Samarbeta för att minska klimatriskerna
Igår presenterade Svensk försäkring och Svenska miljöinstitutet sin rapport om hur kommunerna arbetar med klimatanpassning. Den visar att många kommuner har kommit långt och har ett systematiskt arbetssätt medan andra knappt har börjat. Analysen visar också tydligt behovet och nyttan av samarbete och där kan försäkringsbranschen bidra med mycket kunskap med sitt riskperspektiv.
– Vi vet hur starkt det blir när aktörer går samman med sina olika perspektiv och kunnande. Vi har de senaste åren fokuserat på klimatutmaningen och fördjupat vårt samarbete med olika aktörer som universitet, länsstyrelser, kommuner och räddningstjänster runtom i landet, och vi kommer fortsätta vara en aktiv aktör, säger Johan Litsmark, naturskadesamordnare på Länsförsäkringar.
Rapporten visar att trots att 9 av 10 kommuner svarat att de påverkats av klimatförändringarna eller extrema väderhändelser har bara 4 av 10 tagit fram - eller håller på att ta fram - handlingsplaner för vilka anpassningsåtgärder som ska genomföras.
– Vi ser redan nu ett stort och växande behov av mer samverkan och insatser för att förbereda våra samhällen för exempelvis värre skyfall, höga vattenflöden och även ha en större beredskap för stormar och bränder, säger Johan Litsmark. Kommunerna är ansvariga för att genomföra konkreta åtgärder så de spelar en huvudroll.
Värre skyfall innebär att stora mängder vatten behöver ta vägen någonstans vilket måste tas i beaktande i stadsplaneringen i kommunerna - särskilt i städer med stora hårdgjorda ytor och numera ofta förtätad bebyggelse. Det är viktigt med grönytor och träd i våra städer som kan ta hand om stora mängder nederbörd, och även ge skugga vid värmeböljor.
Rapporten ger värdefulla exempel på framgångsrika kommuner och kan inspirera med goda exempel, men det behövs också ett helhetsperspektiv. Många kommuner i rapporten efterlyser mer stöd och anpassade forum för dialog och samverkan för sitt klimatanpassningsarbete och finansieringsfrågan är ofta central.
– Planering och åtgärder behöver samordnas, ofta över länsgränserna, till exempel vad gäller avrinningsområden för vatten, säger Johan Litsmark.
Stigande hav kommer att drabba kustkommuner i framför allt Sydsverige, vilket samhällsplanerarna också behöver ta hänsyn till – både när det gäller nybyggnation och anpassning av befintligt. Det gäller allt från mindre bostäder till samhällsviktig infrastruktur.
– Vi behöver höja beredskapen för snart sagt alla typer av extrema väderhändelser, förändra synen på vad som är ett attraktivt boende och planera långsiktigt hur vi bygger robusta samhällen. Det är ett ansvar för många olika aktörer och även enskilda fastighetsägare, säger Johan Litsmark.
En väg att gå är att olika aktörer i samverkan ritar upp möjliga scenarios och iscensätter dessa för att vara förberedda.
– I den typen av scenarioövning kan man kartlägga riskerna. Vilken beredskap som finns vid skyfall eller svår torka? Om vi drabbas av en långvarig värmebölja? Var kan vi bygga så att våra bostäder inte riskerar att ligga under vatten? Hur ser avrinningsområdena ut, var finns svagheter och hur åtgärdar vi dem? Finns det tillräckligt med träd och grönytor?
Som kundägda är länsförsäkringsbolagen en del av den bygd vi försäkrar och vi kan och vill vara en del i lösningarna.
– Med ett varmare klimat närmar vi oss nu snabbt ett läge där vissa typer av extrema vädersituationer och händelser inte längre går att beskriva som plötsliga och icke förutsägbara. De blir då på sikt inte heller försäkringsbara. Alla aktörer som kan påverka hur vi säkrar ett robust framtida samhällsbygge behöver inse allvaret och agera nu, säger Johan Litsmark.
Kontakt
Johan Litsmark, naturskadespecialist, Länsförsäkringar AB, 073-069 83 30, johan.litsmark@lansforsakringar.se
Pressjouren, 08-588 418 50, press@lansforsakringar.se