Så kan samboskap tolkas

Så kan samboskap tolkas

En intressant dom från Högsta Domstolen 1994 visar att samboförhållande kan uppstå trots att var och en har egna bostäder och dessutom skilda folkbokföringsorter. Den aktuella tvisten handlade om vem som skulle få en summa pengar: 83 700 kronor - från en frivillig grupplivförsäkring.

En man född 1944 skilde sig i början av 80-talet. Han hade i äktenskapet två barn födda 1968 och 1972. Efter äktenskapsskillnaden flyttade han till en tvårumslägenhet där han fram till sin död var mantalsskriven. I sin självdeklaration gjorde han också avdrag för resor till och från arbetsplatsen med utgångspunkt härifrån och lägenheten utgjorde också hans postadress, till vilken han fick all sin post.

Bakgrund till domslutet

Efter skilsmässan inledde han ett förhållande med en arbetskamrat med vilken han, med undantag för ett avbrott på några månader 1985, hade ett fast förhållande från 1984 till sin död i januari 1989. 1985 fick paret en gemensam dotter. För denna dotter gjorde han avdrag för underhållsbidrag och mamman fick även bidragsförskott för dottern samt bostadsbidrag som ensamstående med barn.

Vid mannens bortgång gick pengar till yngsta dottern

Mannen avled 1989 och försäkringsbolaget betalar ut pengarna till den yngsta dotterns mamma. Grupplivförsäkringen hade ett generellt förmånstagarförordnande till förmån för i första hand make eller sambo och i andra hand för arvingar, vilket i detta fall skulle vara de tre barnen. Anledningen till att försäkringsbolaget betalar ut pengarna till den yngsta dotterns mor är att boupp­givaren, den dödes bror, uppgav att hans bror vid tidpunkten för dödsfallet sammanlevde med henne i hennes villa.

Domen följer försäkringsvillkoren

I just dessa försäkringsvillkor överensstämmer definitionen av begreppet sambo med vad som gäller i sambolagen. De två barnen i det tidigare äktenskapet hävdade dock att deras pappa inte var sammanboende. 

Domen utgick från definitionen av samboskap

Högsta Domstolen (HD), som dock inte var enig, kom fram till att samboskap förelåg och menade alltså att rätt person fått pengarna. HD fastslår inledningsvis att följande är av vikt för att betraktas som sambo: sexuellt samliv, gemensamt hushåll, en inte alltför kortvarig förbindelse samt gemensam ekonomi alternativt ekonomiskt samarbete.

Vanligt att sambor behåller tidigare bostad

I sin argumentation framförde HD vidare att det "särskilt bland par som upptar samlevnad efter att ha lämnat ungdomen och kanske tidigare äktenskap eller förhållanden bakom sig inte är ovanligt att mannen eller kvinnan behåller en tidigare bostad. Detta kan bero på arbetsförhållanden eller ha andra praktiska skäl såsom önskemål att härbärgera bohag eller kunna ställa lägenheten till förfogande för någon anhörig. Det kan också vara mer personliga skäl som ligger till grund för ett sådant arrangemang".

En permanentbostad för båda parter

Vidare menar HD att för att sambolagen ska vara tillämplig måste parterna trots ett sådant arrangemang kunna sägas bo tillsammans och den gemensamma bostaden således ha karaktären av permanentbostad för båda. Samtidigt menar man att det är uppenbart att lagen inte är tillämplig om samlevnaden endast tar sig uttryck i att den ene besöker den andre även om besöken har stor regelbundenhet och frekvens.

Domstolen kan bortse från folkbokföringen

I domen förs också ett resonemang om huruvida folkbokföringen, i något avseende, ska ligga till grund för några slutsatser om samboskap. HD menar att, enligt folkbokföringslagen är det så att en person som normalt bor på olika ställen ska folkbokföras där han sammanlever med sin familj eller där han med hänsyn till övriga omständigheter har sin egentliga hemvist. HD menar dock att sådant är svårkontrollerat och menar att den faktiska folkbokföringen kan vara betingad av skatteskäl eller av önskemål att med eller utan fog erhålla någon social förmån.

Man menar vidare att om mannen eller kvinnan vid sidan av den gemensamma bostaden har egen bostad och även är folkbokförd där måste det vid en samlad bedömning föreligga betydligt mera stöd för ett antagande att parterna bor tillsammans än annars.

Kriterier som stödjer begreppet samboskap

I detta fall har HD ansett att det inte fanns anledning att betvivla att parterna delade hushållsutgifter. De menade också att det var vederlagt att dessa bodde ihop och delade hushåll vid tidpunkten för mannens död. Vidare ansågs att de båda hade ett fast förhållande och ett sexuellt samliv. Mot bakgrund av detta kom HD fram till att ett samboförhållande fanns vid tidpunkten för mannens död.

Skiljaktig mening

Två av de fem justitieråd som dömde i målet anmälde dock skiljaktig mening. De menade att det inte bevisats att ett samboförhållande förelåg vid tidpunkten för mannens död. Framförallt tryckte dessa domare på att den avlidne och hans partner gentemot myndigheterna konsekvent handlat på ett sätt som förutsatt att de levt åtskilda, vilket haft stor betydelse för dem såväl rättsligt som ekonomiskt. De skiljaktiga justitieråden tryckte också på att parterna inte haft någon gemensam ekonomi även om de delat hushållsutgifterna mellan sig.

Vidare påpekade de att den dödes egen bostad varit fullt möblerad och vid hans död företett tydliga tecken på att vara bebodd samt att han bortsett från gångkläder och en gemensamt inköpt husvagn inte förvarat några lösören hos sin yngsta dotters mor.

När räknas man som sambo?

Ett samboförhållande uppstår inte vid en viss given tidpunkt utan kan gradvis övergå i ett samboskap. Rent juridiskt innebär samboskap att två personer bor stadigt tillsammans i ett gemensamt hushåll. 

Läs mer om samboskapet