessa kan nämnas att Brasilien har utvecklats relativt väl sista året även om osäkerheten där har ökat efter valet och med svagare ledande konjunkturindikatorer. Även om ländernas aktiemarknader som helhet följer global konjunktur är korrelationen mindre än inom mer utvecklade länder, vilket bidrar till att balansera risker i en aktieportfölj.

Mot bakgrund av den attraktiva värderingen för tillväxtmarknader, ökade stimulanser från främst Kina i kombination med stramare penningpolitik i de utvecklade länderna samt inte lika stor tilltro till amerikansk dollar, väljer vi att vara svagt positiva till tillväxtmarknadsaktier.