Bruttolön och nettolön – vad är skillnaden?

Vad är egentligen skillnaden mellan bruttolön och nettolön och vad är det som styr hur mycket du får kvar i plånboken efter skatt varje månad? Vi reder ut det åt dig.

Skillnaden mellan bruttolön och nettolön

Du som är anställd har antingen månadslön, timlön eller rörlig lön. Oavsett vilket så är bruttolön din lön före det att skatter har dragits. Nettolön är det som blir kvar efter det att skatten är dragen – alltså pengarna som du får ut.

När man pratar om löner menar man oftast bruttolönen, till exempel är det den som du förhandlar om när du får ett nytt jobb. Men det är ändå bra att ha koll på nettolönen för att kunna planera din ekonomi och till exempel se hur mycket du kan spara. Ta del av våra spartips.

Vad dras från bruttolönen?

På ditt lönebesked ska du tydligt kunna se vad som ingår i din bruttolön. Detta drar arbetsgivaren av från din bruttolön:

  • Preliminärskatt (A-skatt). Arbetsgivaren informerar Skatteverket vad du förväntas tjäna under året och Skatteverket beräknar preliminärskatten.
  • I vissa fall sker brutto- eller nettolöneavdrag som i sin tur sänker nettolönen. Förmåner som är beskattningsbara ökar den skatt som Skatteverket beräknar. Sjuklön och semesterersättning är en typ av bruttolön. Semesterlönetillägg är ett extra bruttolönetillägg som betalas ut en gång per år.

Vad är ett bruttolöneavdrag?

Ett bruttolöneavdrag innebär att du som anställd byter en del av din bruttolön mot en förmån. De flesta förmåner är skattepliktiga och innebär att du får betala inkomstskatt på förmånens värde och arbetsgivaren får betala arbetsgivaravgift.

Hur mycket får jag i nettolön?

Du kan enkelt räkna ut hur mycket skatt du behöver betala på Skatteverkets webbplats

Detta påverkar din nettolön:

  • Vilken kommun du är skriven i.
  • Om du behöver betala statlig skatt.
  • Om du är medlem i Svenska kyrkan.

Arbetsgivaren drar av preliminärskatten som baseras på det du förväntas att tjäna under året. Du betalar skatt enligt din kommuns skattetabell – se tabeller på Skatteverkets webbplats.

Höginkomsttagare betalar även en statlig inkomstskatt i Sverige. För 2022 behöver du som är yngre än 65 år betala den om din årsinkomst överstiger 554 900 kr den 1 januari under inkomståret. Brytpunkten för hög marginalskatt är densamma även för dig som är äldre än 65 år trots att statlig skatt uppstår vid en högre inkomst.

Om du är medlem i Svenska kyrkan betalar du även en kyrkoavgift varje månad som är 1–1,5 % av din bruttolön.

Spartips i vardagen

Även om ekonomin är ansträngd kan det finnas möjligheter att spara. Läs vår privatekonom Emma Perssons spartips för en ekonomiskt hållbar vardag.

Spartips för en ekonomiskt hållbar vardag