Fondskolan

I Fondskolan får du lära dig mer om fonder. Här kan du läsa om de olika fondtyperna och de risker som kommer med fondsparande.

Vad är en fond?

En fond är en samling värdepapper, till exempel aktier och obligationer, som du äger tillsammans med andra som sparar i fonden. Den förvaltas av en eller flera förvaltare på ett fondbolag.

Det är vanligt att en fond placerar i minst 20-30 olika värdepapper. Därför är fonder ett bra sätt att sprida risker när du sparar. Stiger värdet på fondens förmögenhet, stiger också värdet på din andel i fonden.

Så kommer du igång med fondsparande

Sparande i fonder och aktier innebär alltid en risk

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i fonder och aktier kan båda öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta beloppet.

Läs mer om riskerna

Fondtyper

Det finns flera olika typer av fonder. Vilken typ som är aktuell för dig beror vilket mål du har med sparandet, hur länge du tänkt spara och hur stor risk du är villig att ta.

  1. Aktiefonder

    Aktiefonder är fonder där minst 75 procent av innehållet består av aktier. Aktiefonder kan delas in i olika grupper som till exempel Sverigefonder, Kinafonder eller IT-fonder. De passar när du vill spara under lång tid, ha möjlighet till hög avkastning och är beredd att ta en högre risk.

  2. Räntefonder

    Räntefonder placerar pengarna i räntebärande värdepapper av olika slag, till exempel obligationer och statsskuldsväxlar. Det finns både korta räntefonder och långa räntefonder. 

  3. Blandfonder

    Blandfonder investerar både i aktier och räntebärande värdepapper. Fördelningen är olika och beror på vilken strategi fonden har.

     

    Blandfonder passar när du vill ta en lägre risk och spara under en kortare tid. Du får ta del av uppgången på aktierna, samtidigt som effekten vid en börsnedgång är lägre jämfört med en aktiefond. Om fonden även placerar i andra tillgångar kan det också minska risken. Tänk på att du inte får ta del av hela utvecklingen när aktiemarknaden stiger.

     

    Generationsfonder är en typ av blandfond som är speciellt avsedda för att målspara, exempelvis till pensionen. I takt med att målet närmar sig omplaceras innehållet i fonden från en hög andel aktier till en större andel räntebärande värdepapper, för att minska risken vid en eventuell börsnedgång.

  4. Hedgefonder

    Hedgefonder ska skydda sig mot nedgångar, men finns med både hög och låg risk. De kan ofta få en hävstång i avkastningen då de tar ”långa positioner”. Värdepapper köps utan att det finns kontanta medel för det, med förhoppningen att värdet stiger på sikt. De kan även ta ”korta positioner”, även kallat blankning, genom att låna värdepapper, sälja och förhoppningsvis köpa tillbaka dem till lägre pris.

     

    En hedgefond har ofta lägre kurssvängningar än en aktiefond, med lägre risk att förlora pengar vid börsnedgång. Däremot får du inte alltid ta del av börsuppgångar som i en aktiefond.

     

    Förvaltningsavgiften i hedgefonder är ofta låga – bara om fonden överträffar en förbestämd nivå betalas en prestationsbaserad avgift.

  5. Fond-i-fonder

    En fond-i-fond är en fond som placerar i andra fonder. Att investera i en fond-i-fond kan därför ge en riskspridning som en genomtänkt fondportfölj, men där du låter förvaltarna sätta ihop placeringarna. 

     

    Våra Bekväma fonder är fond-i-fonder. Det enda du behöver göra är att välja den fond som passar dig bäst utifrån hur länge du tänkt spara och din inställning till risk. Bekväma fonder passar bra när du vill spara regelbundet utan att själv vara aktiv. 

Fondavgifter

Fondbolag tar i vanliga fall ut årliga avgifter och i vissa fall avgifter för transaktioner och händelser. Avgifterna kan skilja sig åt mellan fonderna beroende på exempelvis fondens placeringsinriktning och hur aktiv förvaltningen är. Du hittar fondens avifter i Fondfaktabladet som du hittar både när du är inloggad samt i Fondlistan.

Olika avgifter

  1. Årlig avgift

    Fondbolagen tar ut en årlig avgift som består av en fondförvaltningsavgift samt en avgift för distribution och administration. Fondförvaltningsavgiften dras automatiskt ur fonden med 1/365-del varje dag, innan fondens andelskurs beräknas. Detta innebär att när du tittar på fondens historiska utveckling eller jämför två fonder med varandra, så är avgifterna redan borträknade. 

  2. Transaktionskostnader

    Kostnader som fondförvaltaren betalar för köp och försäljning av värdepapper i fonden, till exempel courtage. De varierar över tid och kan inte anges i förväg.

  3. Engångsavgifter

    Fondbolagen kan ibland ta ut en engångsavgift i form av en köp- och säljavgift eller en valutaväxlingsavgift för att handla fonden. Avgiften tas i regel ut i procent av det insatta beloppet. För närvarande finns inga fonder inom Länsförsäkringars fondutbud som tar ut engångsavgifter.

När du fondsparar finns risker som gör att värdet på ditt sparande kan variera över tiden. Det kan till exempel bero på marknadens utveckling, politisk orolighet och på förvaltaren. 

Läs mer om riskerna vid fondsparande

Låg eller hög avgift? 

Olika typer av fonder har olika avgifter och när avgifterna jämförs brukar det vara mellan indexfonder och aktivt förvaltade fonder. Indexfonder har ofta en lägre avgift än aktivt förvaltade fonder. 

En indexfond fungerar genom att fonden följer ett index medan en aktivt förvaltad fond löpande ses över och justeras utifrån en bedömning av marknadens utveckling. Eftersom att aktivt förvaltade fonder har en fondförvaltare som löpande ser över innehavet brukar dessa fonder ha en lite högre avgift än till exempel indexfonder.