Nyligen avslutade och tidigare forskningsprojekt

Trygga hem för äldre personer genom smart teknik

Forskarnas målsättning är att skapa ny kunskap och förståelse för att utveckla användarvärda och smarta tekniska lösningar för framtidens trygga hem för äldre personer. Projektet består av tre huvudspår där ett handlar om kartläggning och analys av äldre personers otrygghet och skadehändelser i hemmet. Ett annat forskningsspår är inriktat på nuvarande och framtida äldre personers erfarenheter av, och önskemål om, trygghetsskapande och skadeförebyggande tekniska lösningar i hemmet. En tredje inriktning är att tillsammans med äldre utveckla och utvärdera smarta tekniska lösningar som kan förebygga skador och öka upplevd trygghet i hemmet.

Mot bakgrund av en ökande andel äldre i samhället har projektet stor relevans eftersom det kan bidra till minskade samhällskostnader, försäkringsersättningar och uppfyllande av flera av målen i Agenda 2030 såsom målen om hälsa och välbefinnande, jämställdhet, jämlikhet samt hållbara städer och samhällen.

Se en film där Johan Borg berättar om trygga hem för äldre personer genom smart teknik

Projektledare: Lektor Johan Borg, Högskolan Dalarna

SAFEST slutrapport

Sammanfattning SAFEST

Varför inträffar en cykelolycka egentligen?

Huvudsyftet med projektet är att skapa en förståelse för varför en cykelolycka egentligen inträffar genom att kontakta de individer som har fått sin Hövding att lösa ut. En ”Hövding” är en slags kommunicerande/uppkopplad cykelhjälm med en airbag som vid en olycka blåses upp från en krage som cyklisten bär runt halsen. Hövding är en svensk uppfinning.

Avsikten med projektet är att utifrån kunskap, som datainsamlingen skapar, komma med potentiella förslag på hur cykelolyckor ska reduceras. De bakomliggande orsakerna till singelolyckor, men även andra olyckor, har vi i dag inte tillräcklig kännedom om. Vi kan med denna enkla metod samla in data över relativt lång tid och med noggrann geografisk positionering. För att utveckla förståelsen för cykelolyckor genomförs enkäter och intervjuer med cyklisten. Avsikten är att öka förståelsen för vilka händelser som kan byggas bort med infrastruktursatsningar, regelförändringar, och så vidare.

Projektledare: Professor Jan Andersson, Institutionen Trafik och Trafikant, VTI.

Se filmen där Jan Andersson berättar om sitt projekt.

Varför sker en cykelolycka egentligen

Aktivt resande – säkert!

Målet med projektet är att ta fram ett vetenskapligt underlag för ett digitalt verktyg som kan användas för att se om en viss färdväg är lämpad för ett barn i en viss ålder. För att kunna uppnå detta behöver vi förstå hur barn i olika åldrar uppmärksammar sin omgivning och hur de omsätter informationen till handling givet den trafiksituation de möter.

Arbetet baseras på uppmärksamhetsteorin MiRA (Minimum Required Attention; Kircher & Ahlstrom, 2017), vilket betyder att projektet undersöker vilka uppmärksamhetskrav som ställs på barnen längs med deras resväg, om och hur de uppfyller dessa krav och i vilka handlingar detta resulterar. Eftersom projektet baserar utvärderingen på barns naturliga beteende innefattar det även hur barn idag använder sig av digital teknik längs med resan, samt om och hur detta påverkar deras uppmärksamhet.

Syftet är att på sikt förbättra villkoren för barnen i trafiken, givetvis för att skydda barns liv och säkerhet samt att tillhandahålla trygga miljöer, men även för att barnen ska kunna leva ett aktivt och självständigt liv i enlighet med sin ålder.

Projektledare: Forskningsledare Katja Kircher, VTI.

Se filmen där Katja Kircher berättar om sitt projekt.

Sammanfattning - aktivt resande

Aktivt resande och uppmärksamhet

Svensk regionalekonomisk utveckling och omvandling: dåtid, nutid och framtid

Svensk ekonomisk geografi är i snabb förändring. Relationerna mellan regioner ändras över tid och inom regionerna sker en snabb strukturomvandling. För att förstå regioners långsiktiga utvecklingsmöjligheter finns mycket att lära av historien. Dock saknas det fortfarande kännedom om vissa centrala aspekter i den historiska utvecklingen och om hur dagsaktuella strukturella utvecklingstrender påverkar regional utveckling.

Syftet med projektet är att genom analys av historiska tidsserier och identifiering av centrala faktorer för regional tillväxt ta fram historiskt baserad kunskap. Kunskapsinhämtandet sker genom analyser av de geografiska konsekvenserna av automatisering, re-industrialisering och en ökad integration mellan tillverkningsindustri och tillverkningsnära tjänstesektor.

Projektet fokuserar särskilt på huruvida policyinterventioner leder till tillväxt på kort och lång sikt. Ett parallellt forskningsspår handlar om hur denna tillväxt fördelas regionalt samt på hur dessa mönster påverkas och interagerar med mer omvälvande teknologiska och strukturella förändringar. Genom det historiska perspektivet ska projektet bidra med djupare kunskaper och bredda debatten i en tid som alltmer domineras av kortsiktiga analyser.

Projektledare: Kerstin Enflo, docent, universitetslektor Ekonomiska-historiska institutionen vid Lunds universitet.

Sammanfattning Svensk regional utveckling och omvandling

Slutrapport Svensk regional utveckling och omvandling

Regional Tillväxt mot alla odds (ReGROW): Drivkrafterna för långsiktig tillväxt i Nordiska regioner

Projektet undersöker varför vissa regioner växer mer eller mindre än andra trots att de uppvisar liknande strukturella förutsättningar. Den huvudsakliga orsaken till dessa växande skillnader är att ekonomisk utveckling allt tydligare drivs av kunskapsintensiva verksamheter inom både tillverkande industri och tjänstesektor. Denna typ av verksamheter frodas i storstadsregioner där fördelar från samlokalisering och klusterbildningar samt stora och avancerade närmarknader kombineras med en högre grad av branschmässig mångfald. I glesa regionala miljöer och regioner med en hög grad av specialisering inom traditionella sektorer är det betydligt svårare att uppnå och vidmakthålla konkurrenskraft i den moderna kunskapsintensiva ekonomin.

Projektets hypotes är att det som kan göra skillnad är hur de strukturella förutsättningarna i samspel med aktörspecifika faktorer kan skapa och stimulera tillväxt. Genom en analys, som sträcker sig bortom historiskt givna strukturella regionala förutsättningar, bidrar projektet med insikter om hur ekonomisk tillväxt kan stimuleras genom aktivering av olika aktörers handlingspotential och nätverk.

Projektledare: Docent Markus Grillitsch, Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi vid Lunds universitet.

Slutrapport

Sammanfattning av rapport

Kunskapsspridning

Blockkedjor för dynamisk prissättning av innovativa försäkringstjänster

Blockkedjan har potential att främja innovativ utveckling av digitala tjänster inom bank- och försäkringsindustrin. Teknologin har redan implementerats i en rad andra sektorer där dess användning utmanar och underminerar etablerade beteenden, processer och strukturer. Dessa effekter kan härledas till dess egenskaper som en radikal institutionell teknologi, vilka erbjuder helt nya möjligheter för koordinering av olika slags aktörer och deras tillhörande resurser.

Projektet har fokus på utveckling och utvärdering av blockkedjor som möjliggör dynamisk prissättning av innovativa försäkringstjänster. Resultaten förväntas bidra med praktiska och teoretiska insikter kring blockkedjans roll inom bank- och försäkringsindustrin samt dess konsekvenser för affärsmodeller, dataintegritet, kundbeteenden och infrastrukturutveckling.

Projektledare: Rikard Lindgren, professor vid Institutionen för tillämpad informationsteknologi, Göteborgs universitet.

Sammanfattning

Kontinuerlig internrevision med artificiell intelligens i försäkringsbolag

Projektet syftar till att med hjälp av automatiska metoder samla in och bedöma underlag och indikatorer från företags redovisning för internkontroll i realtid eller med kort fördröjning. ”Roboten” identifierar avvikande uppgifter som kan vara en signal på brister i verksamheten. Projektet genomförs i nära samarbete med internrevision och kapitalförvaltning. Den första delstudien är inriktad på prediktion av hållbarhetsskandaler. Förhoppningen är att detta verktyg ska ge möjlighet att förutsäga hållbarhetsutvecklingen istället för att förlita sig på hållbarhetsbetyg som bygger på aggregerade data.

Projektledare: Jan Svanberg, högskolelektor avdelningen för Ekonomi, Högskolan i Gävle

Hållbarhetsprediktion med Maskininlärning

Populärversion Hållbarhetsprediktion

Försäkringsbolaget i de digitala ekosystemen – nya former av intermediering

Digitalisering har stor inverkan på dagens samhälle. Interaktionen mellan olika aktörer och hur den organiseras kommer sannolikt att omskapas och utmanas inom ramen för framväxande digitala ekosystem.

Projektets syfte är att belysa hur framväxande digitala ekosystem inverkar på försäkringsbranschens funktion som intermediär. Projektet har identifierat tre övergripande frågeställningar där en handlar om att belysa hur olika digitala ekosystem är utformade och vilka implikationer det har för intermediering av försäkringar. Forskarna ska även studera hur tillgången till data i digitala ekosystem kommer att påverka försäkringsbolagets prissättning och riskbedömningar samt hur lokal, respektive digital, närvaro inverkar på försäkringstagare i framväxande digitala ekosystem.

Projektledare: Docent Johan Hagberg, Företagsekonomiska institutionen, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

Slutrapport

Sammanfattning av rapporten

Transparenta algoritmer i försäkringsbranschen